Generation Z

Vanligen definieras generationer utifrån födelseår, dock bestäms spannet av födelseår av externa händelser i samhället (Parment, 2013). Varje generation har kollektiva erfarenheter som delas med andra individer uppväxta i samma samhälle vilket till viss del kan förklara deras beteenden (Parment, 2016). Vad som karaktäriserar en viss generation influeras av exempelvis samhällets värderingar, uppfostran, liknande levnadsvillkor, politik både globalt och nationellt samt utbud av upplevelser, varor och tjänster (Parment, 2016; Voltaire & Simonsson, 2018). Grundläggande värderingar förtydligas och formas under åldern 17 till 24 år. Detta på grund av att denna period i livet myntas av både mental och strukturell förändring då de flesta flyttar hemifrån, studerar, möter nya människor och funderar över existentiella frågor (Parment, 2016). Dessa attityder, köpbeteenden, preferenser och värderingar behålls oftast resten av människans liv (Parment, 2013).

Det råder i nuläget ingen fastställd definition för när Generation Z har sitt tidevarv, vilket innebär att generationen inte har en given indelning (Bencsik, Horváth-Csikós & Júhász, 2016). Enligt Schwieger och Ladwig (2018) kan generationen definieras som individer födda år 1996 – 2012, relativt likt Miller (2018) som inkluderar individer födda år 1996 – 2009. Bencsik, Horváth-Csikós och Júhász (2016) definierar likartat Generation Z i sin studie och menar att de är individer födda mellan år 1995 - 2010. Till följd av att generationer kan definieras utifrån omvärldshändelser och värderingsskiften har flertalet benämningar för generationen växt fram (Bencsik, Horváth-Csikós & Júhász, 2016; Voltarie & Simonsson, 2018; Parment, 2016). Generationsforskaren Twenge (2017) använder sig av uttrycket iGen baserat på smartphoneutvecklingen som generationen växt upp i. Voltarie och Simonsson (2018) väljer att definiera generationen på samma grunder, vilket har mynnat ut i smartphonegenerationen. Frekvent förekommande används även

benämningen Millenials för att skildra alla individer födda år 1982 och därefter. Vidare presenterar Voltarie och Simonsson (2018) en omröstning av USA Today med utfallet att den nya generationen som växt fram ska benämnas som Generation Z. Gemensamt för definitionerna är att de som tillhör generationen är födda efter år 1990 (Peterson, 2014). Detta mynnar ut i studiens definition av Generation Z som i enighet med Peterson (2014) samt Bencsik, Horváth-Csikós och Júhász (2016) är individer födda mellan år 1990 – 2010. Denna studie har valt att undersöka den del av generationen som idag befinner sig på arbetsmarknaden vilket innebär individer födda mellan år 1990 - 2000.

Generationen präglas av en individualistisk era, där man ständigt är uppkopplad och tillgänglig för att kommunicera via sin smartphone (Voltarie & Simonsson, 2018; Schwieger & Ladwig, 2018). Omvärlden är aldrig långt borta och utbudet av information samt sociala kanaler är stort. Det finns flertalet omvärldshändelser som kan ha präglat generationen och dess värderingar. Det är inte heller osannolikt att utfallet av alla skeenden har gjort sitt avtryck fullt ut i generationens värderingar ännu. Omvärldshändelser som kan spegla generation Zs värderingar är bland annat den stora mängd naturkatastrofer som skedde under generationens formbara år (SVT, 2007; WWF, 2019). Världen har även upplevt en kraftig ökning av terrordåd, extremistgrupper och allt fler högernationalistiska partier har tagit plats i Europas regeringar (SVT, 2015; SVT, 2018a). Den finanskris som utspelade sig 2008 har påverkat och gett konsekvenser för Sverige i form av en pendel mellan lågkonjunktur som vidare utvecklat sig till en långvarig högkonjunktur med gott ekonomiskt välstånd samt låga bolåneräntor (SVT, 2018b; SVT, 2018c). Me too-rörelsen är ett globalt upprop som tog kraft 2017 och syftar till att lyfta fram sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor (Nationalencyklopedin, u.å. b). Alla dessa omvärldshändelser kan ha gett och kan komma att ge stora effekter på exempelvis generationens hållbarhets-, anti-racism-, jämställdhetsfokus. Detta har bekräftats av en undersökning som Voltarie och Simonsson (2018) presenterar av Ungdomsbarometern år 2017 där 46% av tjejerna identifierar sig som feminister, 33% som livsnjutare, 31% som antirasist och 30% som miljövän. Bland killarna i undersökningen var 36% gamer, 29% livsnjutare, 31% sportfantaster och 13% feminister.

Valmöjligheterna blir allt fler för generationen samtidigt som antalet normer avtar vilket har bidragit till att allt fler val baseras på intresse (Voltarie & Simonsson, 2018). En studie utförd av Ungdomsbarometern år 2017 presenterar att 96 % vill ha ett arbete de brinner för (Voltarie & Simonsson, 2018). Generation Z påstås ha stora möjligheter att påverka

deras egen framtid och de beskrivs ofta som ambitiösa, kreativa med en entreprenöranda (Voltarie & Simonsson, 2018; Schwieger & Ladwig, 2018). Detta har resulterat i att de planerar för framtiden och är villiga att lära självständigt, dock kan den starka ansvarskänslan för framtiden stundom bli övermäktig och 50 % instämmer att de har alldeles för mycket ansvar för sin egen framtid (Schwieger & Ladwig, 2018; Voltarie & Simonsson, 2018). Individerna tar även ansvar för sina matvanor med fokus på klimatpåverkan samt har ett ökat intresse för hälsa och välmående. Detta i kombination med en vilja att behålla kontrollen samt ett annorlunda umgängesmönster har påvisat en minskad alkoholkonsumtion inom generationen. Prioriteringarna har förändrats då mindre tid spenderas på fest och mer tid tillsammans med familj prioriteras (Voltarie & Simonsson, 2018). En annan utvecklingsriktning påvisar en kraftig ökning gällande psykisk ohälsa bland unga i generationen (Voltarie & Simonsson, 2018).

Generation Z äntrar arbetsmarknaden eller håller på att förbereda sig för den. De värderar förtroende, respekt, rättvisa samt lojalitet från sina arbetsgivare (Schwieger & Ladwig, 2018). Generationen efterfrågar frihet att välja, personlig anpassning, nöje, hög hastighet och innovation som en naturlig del av livet (Tapscott, 2009). En studie utförd i USA påvisar ett skifte i samtiden berörande innebörden av framgång inriktad på personliga prioriteringar snarare än bilar på uppfarten, pengar på banken och kvadratmeter i hemmet (New Dream, 2014). Detta påpekar även Lindell (2017) som menar att unga individer vill nå självförverkligande samtidigt som de vill ha balans mellan arbete och fritid då de inte efterfrågar samma anställningstrygghet som tidigare generationer. Detta stärker även Parment (2016) som menar att balans mellan fritid och arbete samt flexibilitet i schemaläggning är efterfrågat av generationen.