4 kaRtläggning Och analyS av FÖRekOmSten av inhäg-
4.2 Inhägnade flerbostadshus i den polariserade staden
En studie av Salonen (2012) inspirerade till att undersöka huruvida det förekommer en samvariation mellan förekomsten av inhägnade flerbo- stadshus och Malmös segregationsmönster. I det här avsnittet studeras därför om det går att skönja ett mönster mellan den övergripande pro- cessen av socio-spatial polarisering av staden och beslutet att inhägna.
4.2.1 Samvariation mellan inhägnade flerbostadshus
och malmös segregationsmönster
I sin studie visar Salonen (2012) att det i det fragmenterade Malmö återfinns en med svenska mått ganska unik geografi. Malmö är en rela- tivt befolkningstät och kompakt stad som har få ekonomiskt resursrika områden med en homogen befolkning född i Sverige men som däremot har många ekonomiskt resursfattiga områden med en stor koncentra- tion av invånare födda utanför Norden och Västeuropa. Genom en färganalys på SAMS-nivå15 framträder i Salonens studie hur Malmös
15 SAMS står för Small Areas for Market Statistics och är en indelning som bygger på kommunernas delområden i större kommuner och på valdistrikt i mindre kommuner.
segregationsmönster har förändrats mellan 1990 och 2008. Det seg- regationsindex som färganalysen baseras på bygger på data rörande individers boende, familjestatus, sysselsättning, inkomster, utbildning mm och uttrycks genom två variabler: ekonomisk och etnisk samman- sättning. Datamaterialet har tagits fram med hjälp av databasen Geo- Sweden, som utvecklats av Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet i samarbete med SCB. Variablerna visar, var för sig och sammantaget, fördelningen på individ- och hushållsnivå inom ett SAMS-område16.
De flesta områden är relativt oförändrade – områden som var eko- nomiskt resursfattiga och hade en hög koncentration av invånare födda utanför Norden och Västeuropa 1990 präglades av liknande förhållan- den även 2008. Den viktigaste förändringen som kan urskiljas är dock en minskning av socioekonomiskt och etniskt blandade områden. 1990 bodde närmare två tredjedelar av Malmös befolkning i den typen av om- råden. 2008 har denna andel minskat till under hälften av befolkningen. Ett fåtal områden har blivit ekonomiskt resursrika och dominerade av svenskfödda hushåll men framför allt har områden övergått från att vara socioekonomiskt och etniskt blandade till att bli ekonomiskt resursfat- tiga med en hög koncentration av utrikesfödda invånare. En majoritet (52 %) av Malmös befolkning bor nu i dessa områden medan andelen som bor i integrerade områden stadigt har minskat (ibid).
Genom en färganalys som i figur 5 nedan framträder Malmös seg- regationsmönster, dvs. enskilda områdens färg betraktas som en del av en helhet. Kartan färgas framförallt lila, grön och gul. Lila områden är i varierande grad ekonomiskt resursfattiga och har i olika hög grad en koncentration av invånare som är födda utanför Norden och Västeuropa. Gröna områden är i varierande utsträckning ekonomiskt och etniskt integrerade. Gula områden är i olika hög grad ekonomiskt resursrika områden med en homogen befolkning född i Sverige.17 De streckade områdena i figur 5 anger var en förändring som har medfört att ett om- råde till exempel har övergått från grönt till lila har ägt rum. Däremot framgår inte av kartbilden förändringar inom ett SAMS-område som har samma färg 2008 som 1990, trots att dessa interna förändringar kan vara betydande.
16 För en mer omfattande metodgenomgång se Salonen (2011). 17 För indelningarna i segregationsindex se Salonen (2012, s. 53).
Figur 5: Färganalys av malmös segregationsmönster i relation till flerbostads- hus med staket och låsta grindar.
Vilken relevans har Malmös segregationsmönster för att förstå före- komsten av inhägnade flerbostadshus? Av kartan framgår att 75 % av staketen finns i ekonomiskt resursfattiga områden med en hög kon- centration av individer som är födda utanför Norden och Västeuropa. Vidare finns omkring hälften av dessa i områden som 1990 var ekono- miskt och etniskt integrerade men som 2008 var ekonomiskt resursfat- tiga och hade en hög koncentration av utrikesfödda invånare. Överlag har staketen tillkommit under den senare delen av perioden 1990-2008 och fram till idag. Ytterligare inhägnader återfinns därtill i nära anslut- ning till områden som har genomgått en förändring. Tydligast framgår samvariationen mellan en accentuerad socio-spatial polarisering och beslutet att inhägna i det kluster som finns i Södra Innerstaden. Med stöd av såväl Putnam (2007) som van der Land och Doff (2010) kan utvecklingen tolkas som ett resultat av den förändring som de aktuella områdena har genomgått. Putnam (2007) pekar på att en snabb föränd- ring av befolkningsstrukturen i ett bostadsområde åtminstone initialt genererar social spänning och rädsla för det främmande. Just föränd- ringen av det egna området, liksom av närliggande områden, lyfts fram som en del av motivet bakom beslutet att inhägna i intervjuerna med representanter för bostadsrättsföreningar som är belägna i områden som har övergått från att vara integrerade till ekonomiskt och etniskt segregerade. Respondenterna pekar på en ökad social oordning som för-
klaras både genom försämrade socioekonomiska förhållanden som på en förändrad befolkningssammansättning. På samma sätt kan van der Land och Doffs (2010) tolkning av Exit, Voice and Loyalty-modellen indikera att bostadsrättsföreningarna har valt att inhägna som ett slags tillbakadragande (exit) från det egna området, statt i en förändring som upplevs negativ. Möjligheterna att upprätthålla ordningen genom infor- mell social kontroll eller att påverka utvecklingen av området i någon vidare bemärkelse bedöms av respondenterna som små. Beslutet att inhägna, en territoriell strategi med ett omedelbart resultat i form av ett avskärmande från förändringarna i det egna området, är däremot tillgängligt. Vidare kan bostadsrättsföreningarna sägas utgöra ett rela- tivt stabilt och bestående inslag i ett föränderligt landskap. Enskilda medlemmar kan naturligtvis välja att lämna bostadsrättsföreningen och området om de upplever att förhållandena i närmiljön inte är positiva och omständigheterna i övrigt medger detta, däremot är inte det al- ternativet tillgängligt för bostadsrättsföreningen som sådan som måste tillgodose sina intressen på plats.
Det kluster av inhägnade flerbostadshus som finns i Västra Innersta- den kan däremot inte förklaras med utgångspunkt i utvecklingen av de aktuella områdena, som är oförändrat gröna. Segregationsmönstret som helhet kan naturligtvis ha betydelse för hur man i dessa områden upplever sin egen närmiljö i relation till staden i övrigt men intervjuunderlaget härifrån är alltför magert för att dra några slutsatser. En samvariation mellan Malmös segregationsmönster och de inhägnade flerbostadshusens lokalisering är dock möjlig att konstatera. Det är huvudsakligen i eko- nomiskt resursfattiga områden med en koncentration av invånare födda utanför Norden och Västeuropa som staketen och de låsta grindarna åter- finns. Inte minst framträder betydelsen av lokala förändringar vad gäller socioekonomisk och etnisk sammansättning tydligt.