DEL 1- Omfattning
Denna standard är en sammanslagning av följande standarder:
SS 436 21 01 Utrymmen för elektriska kopplingsutrustningar för lågspänning SS 437 01 40 Anslutning av lågspänningsinstallationer till elnätet
SS 437 01 45 Elinstallationer i byggnader – Grundläggande dimensioneringsregler
SS 437 01 46 Elinstallationer i byggnader – Uttag och andra anslutningspunkter – Omfattning och placering.
SS 437 01 51 Elinstallationer i byggnader – Införning av el- och telekablar i byggnader och SS 437 01 52 Elinstallationer i byggnader – Utrymme för el- och teleutrustningar i
flerbostadshus.
Texterna från de befintliga standarderna har moderniserats och anpassats till gällande regelverk.
Sammanslagningen av standarderna har gjorts för att förenkla för användaren genom att samla denna information på en plats.
Standarden beskriver utförande och utrymmen för placering av kopplingsutrustning för lågspänning utanför driftrum. (Fodringar för utrustning i driftrum finns i avsnitt 729 i SS4364000).
Elrum är utrymmen som är avskilda från övriga utrymmen och som av praktiska skäl används för placering av kopplingsutrustningar. Elrummen kan vara försedda med låsbara dörrar.
Elrummen bör vara placerade i nära anslutning till kanalisationen. För övriga utrymmen där kopplingsutrustningar placeras gäller att det ska finnas tillräckligt med utrymme i anslutning till kopplingsutrustningen så att montage samt drift och underhåll kan utföras på ett säkert sätt.
De grundläggande dimensioneringsreglerna i denna standard är i första hand avsedda för dimensionering av elinstallationer i byggnader för bostadsändamål, inklusive fritidshus. Den är tillämpbar också för kontors-, butiks- och småindustrilokaler.
ANM1- standard för bostadshus. Ej tillämpbart för vårt projekt.
ANM2- För kablar som tas in i byggnader (endast bostadshus??)
ANM3- Avser i första hand bostadshus, men även mindre produktionsanläggningar, vilket vi har. Avser ett erfoderligt antal uttag och andra inkopplingspunkter samt dess plaering.
Dimensionerna i denna standard avser främst bostäder, byggnader och småindustrilokaler.
Höjdmått för inkopplingspunkt= avstånd mellan färdigt golv och inkopplingspunktens centrum, ombyggnadsmöjligheter ska beaktas vid placering av inkopplingspunkten.
DEL 2- Definitioner
Driftrum = rum endast tillgängligt för elkunniga personer. Plats ska finnas i rummet för erforderliga tillbehör såsom jordningsverktyg, skyddskärmar m.m. Väggar och tak i destta rum får ej flagna. Golven ska inte vara dambildande, hala eller lättantändliga. Nivåskillnader i rummet bör undvikas. Dörrar ska öppnas utåt och vara försedda med tillträdesförbuds-skylt samt varning för elfara. Nöddörrar ska kunna öppnas både utåt och inåt alternativt en av varje. Utrymningsvägen i driftrummet får ej vara mer än 20m. Driftrum bör ej ha fönster.
Temperatur i driftrum bör v ara 5-40 grader celsius. Ventilation bör finnas i driftrummet.
Belysning i driftrum bör ha en genomsnittsnivå av 300 lux. (ANM- ex. på rum är generator- eller batterirum).
Elrum= ej driftrum, utan ett rum där kopplingsutrustning kan placeras men även annan gemensam utrustning för te.x. teleutrustning kan placeras. Bör ha lås. (ANM- elrum är rum som av praktiska skäl används för placering av kopplingsutrustning).
Fackkunnig person= person med elutbildning.
Gruppcentral= kopplingsutrustning innehållande säkringar eller andra överströmsskydd från vilka gruppledning utgår.
Gruppledning= ledning som förbinder gruppcentral med energiförbrukande föremål eller uttagsdon för sådana
Huvudelkopplare= elkopplare i huvudledning
Huvudsäkring = säkring eller annat överströmsskydd för huvudledning Huvudledning = kablar eller ledare som matar elcentraler
Inkopplingspunkt = punkt där elapparat eller ljusarmatur ansluts till den fasta installationen med t ex dosa, uttag eller rörutlopp
Inmatningspunkt = den punkt där en elproduktionsanläggning för in el i ett schablonberäkningsområde.
Innehavare = person som rent faktiskt innehar en anläggning, oavsett om innehavet grundar sig på äganderätt eller nyttjanderätt
instruerad person = person som har tillräcklig instruktion eller som är övervakad av fackkunniga personer så att den kan identifiera risker och undvika de riskkällor som elektricitet kan medföra
kommunikationsnät = nät för inkoppling av telefoner, kabel-tv eller utrustning för datakommunikationstjänster
Kommunikationsuttag = uttag för inkoppling av telefoner, kabel-tv eller utrustning för datakommunikationstjänster
Kopplingsutrustning = kombination av en eller flera säkringar och/eller elkopplare med därtill hörande styr-, mät-, skydds- och reglerutrustning, komplett monterad med alla inre elektriska och mekaniska förbindningar och övriga byggdelar, såsom kapslingar och stativ.
(ANM- ex. på kopplingsutrustning är en elcentral).
Lågspänning = spänning som uppgår till högst 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning
Markmätarskåp= skåp avsett att placeras i mark, inom fastighetsgräns/tomtgräns, se SS 430 01 10
Matarledning = sammanfattande benämning på teleledningar för mer än en platsutrustning eller uttag
mätsystem (mätanordning) = sammanfattande benämning på utrustning som erfordras för uppmätning av el överförd från ett koncessionerat elnät. Mätsystem för högst 63A ska utföras för direktmätning. (ANM- Mätsystem kan omfattas av mätare, säkring för spänningskrets m.m.)
mätarsäkring = säkring eller annat överströmsskydd i huvudströmbana placerad närmast före mätsystem
nätkoncession = tillstånd och skyldighet att dra fram, använda och underhålla koncessionspliktiga elledningar i de områden där kundens anläggning finns
oberoende handmanöver = manöver med upplagrad energi där manuell energi upplagrats och utlöses under loppet av en manövrering på sådant sätt, att manöverns hastighet och kraft är oberoende av den manövrerande
stationär elmateriel = fast monterad elmateriel, eller materiel som inte är försedd med bärhandtag och som har en sådan massa att den inte lätt kan flyttas, (ANM – Materiel vars massa är större än 18 kg anses inte vara lätt flyttbar).
Servis = sammanfattande benämning för servisledning och servissäkring samt i förekommande fall lastbrytare eller effektbrytare och eventuell servisinföring
Serviscentral = kopplingsutrustning till vilken servisledning ansluts och som innehåller kundanläggningens anslutningspunkt
Servisledning = ledning tillhörande det koncessionerade elnätet med vilken en kundanläggning ansluts till elnätsföretagets distributionsnät
Servisledningssäkring = överströmsskydd (kortslutningsskydd) i servisledningens utgångspunkt
Servissäkring = överströmsskydd i servisledningens slutpunkt
Säkringslastfrånskiljare = en lastfrånskiljare som i kombination med en inbyggd säkring utgör den rörliga kontakten
Spänningssäkring = säkring för mätkrets vid anläggningar som är utförda med transformatormätning
Stamfördelning = kommunikationsnäts inmatningspunkt i flerbostadsfastighet Stamnät = flerbostadsfastighets gemensamma kommunikationsnät
Telerum = rum avsett för teleutrustning
Överlämningspunkt= Den punkt där kunde tillsammans med operatören kommit överens om som äganderättsgräns för sina respektive anläggningar.
DEL 3- Allmänt om denna standard
Standarden gäller även mindre tillfälliga produktionsanläggningar. Den gäller också nya installationer samt utbyggnad eller ändring av offentliga anläggningar. Denna standard innehåller slutligen även val av placering av mät- och kopplingsutrustning samt belastningsobjekt i kundanläggningen som avses anslutas till ett elnät för lågspänning.
DEL 4- Inkommande serviser (hur kablar ska dras m.m.)
Samråd måste ske med elnätsföretagarna innan belastningsobjekt kopplas på nätet, som kan orsaka någon form av störning. Anslutet objekt måste vara anpassat till den normala elmiljön.
Elmaterial för lågspänning måste enligt myndighetsföreskrifter uppfylla kraven enligt god säkerhetspraxis inom EES samt gälande EMC-krav.
I en- eller flerkundsanläggning skyddas normalt elanläggningen av mätarsäkringen. Finns en lokal produktionsanläggning skyddas elanläggningen av produktionsanläggningens
huvudsäkring.
Uttagspunktens, anslutningspunktens samt, i förekommande fall, inmatningspunktens läge fastställs i avtal mellan beställaren och elnätsföretaget.
Erforderligt och lättåtkomligt utrymme ska finnas för servisledning och serviscentral. Hänsyn bör även tas till framtida utbyggnad. Erforderliga byggnadsanordningar, såsom ankarskenor, kabelstegar, ledningskanaler och ledningsskydd ska anordnas och håltagning och tätning för servisledning ska utföras.
Serviscentral placeras normalt mot yttervägg eller i ett utrymme som angränsar mot yttervägg, i källare eller bottenplan, mot matande elnät.
Vid placering av servicecentral måste risken för brand och vattenskador beaktas vid placeringen. Magnetfältet från centralen måste även beaktas, så denna inte påverkar omgivningen negativt.
Det är viktigt för fel där ljusbåge uppstår, att frånkopplingstiden är mycket kort på grund av värmen som bildas.
Berörda delar av utläggningsplatsen måste grovröjas innan serviceledningar får läggas ut.
Vid montage av markmätareskåp ska ett tillräckligt antal kabelskyddsrör läggas på
tomtmarken mellan byggnad och markmätarskåp. Skåpet bör vara innanför tomtgräns. Varje kabel ska ha ett eget skyddsrör och behovet av extra rör i framtiden måste beaktas.
Servisledning vid nyanslutning utförs enligt överenskommelse som TN-S- eller
TN-C-system. Vid långa servisledningar i landsbygdsdistribution bör servisledningen utföras som TN-S-system. FIgur 16 visa exmpel på förbindningsschema för mätutrustning med strömtransformatorer TN-S.
Elnätsföretagarna måste ge ett installationsmedgivande.
Kabelskada måste förhindras vid insättning i mark, m.m.
Kabelskyddsrör ska vara gult med slät yta och rör med andra ändamål måste ha en annan färg. Rören ska förses med lämplig dragtråd, samt tätas och fyllas.
I byggnad ska kabel tätas med material som inte släpper igenom vatten eller skadar kabeln.
Införingshålet i en byggnad får ej vara djupare än 1200mm under färdig mark.
Markmätarskåp bör placeras ca 1 m från tomtgräns.
Elnätsföretaget ska beredas tillträde till sin mätutrustning.
Särskild uppmärksamhet bör läggas på utrustning känslig för överspänning gällande untrustning i en anläggning. Ibland kan en komplettering med överspänningsskydd vara lämplig, vilken samordnas med installation för skyddsutjämning.
Servisledning väljs med hänsyn till uppvärmning, ekonomisk area och fordringar på frånkopplingstid enligt SS 436 40 00.
Följande standardareor rekommenderas:
- 10 och 16 mm2 Cu, samt
- 16, 25, 50, 95, 150 och 240 mm2 Al.
(Se även SS 436 40 00 och SEK Handbok 421 för dimensionering av kablar.)
Vid användning av dvärgbrytare (effektbrytare) som mätarsäkring ska selektiviteten mot servisledningens kortslutningsskydd beaktas.
Vid fasadmätarskåp med plats för två mätare utgör normalt servisledningssäkringen enbart kortslutningsskydd för servisledningen. Mätarskåpet ska i detta fall innehålla en servissäkring som utgör överlastskydd.
Mätarsäkringen ska placeras omedelbart före mätsystemet. Undantag kan förekomma där inmatning av lokal produktion överstiger det lokala effektuttaget. Som mätarsäkring ska användas, smältsäkring eller dvärgbrytare för mindre anläggningar (effektbrytare eller säkringslastfrånskiljare för större anläggningar).
I anläggning med endast ett mätsystem per servis får servissäkring samtidigt utgöra mätarsäkring om den är placerad omedelbart före mätsystemet, t ex vid mätarplacering i markmätarskåp, kabelmätarskåp eller fasadmätarskåp.
För anläggning med mätarsäkring 16-63 A gäller att elkopplaren för anläggningen inkopplas efter elmätaren. Detta för att kunden ska kunna göra installationen spänningslös. Denna elkopplare ska även, för denna typ av anläggning, ha frånskiljaregenskaper.
Inställningsvärdet för effektbrytarens märkutlösning ska placeras så att denna kan avläsas under drift.
Följande apparater ska väljas så att de kan plomberas: Utrymme för mätarsäkring (liksom inställningsorgan för effektbrytares märkutlösningsström), Kapsling som innehåller omätt
ström, t ex kanalskensystem, Kapsling innehållande strömtransformatorer, kortslutningsplint och säkring för spänningskrets (spänningssäkring), Separat monterad kopplingsplint samt separat monterad säkring för spänningskrets, Säkring för hjälpapparat för debiteringsmätning och tariffmässig styrning. Plomberingen ska kunna ske via kapsling och kåpa, Lucka över mätartavlans anslutningsplint, Mätartavla, Delar av kanalskensystem eller dylikt som passerar utrymmen till vilka kunden inte har tillträde, Mellanplint på mätarblock, Kapsling för
mätterminal, Kortslutningsbleck på strömtransformatorer.
Enfasapparater och likartade deleffekter i trefasiga apparater, samt lokal produktion, ansluts jämnt fördelade mellan de olika faserna i huvudledningarna.