• No results found

kopplingsutrustningar för lågspänning

In document Sammanfattning av standarder (Page 96-100)

Detta avser alla utrymmen där kopplingsutrustning placeras, såsom driftrum, elrum. I detta utrymme ska det dels finnas tillräckligt med plats för kopplingsutrustningen, men även för eventuella framtida kopplingar. Kopplingsutrustningen ska vara åtkomlig för kontroll och underhåll m.m. Gångar för passage framför kopplingsutrustning ska vara minst 0.7m breda och det ska finnas minst 0.5 m fritt utrymme framför utrustningen för passage (gäller även för löstagbara delar eller dörrar m.m). Gångbredden behöver ej vara större än 1.2 m, men bör anpassas efter apparaternas storlek. Om kopplingsutrustning är placerade på båda sidor bör avståndet mellan dessa, gången, vara 1.5 m. Där barn vistas bör säkring placeras minst 1.7m över golv, eller i låsbart skåp.

Invid kopplingsutrustningar i el- och driftrum ska ett tvåvägs allmänbruksuttag monteras (avsett för portabel mätutrustning).

Elektrisk kopplingsutrustning med märkström över 630 A bör placeras i driftrum.

Eventuella hål i ett driftrum måste tätas med samma brandtekniska skydd som resten av byggnaden har.

DEL 6- Mätsystem

Tomrör ska placeras från mätutrustning till framtida inkommande media (t.ex. vatten eller värme).

I anläggning med strömtransformatormätning ska samråd ske med nätägaren, kring mätning av reaktiv effekt, hjälpaparater, m.m.

Mätsystem ska placeras på en mätartavla eller i mätarskåp, men inte inom en bostad.

Underlaget för mätsystemen ska vara vibrationsfritt och stadigt samt placeras så att det är skyddat mot damm, rök och fukt m.m. Magnetfält från strömmarna genererar får inte påverka mätsystemet. Mätsystem monteras olika beroende på hur bostadshuset ser ut.

Markmätarskåp (för 16-63A) ska placeras 0.9m över markyta eller 0.6m över golv. Samma gäller för kabelmätarskåp ( 80-1500 A).

Vid mätsäkringar med större märkström än 63A används transformatormätning.

Förbindelseschema för direkt mätning skiljer sig beroende på om elmätaren är TN-C eller TN-S.

Mätsystemet ska normalt utföras för trefas, 230/400V, men enfasmätsystem med högst 35 A kan även användas med särskilda överenskommelser med nätägaren.

Anslutning av mätare och andra mätapparater ska utföras med enledarkabel som har en mångtrådig kopparledare av typ H07V-K (RK) eller motsvarande i halogenfritt utförande (RB eller RQ) och ha ledararea minst 6 mm2 (respektive 10 mm2 för PEN-ledare). Kabeln för inkoppling av mätare ska ha en fri längd av minst 15 cm vid 6 mm2 area och minst 25 cm vid större area.

Anslutningsplintens PE- (PEN-) plint ansluts till separat huvudjordningsskena i anläggningen.

Fasledares isolering märks i hela sin längd med brun för L1, svart för L2, grå för L3, blå för neutralledaren mellan anslutningsplint och mätare, grön och gul (och blå på ändarna) för PEN-ledarens isolering.

Anslutning till manöverspänning för kundens utrustning ska göras efter mätarsäkringen.

Mättavlor och mätarskåp ska relativt lätt kunna byggas om mellan transformatormätning och direktmätning (vilket används beroende på om märkströmmen är över 63A eller inte).

Mätledningar för spänning respektive ström ska förläggas i separata kablar eller rör.

Blå part ska kopplas till S1. För S2 ska partfärgerna brun (L1), svart (L2) och grå (L3) användas.

Vid utförande med enledarkabel i rör bör ledare av typ H07V-K (RK) eller motsvarande i halogenfritt utförande (RB eller RQ) användas.

Mätledningar för strömtransformatorerna i en mätpunkt kan förläggas i en kabel med sju parter, t ex FQLQ 7 × 2,5 mm2 + skärm.

Vid utförande med flerledarkabel FQLQ 7 × 2,5 kompletteras nummermärkt part med konventionell partmärkning gällande vid strömtransformatormätning.

Part 1 blå L1JI, part 2 brun L1I, part 3 blå L2JI, part 4 svart L2I, part 5 blå L3JI, part 6 vit L3I. Part 1, 3 och 5 ska kopplas till S1 samt part 2, 4 och 6 till S2 på respektive

strömtransformator. Strömtransformatorer och säkring för spänningskrets ska placeras och monteras så, att de lätt kan bytas. De ska utan fara kunna inspekteras under drift.

Märkskyltar ska vara synliga och avläsbara vid inspektion.

Kortslutningsplint som medger synlig brytning av spänningskretsarna och kortslutning av strömkretsarna placeras omedelbart under mätaren, se SS 430 01 15. Mätledningarna för spänning ska brytas av anläggningens huvudbrytare och vara kortslutningssäkert förlagda.

Längden på förbindelseledningarna mellan huvudledning och säkring för spänningskrets bör vara så kort som möjligt.

Vid dimensionering av mätkretsar ska föreskrivna krav på mätnoggrannhet erhållas.

Använder vi strömbiledningar??

Mätledningar får dras genom t.e.x. apparatlådor utan överenskommelse med nätägaren.

Mätledningar ska läggas skilda från andra ledningar samt skyddade och antalet skarvar ska minimeras.

Kortslutningsplinten placeras vid mätaren.

Säkring för spänningskrets och strömtransformatorenhet ska vara plomberbar.

Vid mätning med strömtransformatorer ska spänningskretsar vara avsäkrade så att mätkretsen inte skadas vid ett fel. ANM – Detta innebär normalt att diazed- eller neozedsäkringar med 10 A märkström används. Smältpatroner eller motsvarande skydd ska vara plomberbara och placeras så att de utan fara kan bytas under drift.

Mätning av lokal produktion i kombination med uttagsanläggning utförs med fyrkvadrantmätning.

DEL 7 - Strömställare, eluttag och anslutningar i byggnader

Avsnittet handlar om elinstallation i hushåll, såsom t.ex. installation av lampor, installation av eluttag, installation av TV och andra kommunikationskanaler, i hus etc. Detta är irrelevant för vårt projekt.

Plats ska avsättas vid elcentralen eller vid multimediacentralen i en bostad för mätvärdesuppsamlare samt för framtida utrustning.

I mätarcentralen i en bostad ska inkopplingspunkt finnas för styrning av elvärme m.m.

DEL 8- Underlag för belastningsberäkning, sammanlagring

Vid dimensionering av huvudledningar måste hänsyn till framtida belastning tas.

Belastningen kan beräknas och uppskattas för olika typer av byggnader. Exempel på

belastning kan vara för t.ex. elvärme. Om ett belastande objekt ansluts till nätet är det viktigt att fördelningen blir så jämn som möjligt så att belastningen i huvudledningen erhålls.

DEL 9- Spänningsfall

Spänningsfallet i nätet får i huvudledningen inte överstiga 2% av den nominella spänningen och sammanlagt i huvudledning och servicesäkring inte överstiga 4%.

DEL 10- Planering och konstruktion med hänsyn till säkerhet och funktion

Kopplingsutrustning ska väljas så att den med hänsyn till kortslutningssäkerhet skyddas av närmast föregående kortslutningsskydd.

Kabel dimensioneras med hänsyn till beräknad belastning. För matning av en enfamiljsbostad är normalt en huvudledning med en ledararea av 6 mm2 Cu tillräcklig.

En PEN-ledare inte ha mindre ledararea än 10 mm2.

Varje elanläggning ska förses med huvudelkopplare som är lätt tillgänglig för anläggningens innehavare.

Gruppcentraler ska förses med en huvudelkopplare som bryter inkommande matning.

DEL 11- Utförande

I tabell kan hittas Lämplig rörstorlek för olika ledarareor med fåtrådiga ledAre och antal ledare i rör där avsikten är att kunna dra om ledarna.

För entrådiga ledare kan samma tabell tillämpas för 1,5 mm2 - 4 mm2 ledararea.

Tomrör förses med dagtråd. Dagtråden i tomrör som mynnar ut i elcentral ska vara isolerad.

Redan installerat kommunikationsnät i bostad kan i vissa fall störa elinstallation i bostaden.

I flerbostadshus ska finnas ett låsbart utrymme för stamfördelningar (där alla rör är placerade).

Alla kopplingslådor utanför en bostad ska vara låsbara.

En samplanering av elcentral i ett flerbostadshus är ofta lämplig.

Sammanfattning av standard SS-EN

In document Sammanfattning av standarder (Page 96-100)