Kan mobbningen som skildras knytas till något av samhällskunskapens lärandemål, syfte eller

I flera av filmerna försöker man koppla filmens syfte till ämnesplanen för samhällskunskapen i årskurs 4–6. Anslutningar görs även till andra delar av Lgr11. Det är endast i två av fallen (Z.2 och Z.5) som filmens lärarhandledning inte försöker sig på någon slags förbindelse till

samhällskunskapsämnets lärandemål, syfte eller centrala innehåll. Då blir det upp till ansvarig lärare och filmtittare att tolka ifall det på något sätt skulle kunna knytas till samhällskunskapens

lärandemål, syfte eller centrala innehåll i lgr11.

Läsningen av filmernas kopplingar inger läsaren intrycket av att filmerna har satts i förbindelse till slumpmässiga delar av ämnesplanen. Det återfinns inga argument för varför filmerna kan anslutas till ämnesplanen på det sätt som skildras. I följande del kommer filmernas huvudsyfte och formulerade anknytningar till samhällskunskapens lärandemål, syfte eller centrala innehåll att diskuteras. I slutet av diskussionen av dessa frågeställningar presenteras kritik mot skildringarnas eventuella kopplingar till ämnesplanen.

6.2.1 Kopplingen till det centrala innehållet

Som ovan påpekat ansluter majoriteten av filmerna till olika delar av samhällskunskapens ämnesplan på något sätt. Det är endast Z.2 och Z.5 som inte gör några som helst förbindelser och försöker sig antagligen en mer öppen användning. Onekligen görs flera kopplingar till olika delar av fenomenet mobbning i filmerna men inga anknytningar varken till samhällskunskapens centrala innehåll, ämnessyfte eller lärandemål har formulerats. När det gäller de andra filmerna framgår det tydligt från resultatet att de beskrivna syftena skiljer sig avsevärt. I handledningen till både Z.1 och Z.4 väljer man att koppla till samma delar av det centrala innehållet men deras syften skiljer sig åt. I Z.1 är syftet att lära ut om rätten att få skydd mot diskriminering och mobbning och filmen anknyter i handledningen till två delar av det centrala innehållet. Förbindelsen till det första kunskapskravet kan sannolikt ses som trolig då mobbningen som porträtteras vidrör både delar av de mänskliga

rättigheterna och även barnkonventionen genom sin fokus på att inget barn skall bli utsatt för våld mot sin vilja, osv. När det gäller anslutningen till det andra kunskapskravet blir det tveksamt. I filmen skildras inte vid något tillfälle något slags skyddsnät för varken huvudpersonen eller någon annan elev. Därför blir det också svårt att anknyta till denna del av det centrala innehållet.

I film Z.4 är istället syftet att lära ut om barnkonventionen och hur barnkonventionen påverkar alla barns situation. Kopplingen till den första delen av det centrala innehållet är svårgjord då filmen inte vid någon del skildrar ett skyddsnät. Därför kan man inte heller rimligen ansluta till den delen av det centrala innehållet. Avseende punkt 2 så finns det inte någon del av filmen som porträtterar lagars påföljder eller hur kriminalitet påverkar individer, familjer och samhället. Denna förbindelse ter sig underligt också till filmens formulerade syfte då varken skildring eller filmens syfte kan kopplas till

Sida 47 av 73 denna del av det centrala innehållet. Gällande punkt 3 finns det eventuella argument för att

skildringen faktiskt behandlar delar relevanta till de mänskliga rättigheterna och även till

barnkonventionen. När det gäller den fjärde punkten som man anknyter till i filmhandledningen kan man även här argumentera för att det finns rimlighet i förbindelsen då filmen porträtterar en individ som åtminstone till viss del har blivit mobbad på grund av de andra elevernas konstruerade bild av A4 som fattig och där kan man koppla till konsekvenser av fattigdom.

I båda filmerna så väljer man att anknyta till fyra stora områden av det centrala innehållet och det skulle nog inte rimligtvis kunna argumenteras för att någon av filmerna täcker så mycket. En film som har gått en annan väg är Z.3 där man endast väljer att ansluta till en enda del av det centrala innehållet. Då skildringen fokuserar väldigt mycket just på brottsinnebörden av våldsutövning kan man eventuellt argumentera för att en koppling kan göras men samtidigt existerar ett problem. I filmen redogör man inte i stor utsträckning gällande samhällets behov av lagstiftning. De andra delarna av meningen kan sägas vidröras i något avseende men inte just samhällets behov.

6.2.2 Kopplingen till ämnessyftet

När det gäller just förbindelser till ämnessyftet är det endast Z.3 som presenterar något. De andra filmerna har varken i lärarhandledningen eller i filmen några formulerade förbindelser till samhällskunskapens ämnessyfte. I lärarhandledningen till Z.3 ansluts det till tre delar av

samhällskunskapens ämnessyfte. Avseende den första delen av syftet kan man argumentera för att filmen på olika sätt syftar till någonting liknande men skildringen kan inte sägas motsvara det delarna av syftet som filmen har satts i förbindelse till. Det är exempelvis väldigt svårt att säga att filmen kopplar till hur individen och samhället påverkar varandra i en film om mobbning. Filmen bidrar inte heller med någon form av helhetssyn då den brister i mobbarperspektivet (se 6.1). När det gäller den andra delen av ämnessyftet som filmen ansluts till kan anknytningen sägas vara ganska sannolik. Filmen porträtterar ändå mobbning både utifrån mobboffret men också ur ett rättsligt sammanhang men det kan inte på något sätt motsvara en helhetssyn. Gällande den sista delen kan man möjligen argumentera för att eleverna genom skildring ges någon form av förutsättningar för att utveckla sin förmåga över hur individer formas, förändrar och samverkar. Samma sak kan inte sägas gällande samhället då filmen inte på något sätt reflekterar eller skildrar samhällets förändring utanför enskilda individer.

6.2.3 Kopplingen till lärandemålen

Det är ingen av filmerna som kopplar till lärandemålen vilket absolut skulle kunna nämnas som en möjlig brist. En eventuell anledning skulle kunna vara att filmskaparna inte allt för hårt ville binda filmerna till läroplanen och öppna för fler användningsområden men samtidigt finns det viktiga delar av lärandemålen som man hade kunnat valt att ansluta till.

6.2.4 Kritik mot kopplandet till ämnesplanen

Ett tydligt problem som kan urskiljas i lärarhandledningarnas förbindelser till olika delar av

ämnesplanen är att de aldrig argumenterar för varför dessa anslutningar kan genomföras. Ofta säger inte heller syftet speciellt mycket om varför filmen har kopplat till vissa specifika delar av

ämnesplanen. Det framstår som att författarna till lärarhandledningarna anslutit till delar som de tänkte passar ihop med temat utan att på något sätt förklara varför. Det leder till att det istället ankommer läraren att tolka vad som filmen kan användas till och då är det nästan lika användbart att inte ansluta till någon del av ämnesplanen på liknande sätt som i filmerna Z.5 och Z.2. Sedan finns

Sida 48 av 73 det givetvis också viss problematik i att koppla till det centrala innehållet av ämnesplanen och inte till kunskapskraven. Det eftersom att punkterna i det centrala innehållet är väldigt övergripande vilket gör det enklare att ansluta filmerna dit. Därför kan man också argumentera för att det eventuellt skulle kunna finnas en tendens för filmskapare att koppla direkt till det centrala innehållet då det kanske skulle kunna anses som bättre än om man inte gjorde det. Ifall en lärare endast skulle utgå ifrån filmernas egna förbindelser utan att själv reflektera kring ifall filmerna kan anslutas till de nämnda delarna finns det en risk att läraren leds till att tro att undervisningen behandlat delar av samhällskunskapens centrala innehåll som egentligen inte alls har behandlats.

6.2.5 Kritik mot frånvaron av kopplingar till ämnesplanen

I flera av fallen saknas kopplingar till någon del av ämnesplanen trots att filmerna sorteras under ämnet samhällskunskap. Det här gör att det blir helt upp till läraren att tolka ifall filmerna skulle kunna användas i samhällskunskapsundervisningen. Men genom att låta filmen sorteras under samhällskunskap, medvetet eller inte, när det inte finns några förbindelser till ämnesplanen verkar lite underligt då det i värsta fall leder till att lärare bortser från just den filmen i ämnen utanför samhällskunskapen som kan vidröra mobbning som fenomen.

Sida 49 av 73

7. Slutsatser

I denna del av uppsatsen presenteras slutsatserna som undersökningen har kommit fram till.

Denna studie har syftat till att identifiera hur skolmobbning porträtteras i filmer som används i samhällskunskapsundervisningen och att kunna besvara följande frågeställningar:

• Hur gestaltar sig det omkringliggande samhället med sina normer och värderingar förekommande mobbning i skolan via film?

• Kan mobbningen som skildras knytas till något av samhällskunskapens lärandemål, syfte eller centrala innehåll på grundskolan?

Studien visar att skildringen av mobbning i de filmer som denna studie har undersökt är fyllda med brister. Bristerna grundar sig huvudsakligen i att majoriteten av filmerna har valt att endast skildra mobboffrens bild av mobbningen. Något som skapar både otydlighet när det gäller varför mobbning sker och hur lärare, skola och andra elever reagerar på mobbningen. Porträtteringen av filmerna innehar inte heller något tydligt tidsperspektiv vilket försvårar tolkningen av hur länge mobbning kan pågå. I majoriteten av filmerna som har analyserats skildras endast ett mobboffer trots att mobbning kan ske mot både enskilda individer och grupper av individer.

När det gäller de olika formerna av mobbning skildras inte digitala trakasserier vilket gör att filmerna skulle kunna anses som utdaterade. Något annat som noteras i diskussionen och analysen är att det porträtterade våldet sällan leder till reaktioner som kan påverka mobbaren på ett negativt sätt.

Mobbningen verkar i filmerna inte heller ha någon lösning utanför mobboffrens egna anpassning efter mobbarna, antingen flyttar eleven till en annan skola eller anpassar sig efter sina klasskamrater för att på så sätt kunna få bort den stigmatiserade bilden som konstruerats. Alla dessa delar

kulminerar i ett fenomen som skildras på ett otydligt sätt.

Studien visar också på att det finns tydliga problem när kopplingar från film till

samhällskunskapsämnets ämnesplan formuleras. I flera av filmerna finns ingen förklaring till varför filmen anses kunna anslutas till de olika delarna av läroplanen. I andra fall är det motsatsen och då finns inga kopplingar överhuvudtaget till samhällskunskapens ämnesplan trots att skildringen av filmen skall syfta till att kunna användas i samhällskunskapsundervisningen. I majoriteten av fallen väljer man att ansluta till det centrala innehållet av samhällskunskapen. Men där uppstår ett problem i att punkterna av det centrala innehållet är väldigt övergripande och öppna för tolkning vilket leder till att det blir desto otydligare varför man har valt att anknyta till olika punkter. Otydligheten blir desto djupare med tanke på att det inte finns några tydliga argument för varför skildringen kopplas till vissa punkter. I längden kan det resultera i att lärare leds till att tro att filmen behandlar delar av centralt innehåll som i verkligheten inte behandlas.

Sammanfattningsvis kan man utifrån denna undersökning kan man dra två huvudsakliga slutsatser gällande gestaltningen av mobbning i filmer som skall användas i samhällskunskapsundervisningen.

Den första slutsatsen är att mobbning ofta skildras bristfälligt och otydligt i film och att man för att kunna ge en mer verklighetsbaserad bild av mobbning måste inkludera mobbarens perspektiv på mobbning.

Den andra slutsatsen som kan dras av studien är att filmer om mobbning sällan kopplar till ämnet samhällskunskaps ämnesplan på ett sätt som är tydligt och för att kunna garantera filmernas

Sida 50 av 73 användbarhet i samhällskunskapsundervisningen krävs det i framtida filmer på området antingen tydliga mål med filmen eller tydliga kopplingar till läroplanen med förklaringar till varför man har valt att koppla som man gör.