• No results found

551 Generatoraggregat – sammanfattas ej så noga

In document Sammanfattning av standarder (Page 74-85)

551.1.1 Generatoraggregat med följande drivkällor omfattas:

bl.a. solceller

551.1.2 Generatoraggregat med följande elektriska egenskaper omfattas:

bl.a. nät- och självkommuterande statiska växelriktare med eller utan förbikopplare.

551.2. Allmänna fordringar

Kortslutnings- och jordfelsströmmen som förväntas ska fastställas för varje strömkälla eller

kombination av sådana som kan drivas oberoende av andra strömkällor eller kombinationer av sådana.

Värden får inte överskridas för kortslutningsbrytförmpga hos skyddsapparater i installationer eller skyddsapparater som är anslutna till distributionsnät. Effektfaktorn bör uppmärksammas eftersom den är specificerad för skyddsapparaterna i installationen.

Belastningsförmågan hos ett generatoraggregat får inte vara så högt att fara för ansluten utrustning pga spännings- eller frekvensavvikelse inte uppkommer efter in- och urkoppling av laster. Om generatorns belastningsförmåga överskrivds måste åtgärder tas för automatisk frånkoppling vid delar av isntallationen.

Frånskiljningsanordningar ska uppfylla krav i avsnitt 536 för varje strömkälla eller kombination av strömkällor.

551.3 Skyddsåtgärd: klenspänning genom användning av SELV och PELV – stora delar ej relevant för oss

551.4 Felskydd

Felskydd ska utföras för alla delar av installationen med hönsyn till alla enkilda matningskällor eller kombinationer av matningskällor som drivs oberoende av andra matningskällor.

Åtgärder för felskydd väljs eller så tas andra försiktighetnsåtgärder så att det säkerställs att, där åtgärderna tillämpas på olika sätt inom samma installation eller en del av en isntallation för de aktuella matningskällorna, åtgärderna inte påverkas så att deras effektivitet försämras.

Generatoraggregatet ska anslutas så att intallationens alla åtgärder för skydd genom jordfelsbrytare enligt kapitel 41 fortsätter vara effektiva för alla kombinationer av matningskällor. (Jordning av generatorns utsatta delar kan påverka skyddsåtgärderna).

551.4.3 Skydd genom automatisk frånkoppling:

Där skydd genom automatisk frånkoppling används ska den utföras enligt avsnitt 411, undantag är de specialfall som framgår av avsnitt 551.4.3.2 eller 551.4.3.3.

551.4.3.2 Skydd genom automatisk frånkoppling av matning ska inte vara beroende av anslutning till distributionsnätets jordning medan generatorn drivs som ett alternativ till matning från ett

distributionsnät. Där ska en lämplig jordelektrod anordnas.

551.4.3.3

Kompletterande skyddsutjämning ska utföras mellan berörda utsatta delar och andra metalldelar på lastsidna av den statiska växelriktaren (enligt avnsitt 415.2) då felskyddet är helt beroende av automatisk slutning av förblikopplare, på sådana delar av en installation som matas av en statisk växelriktare, och på funktionstiden enligt avsnitt 411 hos skyddsapparaterna på matningssidan av förbikopplingsdonet.

Resistansen hos skyddsutjämningsledarna mellan metalldelar som berörs samtidigt ska uppfylla följande villkor vid växelström: R (mindre eller lika med) 50/ I_{a}

I_{a}=den största jordfelsström som den statiska omformaren ensam kan ge under högst 5 s. (För växelriktare som avses arbeta parallellt med distributionsnätet gäller även kraven i avsnitt 551.7).

Funktionen hos skyddsapparaterna får inte försämras av filter eller av likströmmar alstrade av statiska växelriktare, därmed måste åtgärder vidtas eller materiel väljas.

Anordningar för frånskiljning ska installeras på båda sidor om den statiska omriktaren. Detta krav gäller inte för en kraftmatning som placeras inom samma hölje som den statiska omriktaren.

551.5 Skydd mot överström

Då överströmsskydd krävs för generatoraggregatet ska överströmsskyddet placeras så nära generatoruttagen som det är praktiskt möjligt.

Ett reservkraftsaggregat har en kortslutningseffekt som är lägre än elnätets. Det kan påverka val av ledningssystem och vilka skydd som kan användas.

Då ett generatoraggregat är avsett att fungera parallellt med en annan matning eller distributionsnät, eller när två eller flera generatoraggregat arbetar parallellt, ska cirkulerande övertonsströmmar begränsas så att ledare inte överbelastas.

Följande kan begränsa effekten av övertonsströmmar:

- Val av generatorer med lindningar där övertonsströmmarna är kompenserade - Montering av en impedans mellan generatorernas neutralpunkter

- Montering av filter

- Andra lämpliga anordningar

(Den maximala spänning som kan uppstå över en impedans som är ansluten för att begränsa

cirkulerande övertonsströmmar bör tas till hänsyn. Även övervakningsutrustning som uppfyller kraven i SS-EN 61557-12 ger information om ströningsnivån från övertoner.)

551.6 Tilläggsfordringar för installationer där generatoraggregat är en strömkälla som kopplas in som alternativ till nätets matning av installationen

För att säkerställa att generatorn inte kan arbeta parallellt med distributionsnätet ska åtgärder som överensstämmer med tillämpliga frånskiljningsfordringar i kapitel 53 tas till hänsyn. Lämpliga åtgärder är bl.a.:

- En elektrisk, mekanisk eller elektromekansik förregling mellan manövermekanismerna eller mellan styrkretsarna som hör till omkopplingsapparaterna.

- System av lås med en enda överflyttbar nyckel.

- En trelägesomkopplare som bryter den ena matningen innan den andra slås till - En automatisk omkopplare med lämplig förregling.

I TN-S system där neutralledaren inte är frånskiljbar ska eventuellt en jordfelsbrytare vara placerad så att neutraljordade delar i distributionsnätet inte medför obefogad utlösning. Då reservkraftsystemens säkerhet är av särskild betydelse, kan det i TN-system vara önskvärt att frånskilja neutralledaren i installationen från nätets neutral- eller PEN-ledare för att undvika störningar såsom inducerade spänningsstötar orsakade av åska.

551.7 Tilläggsfordringar för installationer där generatoraggregat arbetar parallellt med andra strömkällor, inklusive ett distributionsnät

Då man valt att använda ett generatoraggregat som är avsett att kunna arbeta parallellt med en annan matning ska åtgärder mot termiska effekter enligt kapitel 42 och skydd mot överström eniligt kapitel 43 förbli effektiva i alla situationer.

Ett generatoraggregat som används för parallellmatning tillsammans med anan strömkällas installeras enligt följande:

- På matningssidan av skyddsanordningarna i gruppledningen, alternativt:

- På lastsidan av skyddsanordningarna i en gruppledning under förutsättning att följande tilläggsfordringar är uppfyllda

Ledarna i gruppledningen uppfyller: I_{Z} (mindre eller lika med) I_{n}+I_{g} där I_{Z}=belastningsförmåga hos gruppledningen ledare

I_{n}=märkutlösningsströmmen för gruppledningens överströmsskydd I_{g}=märkströmmen för uttag av ström från generatoraggregatt

- Generatoraggregatet ska ej snlutas till en gruppledning via stickpropp och uttag

- En jordfelsbrytare som skyddar gruppledningen enligt avsnitt 411 och 415 ska frånkoppla alla spänningssatta ledare, inklusive neutralledaren.

- Fas- och neutralledare i gruppledningen och generatoraggregatet ska inte anslutas till jord på lastsidan av gruppledningen skyddsanordning.

Då man väljer vilket generatoraggregat som ska användas och arbeta parallellt med en annan strömkälla, inklusive ett distributionsnät, ska försiktighetsåtgärder tas. Då anslutning sker till ett distributionsnät ska det samrådas med nätägaren om särskilda fordringar. Om synkronisering behövs är det lämpligt att använda automatiska synkroniseringssystem som tar hänsyn till frekvens, fasföljd och spänning.

Typ, känslighet och funktionstid på generatoraggregat ska väljas genom samrådan med nätägaren. Då statiska omriktare används ska kopplingsapparater finnas på omriktarens lastsida.

Fortsättning ej så relevant för oss

551.8 Fordringar för installationer med stationära batterier

Stationära batterier ska installeras så de är tillgängliga endast för fackkunniga eller isntruerade personer, de ska alltså installeras i ett låst utrymme som är tillräckligt ventilerat.

Batterier ska anslutas med basskydd genom isoleraing eller höljen, alternativt att två oisolerade ledare som har en potentialskillnade större än 120 V inte oavsiktligt berörs samtidigt.

559 Ljusarmaturer och belysningsinstallationer – ej relevant för oss

Kapitel 56 – Säkerhetssystem

560.1 Allmänt

Här omfattas allmänna krav för säkerhetssystem samt val och montering av elinstallatoner för säkerhetssystem och kraftkällor för säkerhetssystem. I detta avsnitt omfattas inte system för reservmatning.

Klassificering:

Kraftförsörjning av säkerhetssystem är antingen icke-automatiskt, då det startas manuellt, eller automatiskt.

Ett automatiskt system för kraftförsörjning av säkerhetssystem klassificeras med hänsyn till omkopplingstiden av matningen som följer:

- Utan avbrott, en matning som automatiskt säkerställer kontinuerlig matning under övergångsperioden, exempelvis vid spännings- och frekvensvariationer.

- Mycket kort avbrott, en matning som är automatiskt tillgänglig inom 0,15 s.

- Kort avbrott, en matning som är automatiskt tillgänglig inom 0,5 s.

- Medellångt avbrott, matning som är automatiskt tillgänglig inom 15 s.

- Långt avbrott, matning som är automatiskt tillgänglig efter längre tid än 15 s.

Utrustning som ingår i säkerhetssystemet ska stämma med omkopplingstiden för att upprätthålla funktionen vid omkoppling.

Allmänt:

560.5.1 Säkerhetssystem kan behövas under olika typer av förhållanden, vid brand och även under avbrott i kraftmatningen, både lokalt och för hela anläggningen. För att dessa krav ska uppfyllas behövs särskilda kraftmatningar, materiel, kretsar och ledningssystem. Se avsnitt 560.5.2 och 560.5.3 för tillämpningar med särskilda fordringar.

560.5.2 Säkerhetssystem som ska fungera vid brand måste uppfylla följande villkor:

- en kraftkälla för säkerhetssystem ska väljas så att den upprätthåller matningen under tillräckligt långt tid.

- materielen ska klara påkänningarna pga brand i tillräckligt lång tid, antingen genom sin konstruktion eller genom monteringen.

(Den ordinarie matningen är exempelvis distributionsnätet medan kräftkällan för säkerhetssystemet är en separat kraftmatning).

560.5.3. Då skyddsåtgärder ”Skydd genom automatisk frånkoppling av matning” bör IT-system användas.

560.5.4. Den avsedda funktionen hos säkerhetssystemen ska inte försämras av fel i styr- och reglerkretsar som matas av den ordinarie elinstallationen.

Kraftkällor för säkerhetssystem:

Dessa kraftkällor kan användas för säkerhetssystem:

- Laddningsbara batterier/ sekundärceller - Engångsbatterier/ primärceller

- Generatoraggregat som används oberoende av den ordinarie matningen

- En separat matningen från distributionsnätet som är oberoende av den ordinarie matningen Kraftkällor för säkerhetssystem ska installeras fast och på ett sätt så att de inte påverkas negativt vid bortfall av den ordinarie matningen. De ska även placeras i lämpligt utrymme och vara tillgängliga endast för fackkunniga eller instruerade personer. Utrymmena ska vara tillräckligt ventilerade så att avgas och rök från kraftkällan inte sprids till utrymmen där människor rör sig.

Matningar som är oberoende av varandra från ett distributionsnär ska inte användas som kraftkällor för säkerhetssystem, om det inte kan säkerställas att det är osannolikt att de olika matningarna

frånkopplas samtidigt. Kraftkällor för säkerhetssystem ska ha tillräckligt mycket kapacitet för att mata tillhörande säkerhetssystem. Kraftkällan kan användas för annat ändamål om tillgängligheten inte försämras genom den typ av användning. Fel i andra kretsar ska inte koppla från matningen till de kretsar som av säkerhetsskäl matas av kraftkällan.

560.6.8 Särskilda fordringar för kraftkällor för säkerhetssystem som inte kan arbeta parallellt Lämpliga skyddsåtgärder ska tas för att undvika att kraftkällorna kopplas in parallellt, vilket kan åstadkommas genom mekanisk förregling. Det ska även säkerställas att skydd mot kortslutning och felskydd finns för alla kraftkällor.

560.6.9 Särskilda fordringar för säkerhetssystem vars kraftkällor kan arbeta parallellt Kortslutning- och felskydd ska säkerställas oavsett om installationen matas från en av de två kraftkällorna eller parallellt. Åtgärder kan då behöva vidtas för att begränsa cirkulerande ström i förbindelsen mellan strömkällornas neutralpunkter. Särskilt bör tredje övertonen beaktas.

Batterier ska vara ventilerade eller ventilreglerade samt vara av underhållsfri typ. Batteriets minimilivslängd enligt konstruktionen bör vara 10 år vid 20 grader C.

Uteffekten från ett lågeffektsystem är begränsat till 500 W för en varaktighet om tre timmar samt 1500 W för en varaktighet på 1 h.

Där en avbrottsfri kraftförsörjning används ska följande uppfyllas:

- Den ska manövrera huvudledningarnas skyddsanordningar,

- Kunna manövrera skyddsanordningarna under drift från omriktaren som matas av batteriet - Den ska uppfylla kraven i avsnitt 560.6.10. Uppfylla SS-EN 62040-1 eller SS-EN 62040-3 560.6.13 Generatoraggregat som kraftkälla för säkerhetssystem

Där generatoraggregat används som kraftkälla för säkerhetssystem ska det uppfylla ISO 8528-12- Kretsar i säkerhetssystem:

Kretsar i säkerhetssystem ska vara oberoende av andra kretsar. Det innebär då alltså att ett elektriskt fel eller liknande inte påverkar funktionen hos ett annat system. Dessa kretsar ska heller inte passera genom utrymmen med förhöjd brandrisk (BE2) om de inte är brandhärdiga, heller inte genom utrymmen med förhöjd explosionsrisk (BE3).

Enligt avsnitt 443.3 utelämnas överlastskydd om avbrott i matningen kan utgöra en större riskkälla.

Däremot måste då alltid belastningen övervakas. Överströmsskydd ska väljas och monteras så att en överström i en krets inte försämrar driften för säkerhetssystemets kretsar.

Kopplingsutrustningar ska vara tydligt märkta och installerade i utrymmen som endast är tillgängliga för fackkunniga eller instruerade personer.

Skydd mot elchock vid ett fel ska finnas för elmateriel som matas av två olika gruppledningar med matningar som är oberoende av varandra. Den felfria kretsen ska dessutom kunna fortsätta vara i drift.

Den typen av elmateriel ska kunna anslutas till båda kretsarnas skyddsledare vid behov.

Kablar i säkerhetssystem, som inte är metalliskt skärmade brandhärdiga kablar, ska vara lämpligt och tillförlitligt åtskilda med avstånd eller skärmar från andra kretsars kablar, inklusive andra kablar i säkerhetssystemen.

Kretsar i säkerhetssystem, med undantag för ledningssystem som matar brandhissar och hissar med speciella krav, ska inte installeras i hisschakt eller andra skorstensliknande utrymmen.

En gruppförteckning, samt fullständiga uppgifter om kraftkällorna för säkerhetssystemen ska ges.

Informationen ska finnas tillgänglig nära elcentralen, ett enlinjeschema är tillräckligt.

Ritningar av säkerhetssystemen ska vara tillgängliga och där ska visas placering av:

- all elmateriel och elcentraler, med beteckningar för utrustningen

- skyddsapparater med förteckning över gruppledningar och uppgifter om skyddsapparaternas funktion

- särskild omkopplings- och övervakningsutrustning för kraftkällan för säkerhetssystemet En förteckning över den strömförbrukande elmateriel som är fast ansluten till kraftkällan för säkerhetssystemet ska upprättas. Förteckningen ska ange den nominella effekt, nominell ström och startströmmar same tid för den strömförbrukande elmaterielen. Informationen kan inkluderas med kopplingschemat.

Bruksanvisningar för säkerhetsutrustning och säkerhetssystem ska vara tillgängliga och ska omfatta alla uppgifter om elinstallationen.

560.9 Nödutgågsbelysning – ej så relevant eftersom vi är utomhus

560.10 Brandskyddssystem

Ledningssystem för kraftmatning tll system för branddetektering och brandbekämpning ska matas genom en separat krets från inkommande huvudmatning. Prioriterade matningar ska i förekommande fall anslutas direkt ill huvudbrytarens matningssida vid elcentrealen. Privata distributionnät betraktas i detta fall som likvärdet med elnätet.

Larmdon ska vara tydligt markerade.

DEL 6 – Kontroll

Denna del anger fordringar för kontroll före idrifttagning samt periodisk kontroll av elinstallationer.

Denna del av standarden avser dels fordringar för kontroll före idrifttagning genom inspektion och provning av elinstallationer för att bestämma, så långt som det är praktiskt möjligt, huruvida fordringarna i övriga delar av denna standard har uppfyllts samt fordringar för dokumentation av resultatet av kontrollen

före idrifttagningen. Kontroll före idrifttagning genomförs vid färdigställandet av en ny installation eller vid färdigställandet av ändringar eller kompletteringar av en befintlig installation.

I denna anges även fordringar för periodisk kontroll av elinstallationer för att bestämma, så långt som det är praktiskt möjligt, huruvida installationen och all ingående materiel är i tillfredsställande skick för användning samt fordringar för dokumentation av resultatet av den periodiska kontrollen.

Varje installation måste så långt som det är praktiskt möjligt kontrolleras, under uppförandet samt innan den tas i drift.

Vid en utförs kontroll av en anläggning ska uppgifter enligt avsnitt 514.5 (SS 436 40 00) finnas tillgängliga.

Kontroll före idrifttagning ska inkludera en jämförelse av kontrollresultatet med de relevanta fordringarna i denna standard för att bekräfta att fordringarna uppfyllts.

Om det sker en utbyggnad eller ändring i installationen måste ändringen kontrolleras enligt denna standard så att denna uppfyller kraven.

Inspektion ska föregå provning och ska normalt göras innan installationen spänningssätts.

Inspektionen ska göras för att bekräfta att elmaterielen som ingår i den fasta installationen överensstämmer med säkerhetsfordringarna enligt relevant produktstandard.

Inspektion ska när så är tillämpligt åtminstone omfatta kontroll av följande:

a) skyddsåtgärder mot elchock, (se kapitel 41)

b) att brandtätningar finns och att andra åtgärder mot spridning av brand och mot termiska verkningar är vidtagna (se kapitel 42 och avsnitt 527)

c) valet av ledare med hänsyn till belastningsförmåga och spänningsfall (se kapitlen 43 och 52 samt avsnitten 523 och 525)

d) val, inställning och selektivitet samt samordning av skydds- och övervakningsanordningar (se kapitel 53)

e) val , placering och montering av lämpliga överspänningsskydd, där så fordras (se avsnitt 534) f) val, placering och montering av lämpliga frånskiljare och andra elkopplare (se avsnitt 536) g) val av materiel och skyddsmetoder med hänsyn till yttre påverkan (se avsnitt 512.2 samt avsnitten 422 och 522)

h) identifiering av neutral- och skyddsledare (se avsnitt 514.3)

i) att det finns ritningar, scheman, varningsskyltar och annan liknande information (se avsnitt 514.5)

j) identifiering av kretsar, överströmsskydd, strömställare, anslutningsklämmor etc (se avsnitt 514) k) att ledare är anslutna på ett lämpligt sätt (se avsnitt 526)

l) val och montering av jordning, skyddsledare och deras anslutning (se kapitel 54)

m) materielens åtkomlighet för betjäning, identifiering och underhåll (se avsnitt 513 och 514) n) åtgärder mot elektromagnetiska störningar (se avsnitt 444)

o) att utsatta delar är anslutna till jordningen (se avsnitt 411) p) val och montering av ledningssystem (se avsnitten 521 och 522).

Följande provningar ska göras om så är tillämpligt och bör helst göras i följande ordning:

a) provning av ledares kontinuitet (se avsnitt 6.4.3.2) b) mätning av isolationsresistansen (se avsnitt 6.4.3.3)

c) mätning av isolationsresistansen för att bekräfta effektiviteten hos skyddet genom SELV och PELV eller skyddsseparation (se avsnitt 6.4.3.4)

d) mätning av golv och väggars isolationsresistans (se avsnitt 6.4.3.5) e) provning av polaritet (se avsnitt 6.4.3.6)

f) provning av automatisk frånkoppling av matningen (se avsnitt 6.4.3.7) g) provning av tilläggsskydd (se avsnitt 6.4.3.8)

h) provning av fasföljd (se avsnitt 6.4.3.9) i) funktionsprovning (se avsnitt 6.4.3.10) j) kontroll av spänningsfall (se avsnitt 6.4.3.11).

Kontinuiteten hos ledare och anslutning till utsatta delar, om sådana finns, ska provas på:

a) skyddsledare, inklusive skyddsutjämningsledare, b) utsatta delar, och

c) om gruppledningar utförts som ringledare, spänningssatta ledare.

Isolationsresistansen ska mätas mellan:

a) ledare som ska spänningssättas, och b) skyddsledare som är anslutna till jord.

Där en krets innehåller materiel som kan påverka provningsresultatet eller som kan skadas, ska provningen endast omfatta mätning mellan de sammankopplade ledarna som ska spänningssättas och

jord. Överspänningsskydd eller annan materiel som kan påverka resultatet eller skadas av provningen ska kopplas bort före provningen. Där det inte är rimligt att frånkoppla utrustning enligt föregående stycke (t ex där överspänningsskydd är inbyggda i fast monterade vägguttag), kan provspänningen för den aktuella strömkretsen reduceras till 250 V likspänning, men isolationsresistansen måste ha ett värde av minst 1 MΩ. Av mättekniska skäl ska neutralledaren frånskiljas från huvudjordningsskenan.

I TN-C-system bör mätningen utföras mellan ledare som ska spänningssättas och PEN-ledaren.

Separationen av spänningssatta delar från andra strömkretsars spänningssatta delar och från jord, enligt avsnitt 413, ska kontrolleras genom mätning av isolationsresistansen. Vid användning av skyddsseparation med fler än en ansluten apparat ska det genom antingen mätning eller beräkning kontrolleras att för de fall två samtidiga fel med försumbar impedans uppstår mellan olika fasledare och antingen skyddsutjämningsledaren eller utsatta delar, ska åtminstone en av de

felbehäftade kretsarna frånkopplas. Frånkopplingstiden ska vara i överensstämmelse med den som gäller för skyddsåtgärden skydd genom automatisk frånkoppling i ett TN-system.

Kontroll att åtgärderna för felskydd genom automatisk frånkoppling av matningen är korrekt vidtagna och fungerar på avsett sätt utförs enligt följande för TN-system:

Kontroll av att fordringarna enligt avsnitt 411.4.4 och 411.3.2 är uppfyllda sker genom:

1) Mätning av felkretsimpedans (se avsnitt 6.4.3.7.3).

När mätning av jordfelskretsimpedansen inte är möjlig är kontrollen av den elektriska kontinuiteten hos skyddsledarna (se avsnitt 6.4.3.2) tillräcklig förutsatt att beräkningar av jordfelskretsimpedansen eller skyddsledarens resistans finns tillgängliga.

2) Kontroll av att antingen skyddens karakteristik är riktigt vald eller att skyddsfunktionen är den avsedda. Denna kontroll ska göras

– genom inspektion av ströminställning för effektbrytare och märkström för säkringar – genom inspektion av jordfelsbrytare.

Jordfelsbrytarens effektivitet som skyddsapparat vid automatisk frånkoppling av matningen kan även kontrolleras med mätutrustning som valts enligt SS-EN 61557-6. Denna kontroll kan verifiera att relevanta fordringar i kapitel 41 är uppfyllda. Det rekommenderas att frånkopplingstiderna som fordras enligt kapitel 41 kontrolleras. Dock ska frånkopplingstiden kontrolleras vid utökningar eller ändringar i befintliga installationer där även befintliga jordfelsbrytare skyddar sådana utökningar eller ändringar.

Polariteten bör kontrolleras enligt följande:

a) att säkringar och enpoliga skyddsanordningar bryter fasledaren

b) att, förutom för lamphållare av typen E14 och E27 enligt SS-EN 60238, i kretsar som har en jordad neutralledare ska mittkontaktblecket på bajonettlamphållaren och den yttre kontakten eller gängan för edisonlamphållare anslutas till neutralledare

c) att ledningssystemet är korrekt anslutet till uttag och liknande tillbehör.

För kontroll av TN-, TT- och IT-system, se detaljerade kontrollanvisningar i paragraf 6.4.3.7.1 - 6.4.3.7.3.

Kontroll av effektiviteten hos skyddsåtgärderna för tilläggsskydd uppfylls genom okulär inspektion och provning.

I flerfaskretsar ska det kontrolleras att fasföljden bibehålls i elinstallationen.

Materielen ska funktionsprovas för att säkerställa att den är korrekt fastsatt, justerad och installerad i enlighet med relevanta fordringar i denna standard. Skyddsapparater ska funktionsprovas så långt det behövs för att kontrollera att de är korrekt installerade och justerade. Där felskydd och/eller

tilläggsskydd utgörs av jordfelsbrytare ska dess effektivitet provas med den provningsanordning som

tilläggsskydd utgörs av jordfelsbrytare ska dess effektivitet provas med den provningsanordning som

In document Sammanfattning av standarder (Page 74-85)