Hur gestaltar sig det omkringliggande samhället med sina normer och värderingar

6.1.1 Orsaker till mobbning

I samtliga filmer förutom delen av Z.5 som handlar ”om en mobbares historia” är det väldigt svårt att urskilja motiven och orsakerna för mobbning. Ofta verkar det handla om att mobbarna vill

åstadkomma någon form av tillrättavisade av mobboffret eller att det finns ett slags bekräftelsebehov som behövs mättas. Då orsakerna kan vara både medvetna och omedvetna har diskussionen i denna del delats under omedvetna anledningar och medvetna anledningar. Under en tredje rubrik framförs kritik mot filmernas porträttering av orsakerna.

Omedvetna anledningar

Avseende tillrättavisandet behöver det inte nödvändigtvis vara en helt medveten process. Det kanske grundar sig i ett ansett fel på mobboffret som drar igång en stigmatisering. Vilket skulle kunna ske genom dehumaniseringen av mobboffer som Thornberg nämner. (Thornberg, 2015). Det är sannolikt att mobbarna genom en dehumanisering lyckas skapa ett stigma mot mobboffret som kan fungera som ett instrument för fortsatt och eventuellt utökad mobbning. Något som blir desto tydligare i de filmerna med där det är elevgrupper som mobbar. Genom stigmat uppmanas elever till att mobba.

Stigmat behöver inte heller vara grundat i verkligheten utan kan ha skapats av mobbarna vilket görs tydligt i Z.2 där mobbarna framställer en negativ bild av mobboffret A2 för andra elever i klassen genom att ljuga om att A2 ”snackat skit om dem”. Här är det viktigt att påpeka att det många gånger nog inte finns någon som vågar bestrida avhumaniseringen, dessutom kan mobboffret vara väldigt ensam och har därför inte heller några kompisar som skulle kunna visa att hen inte är så konstig som dehumaniseringen och stigmat leder andra elever till att tro. Vilket skapar ett utbrett konstruerat stigma som kan legitimera kränkande behandling och mobbning. Det riktade våldet mot mobboffret A2 kan då stegra eftersom det är flera elever som deltar i dehumaniseringen och de kan legitimera varandras åsikter och dehumanisering.

Mobbningen öppnar samtidigt upp för ett slags gemenskapsstärkande då den våldsutövande gruppen genom sin mobbning kan bekräfta sig själva i och med att mobboffret kan ses som ett svart får och de själva som ”normala”. Vilket också kan legitimera deras mobbande och våldsutövande. Det öppnar upp för en slags moralisk urkoppling som vilket leder mobbarna till tron att de inte har gjort något fel och att mobbningen är mobboffrets eget fel då den inte passar in. (Thornberg, 2015). Den moraliska urkopplingen möjliggör också för icke-logiska slutsatser i de fall där dehumaniseringen har gått väldigt långt. I de fallen kan mobbarna välja att beskylla mobboffret för saker det vore otänkbart att hen orsakat. Även här återkommer vi till porträtteringen i Z.2 där B2 och C2 beskyller A2 för att deras tillvaro har blivit försämrad.

Sida 41 av 73 Medvetna anledningar

I filmerna är det väldigt få tydliga medvetna anledningar som speglas. De porträtterade mobbarna uttrycker i filmerna via verbala kränkningar att det är något fel på mobboffret vilket sker i samtliga fallen. Syftet verkar vara att tillrättavisa ett beteende som mobbarna och våldsutövarna inte anser vara i enlighet med normen. Det är endast i filmen Z.5 som en konkret medveten anledning till mobbning nämns och det från mobbaren BB:s egna utsago. Mobbaren BB menar att hen mobbar för att kunna bekräfta sig själv och uppnå en slags popularitet/respekt genom det kunna både minska möjligheterna för att hen själv skulle kunna bli mobbad och även för att kunna konstruera ett slags falskt självförtroende. Anledningen till varför filmen Z.2 här inte nämns är att mobbarna inte porträtteras som medvetna om vad de gör. Under analysen av filmen känns det som att de inte har någon konkret medveten anledning till våldet. Eventuellt kanske undersökningen har missat en viktig del av mobbning som fenomen där det är en process som huvudsakligen sker omedvetet.

Eventuell kritik

På grund av att samtliga filmer förutom BB:s del i Z.5 porträtterar mobbarna som utan medvetna konkreta anledningar till sitt agerande skildrar det en bild av mobbare som är ologiska i sitt agerande.

Eftersom de inte verkar ha några tydliga motiv med sitt mobbande framstår det i filmerna som att mobbarna utövar våld utan medveten anledning. Mobbarna skildras nästan aldrig i filmerna som kännande individer med egna drivkrafter och livsmål. Mobbarna blir på så sätt ett slags bihang till filmens huvudkaraktär och mobboffer. Anledningen skulle sannolikt kunna vara att det i majoriteten av fallen endast är ur huvudkaraktärens perspektiv som mobbningen skildras, det är utifrån

mobboffret (som i samtliga filmer förutom i BB:s del i Z.2 är huvudkaraktärer) som berättelsen och porträttet av mobbningen skildras. Mobboffret uppvisar tydliga känslor, drivkrafter och ambitioner.

För att kunna göra en verklig porträttering av mobbning skulle kanske filmerna behöva fokusera mer på mobbningen ur mobbarnas perspektiv. Det skulle kunna lära elever mer om hur mobbning går till och varför och inte endast att mobbare är ’onda’ och utövar våld av ’illvilja’. Mobbarna behöver porträtteras som egna individer med egna drivkrafter som inte agerar utan någon som helst anledning. Annars blir bilden som skildras skev.

En annan aspekt som kan lyftas är att det kan finnas fler delar av fenomenet mobbning som inte är tydligt. Det som skildras av en elev i verkligheten kanske inte nödvändigtvis behöver vara sant även om det eleven beskriver kan definieras som mobbning. För att kunna verifiera om det verkligen är mobbning som har skett måste man prata med ’mobbarna’ och få deras bild av vad det är som har hänt. Man kan inte helt och hållet utgå ifrån att eleven talar sanning, det skulle exempelvis kunna vara eleven som är en mobbare och som vill orsaka negativa konsekvenser för sina mobboffer genom att få läraren att agera mot ett påhittat problem.

Genom att inte ta med mobbarnas perspektiv av mobbningen eller ens ge de utrymme som egna individer porträtteras en skev bild av mobbning där allt som ett ansett mobboffer berättar är sant.

Med det här menas inte att man skall misstro elever men att man skall försöka få tag på så mycket information som möjligt innan man tar ett beslut av något slag.

6.1.2 Former av riktat våld i en pågående mobbningsprocess

I samtliga filmer skildras olika former av kränkande behandling/trakasserier/våld. I alla filmerna är våldet en del av en pågående mobbningsprocess. Beroende på vilken typ av våld som utövas kan de

Sida 42 av 73 kopplas till antingen direkt våld eller indirekt våld. I nästan alla analyserade filmer skildras både direkt våld och indirekt våld. Det är endast i delen om ”fjortonåriga Sandra” i Z.5 där det indirekta våldet inte porträtteras eller åtminstone inte är tillräckligt tydligt för att kunna urskiljas. Anledningen till det är sannolikt att mängden information är väldigt begränsad. Under denna del av analysen har därför de olika formerna delats in i rubrikerna direkt våld och indirekt våld. Under en tredje rubrik framförs kritik mot filmernas porträttering av riktat våld i en pågående mobbningsprocess.

Direkt våld

I filmerna yttrar sig det direkta våldet verbalt och fysiskt. Det verbala våldet sker ofta via muntliga kränkningar och trakasserier. Ofta handlar det om att mobboffren blir retade för något som t.ex.

utseende, sociala bakgrund och intressen. Antagligen ligger den dehumaniseringsprocess och stigmatisering som tidigare nämnts till grund för detta.

Indirekt våld

Något som filmerna ofta fokuserar på är det indirekta psykosociala våldet som yttrar sig genom utanförskap, utfrysning och ryktesspridning. Ofta skildras konsekvenserna av denna form av mobbning som mycket problematisk för mobboffren då de börjar uppleva en stor ensamhet eftersom de inte kan få vänner vilket kan leder till minskade möjligheter för sysselsättning vilket i sin tur kan leda till att mobboffren inte ser någon anledning att gå till skolan som i t.ex. fallet med Z.1. Det kan också leda till utökad mobbning då det inte finns någon som skulle kunna utmana en stigmatiserad bild av ett mobboffer.

Kritik

Ingen av filmerna lyfter någon form av digital mobbning trots att det under inspelningen av filmerna antagligen fanns former av digital mobbning. Det här leder till att denna nya formen av mobbning inte ges speciellt stort utrymme i den diskurs som kan härledas från dessa filmer vilket onekligen skapar ett hål i porträtteringen av mobbning. Om digital mobbning är något som existerar bör en porträttering av denna mobbningsform ske för att på så sätt kunna legitimera åtgärder mot denna form av mobbning.

6.1.3 Mobbning i tid

I alla analyserade filmer skildras en slags tidsaspekt och/eller upprepning av våld. För att kunna tydliggöra diskussionen kring tidsaspekt eller en porträttering av riktat våld som sker vid flera olika distinkta tillfällen har analysen under denna del delats upp under rubrikerna tidsramar och

upprepningar. Under en tredje rubrik framförs kritik mot filmernas porträttering av tidsaspekten och riktat våld som sker vid flera olika distinkta tillfällen.

Tidsramar

När det gäller mobbnings tidsramar förhåller sig majoriteten av filmerna väldigt otydligt. Det är endast i filmerna Z.3 och i ”Sandra” delen av Z.5 som man får en mer exakt bild av hur länge mobbning kan ha pågått. Problemet är bara i fallet med A3 skildras mobbningens upphörande, i det fallet varade mobbningen i 1 ½ år. I de andra filmerna är tidsramarna betydligt mer ospecifika. Ofta talar filmens karaktärer om att mobbningen pågått under en lång tid men inte hur länge.

Sida 43 av 73 Upprepningar

I samtliga filmer kan man tala om att våldet faktiskt upprepas. Det är inte alltid tydligt exakt hur många gånger trakasserierna/våldet/den kränkande behandlingen upprepas men alla filmer skildrar att mobbningen upprepas över en period av tid.

Kritik

Mobbningen som skildras i samtliga filmer innehar en slags tidsaspekt eller en porträttering av riktat våld som sker vid flera olika distinkta tillfällen, men i majoriteten av fallen är dessa skildringar väldigt otydliga. För att kunna elever skall kunna få en bra bild av mobbning som fenomen måste en tydlig tidsaspekt vara en del. Antalet gånger en kränkande behandling har ägt rum är sannolikt oviktigt för de flesta undervisningssituationer men givetvis finns det tillfällen då de skulle kunna vara viktigt som i exempelvis ur ett brottsligt eller rättsligt perspektiv. Till skillnad från

upprepningarna är tydlig tidsaspekt viktig i de flesta situationer. En tydlig tidsaspekt kan ge eleverna en bra uppfattning om hur länge mobbning kan pågå och i de fallen där man vill rikta kritik mot t.ex.

en lärare, skola eller institution blir det i en verklig situation ännu mer viktigt då tidsaspekten belyser hur länge t.ex. en skola låtit mobbningen fortgå.

6.1.4 Mobbningens riktade fokus

I denna diskussionsdel presenteras diskussion och kritik tillsammans.

I samtliga filmer förutom delen i Z.5 som handlar om mobbaren är trenden att mobbningen och våldet endast är riktat mot en person eller ett mobboffer. Dessa personer är dessutom, som tidigare nämnt, huvudkaraktärerna i filmerna. Anledningen till varför det endast är en person vars mobbning porträtteras skulle möjligen kunna vara att filmen endast valde att fokusera på just den personens berättelse något som tidigare i diskussionen skildras som väldigt problematiskt. Det problematiska i att huvudsakligen skildra mobbning mot en enskild individ är att det skildrar en felaktig bild av verkligheten. Som nämndes tidigare i uppsatsen behöver mobbning inte nödvändigtvis vara inriktad endast mot enskilda individer. Det kan även t.ex. vara riktat mot olika grupper av individer. (NE, hämtat: 2021-01-24). Problemet består i att mobbningen porträtteras utifrån ett mobboffer. Det är därför i skildringen av BB i Z.5 möjliggör ett skildrande av flera drabbade individer.

6.1.5 Mobbarens övertag

I denna diskussionsdel presenteras diskussion och kritik tillsammans.

I filmerna skildras flera olika former av övertag. De flesta gånger handlar det om att mobbaren eller mobbarna är mer populära och har mer social influens än vad mobboffret har vilket gör att mobbaren kan påverka vad de andra eleverna i klassen tycker i större utsträckning än vad mobboffret kan genom t.ex. en stigmatiseringsprocess. Det leder vissa gånger till att fler personer deltar i våldsutövandet oavsett om det är direkt eller indirekt. I fallet med Z.4 skapar sig mobbarna ett övertag genom stigmatisering av A4 som skedde genom ryktesspridning om att A4 tillhör en fattig familj och att hen är fattigare än alla andra i klassen. Vilket inte går ihop med elevernas normbild, något som kan legitimera riktat våld.

I andra fall kan det handla om att mobboffret tilldelar mobbaren ett övertag genom sin ovillighet att reagera på mobbningen på ett sätt som kan ha negativa konsekvenser för mobbaren. Det kan handla om att ovillighet att prata med lärare eller att göra motstånd mot t.ex. fysiskt våld genom självförsvar.

Sida 44 av 73 Givetvis kan det vissa gånger handla om en slags förnekelse som leder mobboffret till att tro att det han upplever inte är något fel. Oviljan leder hursomhelst till att risken för negativa konsekvenser för mobbaren minskar och då blir det enklare för en mobbaraktör att utöva riktat våld.

Det finns givetvis även andra yttrande former för denna del av mobbningsfenomenet. I delen av Z.5 som handlar om mobbaren nämner BB att hen skapar sitt eget övertag genom tidigare mobbning.

Hen har genom rädsla lyckats få ’vänner’ som endast är vänner i utbyte mot att få undvika våld.

Utöver det har många elever sedan tidigare lärt sig att BB är en mobbare och är villig att utöva våld.

BB porträtteras också som användande av sitt kompisgäng för att kuva andra personer och därigenom konstruera ett utanförskap och ett övertag.

6.1.6 Mobbningens reaktioner och konsekvenser

I filmerna skildras flera olika sorters konsekvenser och reaktioner av mobbning. För att göra

diskussionen enklare att följa har diskussionen delats upp under följande underrubriker; mobboffrets reaktion, reaktioner från övriga aktörer, andra reaktioner och kritik.

Mobboffrets reaktion

Det som oftast skildras är olika beteenden t.ex. flyktbeteende, förnekelse och depression. Det har i analysen varit väldigt svårt att urskilja någon form av kontrollbeteende. När det gäller

förnekelsebeteendet handlar det ofta om att mobboffren väljer att förneka mobbningen i samtal med lärare och att de själva börjar tvivla på ifall mobbarna har gjort något fel. Många gånger börjar mobboffren fundera över ifall mobbarna har rätt och att det är dem som det är fel på. Gällande depression upplever flera av de porträtterade mobboffren en slags depression på grund av

mobbningen. Det kan t.ex. orsakas av en känsla av utanförskap eller att de upprepade trakasserierna tärt på mobboffret till den gräns att de blir deprimerade. De kan handla om att de tappar livslusten och viljan att gå till skolan då de inte ser meningen med att gå dit bara för att bli mobbad och ledsen. I fallet med A2 leder denna depression till ett självmordsförsök som misslyckas. I andra fall som gällande A3 gäller det till att eleven väljer att byta skola. Avseende flyktbeteendet synliggörs det i valen att stanna hemma från skolan. Dessa val kanske orsakas av depression eller dylikt men det resulterar i ett slags flyktbeteende där den enda säkra platsen för mobboffret är hemmet. Det finns självklart undantag som i fallet med AB i Z.5 som konstaterar att hen inte ser syftet i att stanna hemma trots depression då det skulle kunna leda till en djupare depression.

Reaktioner från övriga aktörer

I vissa av filmerna skildras övriga aktörers reaktioner på mobbningen och våldet. Många gånger handlar det om att de övriga aktörerna stöttar och bekräftar mobboffrets känslor. Avseende individer som står utanför våldet så kan en fundering vara varför de inte väljer att försöka stoppa mobbningen.

Orsaken till det kan vara rädsla för att förknippas med den mobbade då de inte vill räknas in i den mobbades vänkrets på grund av risken att själva bli mobbade eller att de väljer att tro på den stigmatiserade bild som presenteras då det som i vissa av porträtteringarna inte existerar en motpol (t.ex. en kompis till mobboffret) som kan delge en annan bild. Något som kan leda till att de väljer att bortse från det som händer. I delen om A5 i Z.5 nämner eleven E5 att hen inte skulle våga stoppa våldet då det skulle finnas en risk för att själv bli utsatt.

Det här kan kopplas till den moraliska urkoppling som nämns i flera av Thornbergs artiklar.

(Thornberg et al, 2015), (Thornberg & Jungert, 2014). Där eleverna väljer att antingen skydda

Sida 45 av 73 mobboffret eller ignorera våldet eller alternativt delta i det. Vissa gånger har det att göra med hur väl dessa aktörer känner den som mobbas, ifall de är vänner och hur mobbarens övertag ser ut i

förhållande till mobboffret.

Andra gånger kan det handla om reaktioner från statliga aktörer. I en av filmerna leder en övrig aktörs agerande till n konsekvens för skolan. I Z.3 nämns det att skolinspektionen dömde A3:s skola till böter då de ansåg att skolan inte i tillräcklig utsträckning stöttat och försökt förhindra

mobbningen. Fast det här verkar vara sällsynt i alla fall i porträtteringarna av mobbning. I flera av filmerna konstaterades det att både mobboffer och i vissa fall övriga aktörer inte anser att skolan i tillräcklig utsträckning stöttat mobboffren. E5 i Z.5 nämner exempelvis att hen inte tycker att det finns någon konkret anledning till att ta kontakt med lärarna då de ändå inte skulle göra något.

Andra reaktioner

Trots att det inte var en del av frågorna noterades det under analysen av filmerna att i samtliga filmer förutom BB:s del i Z.5 inte skildras någon form av reaktion på mobbningen från mobbaren. I delen av Z.5 är det BB:s reaktion på sin egen mobbning som porträtteras. Hen får skuldkänslor för personerna hen mobbar och hen oroar sig för att alla hens vänner endast är vänner med hen på grund av rädsla.

Det leder i utsträckningen också till att BB behöver söka bekräftelse för att kunna bortse från sina skuldkänslor vilket resulterar i mer mobbande. BB menar också på att det i längden leder till en ond cirkel där värre och värre former av våld krävs för att få bekräftelse.

Kritik

Något som tydligt märktes under analysen är att reaktionerna väldigt sällan leder till negativa konsekvenser för de aktörer som låter mobbningen fortgå. Det är endast i Z.5 och i Z.3 som

reaktionerna på våldet och mobbningen leder någonstans. Hur skall man kunna motivera elever till att ta ställning mot mobbning om reaktioner på fenomenet skildras som, i nästan alla av fallen, verkningslöst? Målet bör väl rimligtvis vara att sträva efter att eleverna skall motverka mobbning om det är syftet med filmen? I det här består en stor brist ifall syftet med att skildra mobbning är att förebygga och stoppa den.

6.1.7 Stoppandet av mobbning

I denna diskussionsdel presenteras diskussion och kritik tillsammans.

I alla filmerna förutom Z.5 porträtteras olika sorters avslut av mobbningen. Ofta handlar det om att mobbningen inte på ett tydligt sätt avslutas men att filmen skildrar att den åtminstone har minskat i sin omfattning genom att mobboffret genomgått någon slags förändring. I Z.1 handlar det om att A1 lär sig anpassa sig och lära sig samarbeta med andra. I Z.2 presenteras lösningen som att den ena mobbaren drar på semester och att den mobbade genom ett självmordsförsök ger mobbarna skuldkänslor över mobbningen. I Z.3 byter mobboffret skola. I Z.4 börjar mobboffret att tala mer öppet om sitt eget utanförskap och om sin fattigdom vilket leder till att klasskamraterna kan fråga frågor och relatera.

Det ligger något problematiskt i att det är den mobbade personen som skall genomgå förändringen och inte mobbarna. Mentaliteten som skildras bli att det är majoriteten som styr och om man inte passar in måste man lära sig att anpassa sig. Det målar upp en ganska dyster bild av verkligheten som sedan kan internaliseras av eleverna som tittar på denna film. Sedan skall de aldrig heller vara en

Sida 46 av 73 lösning att få mobbning att upphöra genom att få mobbarna att må dåligt över ett självmordsförsök.

Det känns inte som ett rimligt sätt att porträttera mobbning på. Borde inte lösningen istället vara att

Det känns inte som ett rimligt sätt att porträttera mobbning på. Borde inte lösningen istället vara att