4.1 Metodval
Den forskningsmetod som används i denna undersökning innehar delar av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. Huvudsyftet är att i enlighet med den kvalitativ forskningsmetoden kunna tolka och förstå problematiken som presenteras i detta arbete. Samtidigt innehåller metoden delar som möjliggör för generaliseringar på samma sätt som en kvantitativ metod. Metoden syftar således till att kunna tolka och förstå filmer som handlar om mobbning i en skolmiljö genom analys och även till att kunna använda resultatet från analysen för att kunna dra slutsatser om filmernas användbarhet i en undervisningssituation. Därför skulle metoden kunna klassificeras som en kvalitativ innehållsanalys. I konstruktionen av en fungerande metod har Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder (2018) använts.
Att analysera just filmer som behandlar mobbning är ett metodologiskt grepp för att förstå problematiken med fenomenet vars resultat kan relateras till samhällskunskap (mobbning kan definieras som ett samhällsproblem) och samhällskunskapsundervisning (Kan det knytas till något av samhällskunskapens lärandemål, syfte eller centrala innehåll på gymnasiet?). Genom detta kan man förhoppningsvis dra givande slutsatser om fenomenet och förbättra sin förståelse om mobbning.
4.2 Analys och bearbetning av data
Analysen och bearbetningen av undersökningsmaterialet har flera viktiga steg. I följande del
presenteras varje steg i nedstigande ordning. I 4.3 presenteras varje del av analysen och varför den ser ut som den gör.
4.2.1 Kodningsschema: Utformning av frågor utifrån definitionspunkterna
Utifrån de presenterade definitionspunkterna och uppsatsens huvudsakliga frågeställningar har följande frågor utformats:
1. Mobbningen är menad att göra någon illa via antingen direkt eller indirekt våld.
a. Syftar våldet som porträtteras till att göra någon illa?
b. Är våldet direkt eller indirekt?
c. Skildras någon orsak till våldet?
2. Våldet yttrar sig antingen genom fysiskt våld, verbalt våld (muntliga trakasserier t.ex. att man blir kallad för skällsord och hot), psykosocialt våld (utfrysning, ryktesspridning, svårt att få vänner, osv) eller genom digitalt våld (trakasserier genom digitala medier).
d. Vilket slags våld används?
3. Beteendet måste upprepas vid flera tillfällen och sker över en lång tid.
e. Upprepas våldet? Sker upprepningarna över en lång period av tid?
4. Våldet måste vara fokuserat på en aktör (kan vara en individ eller flera individer).
Sida 21 av 73 f. Är våldet fokuserad på en individ eller flera individer?
5. Den som mobbar har något form av överläge över den som blir mobbad i form av t.ex.
självförtroende eller sociala relationer.
g. Innehar våldsutövarna något slags övertag (socialgrupp, ålder, självförtroende, popularitet)?
6. Den som blir mobbad reagerar genom antingen verklighetsflykt, förnekelse, kontrollbehov eller depression.
h. Hur reagerar aktörerna som våldet är riktad mot?
Utöver definitionspunkterna har även följande frågor tagits med i analysen för att på så sätt kunna skapa en bra bild av hur omvärlden reagerar på mobbningen i filmerna och ifall mobbningen kan stoppas.
Övriga frågor
i. Hur reagerar övriga aktörer (t.ex. skolan)?
j. Upphör våldsutövningen? Varför?
k. Vad syftar filmen till?
l. Kan filmens syfte kopplas till ämnet samhällskunskap eller skolans värdegrund (läroplan, kursplan, ämnessyfte, ämnesmål och dylikt)?
4.2.2 Kodningsschema - Frågor och svar
Under denna del av analysen besvarades frågorna från föregående del genom den genomförda filmanalysen.
a. Syftar våldet som porträtteras till att göra någon illa?
b. Är våldet direkt eller indirekt?
c. Skildras någon orsak till våldet?
d. Vilket slags våld används?
e. Upprepas våldet? Sker upprepningarna över en lång period av tid?
f. Är våldet fokuserad på en individ eller flera individer?
g. Innehar våldsutövarna något slags övertag (socialgrupp, ålder, självförtroende, popularitet)?
h. Hur reagerar aktörerna som våldet är riktad mot?
i. Hur reagerar övriga aktörer (t.ex. skolan)?
j. Upphör våldsutövningen? Varför?
k. Vad syftar filmen till?
l. Kan filmens syfte kopplas till ämnet samhällskunskap eller skolans värdegrund (läroplan, kursplan, ämnessyfte, ämnesmål och dylikt)?
Sida 22 av 73 4.2.3 Kodningsschema: Klassificering av resultat
Under denna del av analysen klassificerades filmerna enligt bestämda kategorier utifrån de svar som utvanns från de ovanstående frågorna. Filmerna delades upp enligt följande kategoriseringar:
Kategori 1: Filmen porträtterar mobbning korrekt.
Kategori 2: Filmen porträtterar mobbning inkorrekt.
Kategori 3: Filmen porträtterar kränkande behandling men någon av de bestämda kriterierna för vad som är mobbning uppfylls inte.
4.2.4 Kritik mot filmens skildring av mobbning
Under denna del lyfts eventuell kritik mot filmens skildring av mobbning.
4.2.5 Analys och diskussion
När filmerna har analyserats och klassificerats kommer resultatet att diskuteras utifrån studien huvudsakliga frågeställningar.
1. Hur gestaltar sig det omkringliggande samhället med sina normer och värderingar förekommande mobbning i skolan via film?
2. Kan mobbningen knytas till något av samhällskunskapens lärandemål, syfte eller centrala innehåll på grundskolan eller gymnasiet?
4.2.6 Slutsatser
I slutet av uppsatsen kommer alla eventuella slutsatser att presenteras.
4.3 Analysens beståndsdelar
Centralt för en innehållsanalys är frågeställningarna. De är utgångspunkten för undersökningen.
Vissa frågeställningar ger också möjligheten att använda sig av analysenheter. Genom att använda mig av olika analysenheter genom ett kodningsschema blir det tydligt var uppsatsens fokus befinner sig. (Ibid, 2018, s; 364),
4.3.1 Kodning
Kodning är en viktig del av en innehållsanalys. Under denna underrubrik kommer utformningen av kodningsschemat att presenteras.
4.3.2 Kodningsschema
Kodningsschemat har utformats i enlighet med riktlinjerna för kodningsscheman som presenteras i Brymans bok. (Ibid, 2018, s; 370–373). En viktig del av kodningsschemat är de olika aktörer i filmerna.
Det kan exempelvis handla om t.ex. handling, huvudkaraktär, osv. (Ibid, 2018, s; 364). En annan viktig del är att I detta arbete resultaten att klassificeras enligt bestämda kategorier för att på så sätt kunna kategorisera resultatet. (Ibid, 2018, s; 368). Allt är utformat för att kunna ge maximala mängd med information som kan analyseras, diskuteras och användas för att besvara uppsatsen
huvudsakliga frågeställningar.
Sida 23 av 73
4.4 Urval
4.4.1 Urvalsförfarande
Studien inriktas huvudsakligen på filmer som porträtterar mobbning i nära förbindelse till skolan.
Mobbning på arbetsplatser är givetvis också ett stort problem men just denna studie fokuserar på skolmobbning. Syftet med avgränsningen är att skapa ett bättre fokus på just skolmobbningen och minska mängden material som finns att använda.
För att kunna skapa ett urval för ett genomförande av innehållsanalys krävdes flera viktiga delar. Den första delen är att den använda metoden skall kunna användas för att granska flera olika sorters media. Utöver det fanns det enligt Alan Bryman i boken Samhällsvetenskapliga metoder (2018) flera viktiga principer som måste följas i skapandet av ett urval. (Bryman, 2018, s; 361). För att kunna undersöka exempelvis olika sorters media behövde frågeställningen uttryckas på ett speciellt sätt.
Fokuset skulle ligga på hur det som skall användas i innehållsanalysen representerar det som avses undersökas. Mina frågeställningar är formulerade på det här sättet. (Ibid, 2018, s; 362)
Utöver det avgränsades studien till att endast undersöka porträtteringen av mobbning i filmform. Det för att minska mängden material som fanns tillgängligt och tidsåtgången som skulle krävas för att undersöka allt. Den sista principen som jag utgått ifrån i urvalet av materialet är att filmerna måste vara till för att lära ut om just mobbning till elever. Här ligger ett särskilt fokus på just användning i samhällskunskapsundervisningen. Urvalet har gjorts i enlighet med Alan Brymans kapitel 13 i boken Samhällsvetenskapliga metoder (Ibid, 2018, s; 361).
4.4.2 Det använda urvalet
Eftersom det finns ganska få filmer som är skapade med avsikten att just utbilda om mobbning i skolan begränsas utbudet av filmer. Det finns givetvis filmer om mobbning som skulle kunna användas i undervisningen men dessa filmer är inte skapade för att användas på det sättet. För att kunna finna filmerna har olika filter eller ämnen används. På sidan Film och Skola har filmerna sorterat efter ämnet ’samhällskunskap’ och temat ’mobbning’. På den andra sidan UR Access
användes ’Ämnesord’-filtret med ordet ’mobbning’. ’Skolämnen’-filtret med valet ’samhällskunskap’
och målgrupperna ’grundskola 4–6’, ’grundskola 7–9’ och ’gymnasieskola’. Ifrån sökresultaten valdes de filmer som befann sig på en kunskapsnivå över årskurs 0–3 och som hade antingen
samhällskunskap eller värdegrund som ett av sina ämnesområden och som befann sig inom ramen för avgränsningarna.
4.5 Material
4.5.1 Sökningen efter filmer ämnade för undervisning i grundskolan 4–6 eller 7–9
Sökningen på UR Access
Under denna sökning hittades fem sökresultat men fyra av dessa var antingen orelaterade till mobbning i skolmiljö, utan lärarhandledning eller utan skildringar av skolelever på en skola och därför kunde inte dessa filmerna väljas inom ramen för uppsatsen. Kvar fanns endast en filmserie kallad Orka bestående av flera filmer och av den filmserien valdes en film kunde ses oberoende av de andra filmerna. (UR Access, hämtat: 2021-02-02).
Sida 24 av 73 Sökningen på Film och skola
Sökningen på Film och skolas hemsida ledde till sex resultat som kunde kopplas till
samhällskunskap, mobbning och målgruppen grundskolan. Av dessa sex filmer var det endast fyra som skulle kunna ses som oberoende filmer. De bortvalda två filmerna tillhörde en serie på åtta avsnitt som var sammanhängande vilket ledde till att de inte var valbara. (Film och skola, hämtat:
2021-02-01).
4.5.2 Sökningen efter filmer ämnade för undervisning i gymnasieskolan
Under sökningarna på både Film och skola och UR Access efter filmer som syftade till att användas i gymnasieundervisningen hittades ej några filmer som kunde användas och som samtidigt följde ramen för undersökningen. De få filmer som fanns som syftade till undervisning i gymnasieskolan var bristfälliga då filmerna antingen: ej innehöll handledning, kunde sägas skildra grundskolelever eller gymnasieelever i en skolmiljö eller kunde ses som enskild film oberoende av eventuella andra filmer i samma serie. (UR Access, hämtat: 2021-02-02; Film och skola, hämtat: 2021-02-01).
4.6 Test av analysmetod
Under utformandet av ett kodningsschema är det alltid en bra i det att genomföra en slags pilotstudie för att på så sätt kunna garantera att schemat innehar en funktionell kvalité och att den kan användas.
(Ibid, 2018, s; 373–374). Pilotstudier kan också användas för att se ifall det skulle behövas flera kategorier som skulle analyseras men jag kom fram till att det inte var nödvändigt då det skulle leda till att arbetet blev alldeles för översiktligt och att studiens huvudsakliga fokus riskerar att försvinna.
(Ibid, 2018, s; 373).
Jag valde att testa min metod med filmen Friends – Rödhårig som jag valde slumpmässigt genom att gå in på Friends Youtube-sida ”Stiftelsen Friends” trycka på fliken ’videor’ av det som dök upp valde jag en slumpmässig film utan att tänka efter. (Stiftelsen Friends, 2009, hämtad 2021-01-31). Det skall sägas att filmen inte på ett tydligt sätt uttrycker att den är menad för undervisning i något ämne. Det är inte ett problem då det är desto större anledning att använda sig av just denna film då den till utsidan inte verkar kunna ge speciellt mycket information. Ifall metoden trots det lyckas utvinna användbar och analyserbar information är det ett tecken på att metoden fungerar.
4.6.1 Pilotstudie för att testa kodningsschemats kvalitet Filmtitel: Rödhårig(Stiftelsen Friends, 2009, hämtad 2021-01-31).
Frågor Svar
a. Syftar våldet som porträtteras till att göra någon illa?
Ja, våldet syftar till att kränka huvudkaraktären A0.
b. Är våldet direkt eller indirekt? Det är direkt våld via verbala kränkningar.
c. Skildras någon orsak till våldet? Det skildras ingen tydlig orsak till våldet, men A0 som är filmens huvudkaraktär retas för sitt röda hår. Möjligen att A0 skulle vara den enda med rött hår.
Sida 25 av 73 d. Vilket slags våld används? Verbalt våld genom verbala kränkningar.
e. Upprepas våldet? Sker upprepningarna över en lång period av tid?
Våldet upprepas vid två tillfällen. Tyvärr skildras ingen tydlig bild av under hur lång tid våldet har pågått.
f. Är våldet fokuserad på en individ eller flera individer?
Våldet är fokuserat på en individ A0.
g. Innehar våldsutövarna något slags övertag (socialgrupp, ålder, självförtroende,
popularitet)?
Det kan vara svårt att dra slutsatser gällande socialgrupp, självförtroende och ålder men personerna i gruppen med våldsutövare X0 får genom deras antal ett övertag på en social arena.
h. Hur reagerar aktörerna som våldet är riktad mot?
Det går inte att uttyda exakt hur våldet
påverkar A0 utöver att hen blir synligt upprörd av den kränkande behandlingen.
i. Hur reagerar övriga aktörer (t.ex. skolan)? En annan person B0 som vid det första tillfället av riktat våld ser den kränkande behandlingen äga rum blir upprörd av hur A0 behandlas. I slutet av filmen har B0 bytt till orange hårfärg för att på så sätt kunna stötta A0. Vid det andra tillfället av kränkande behandling ser X0 att B0 också har orange hårfärg vilket får de att stoppa våldsutövandet. Då B0 verkar vara både äldre och större än alla enskilda medlemmar i X0 upphör våldsutövningen. Möjligen av rädsla för den äldre skolkamraten B0.
j. Upphör våldsutövningen? Varför? Det är omöjligt att uttala sig om ifall våldet stoppas permanent men eftersom filmen slutar med att våldet stoppas kan man kanske dra slutsatsen att trakasserierna inte kommer att fortgå.
k. Vad syftar filmen till? Precis som en stor del av Friends filmmaterial syftar filmen till att uppmärksamma att alla behöver en kompis som kan stötta mot kränkande behandling.
l. Kan filmens syfte kopplas till ämnet samhällskunskap eller skolans värdegrund
Nej. Inte utifrån den information som presenteras i det korta filmklippet.
Sida 26 av 73 (läroplan, kursplan, ämnessyfte, ämnesmål och
dylikt)?
Klassificering av resultat
Kategori 3: Filmen porträtterar kränkande behandling men någon av de bestämda kriterierna för vad som är mobbning uppfylls inte.
4.6.2 Kritik mot filmens skildring av mobbning
Svagheten ligger i att det inte finns någon specifik förklaring av hur länge mobbningen har pågått men filmen visar åtminstone på två distinkta tillfällen av kränkande behandling. Utöver det går det inte heller att uttyda exakt hur mobbningen påverkar mobboffret A0 utöver att hen blir synligt upprörd av den kränkande behandlingen.
4.6.3 Resultat av pilotstudien
Utifrån resultatet kan man dra konklusionen att kodningsschemat fungerar. Med hjälp av den utvunna informationen kan man dra slutsatsen att mobbning inte av denna film porträtterats på ett tillräckligt tydligt sätt och att det skulle vara svårt att använda sig utav just denna film i
undervisningen då den inte på ett tydligt sätt kan uppnå alla definitionspunkterna. Det blir därför svårt att på ett enkelt sätt kunna dra slutsatsen att det är just mobbning som porträtteras, men att det som skildras skulle kunna vara mobbning. Men det är ett tecken på att kodningsschemat fungerar då den kan särskilja filmerna från varandra med hjälp av informationen som samlas i analysen.
4.7 Metoddiskussion
4.7.1 Innehållsanalysens starka sidor
Anledningen till varför jag valde att använda mig av just en innehållsanalys är att analysmetoden gav mig möjligheten att på ett tydligt sätt beskriva hur jag genomfört de olika delarna av analys
(exempelvis mitt urval, kodningsschema och kodningsmanual). Det blir dessutom enklare att göra upprepningar av densamma studie som jag har genomfört. Genom tydligheten är var min
förhoppning att metoden skulle bli mer objektivt grundad. (Ibid, 2018, s; 377). Genom att använda mig utav en innehållsanalys blir resultaten dessutom tydligare och min egen subjektivitet tar betydligt mindre plats. (Ibid, 2018, s; 378)
Genom att använda mig utav en innehållsanalys blir det dessutom enklare att kunna förstå de belägg som presenteras för varje slutsats. (Ibid, 2018, s; 380)
4.7.2 Innehållsanalysens svaga sidor
Givetvis innehar den metod som använts vissa svagheter. I följande del kommer jag att lista de relevanta svagheter som kan nämnas för just innehållsanalyser och därefter besvara varje svaghet.
1. Genom att använda en innehållsanalys ligger det huvudsakliga fokuset i undersökningen på det material som undersökts. Där finns det tre viktiga principer som bör följas ”autenticitet” (att
materialet verkligen är vad det utger sig för att vara), ”trovärdighet” (finns det anledning att tänka att
Sida 27 av 73 materialet inte förfalskats eller förvrängts på något sätt) och ”representativitet” (om de materialet som har använts kan sägas representera annan liknande och relevant material). (Ibid, 2018, s; 379)
2. Det finns alltid en slags subjektivitet i metoden som använts då tolkning har använts i analysen.
(Ibid, 2018, s; 380)
3. Risken är att antalet variabler som används i analysen blir alldeles för många vilket leder till ologiska slutsatser. (Ibid, 2018, s; 380)
4. Det kan bli svårt att ge konkreta svar på frågor gällande exempelvis orsaker. Svaren blir mer generella. (Ibid, 2018, s; 380)
Här följer svaren på varje svaghet:
1: Då denna undersöknings huvudsakliga undersökningsmaterial är filmer menade att utbilda kan man direkt dra slutsatsen att filmerna således inte kan inneha varken autenticitet eller trovärdighet.
Filmerna är omvärldens egna porträttering av mobbningsfenomenet utifrån ett perspektiv menat att undervisa om mobbning därigenom kan man dra slutsatsen att filmerna innehåller en hel del subjektivitet. Det betyder dock inte nödvändigtvis att denna undersökning innehar det bara för att materialet som analyserats redan är tendentiöst. Den enda gång de första kriterierna skulle kunna vara relevanta är ifall läsaren av denna undersökning inte tror att filmerna som har analyserats faktiskt handlar om mobbning eller existerar eller alternativt att jag tolkat fel. Det här är alltid en risk och alla villiga är välkomna att göra en replikation av studien. Dessutom kan man tydligt se vilket filmmaterial som har använts i denna undersöknings referensdel. Avseende representativiteten i materialet så är det en del av just det som denna studie är menad att undersöka.
2: Att undvika subjektivitet är en omöjlighet och därför har jag i arbetet med denna uppsats strävat efter att upprätthålla maximala möjliga objektivitet. Dels genom att använda mig av flera indelningar i kodningen och analysen vilket minskat tolkningsutrymmet vilket minskat möjligheterna för
subjektivitet. Utöver det har jag valt att basera stora delar av variablerna på andra forskares tolkning av vad mobbning är.
3: Genom att använda mig utav en pilotstudie för att testa de valda variablerna och kodning ser man tydligt att slutsatserna blir konsekventa och logiska.
4: Det huvudsakliga syftet med undersökningen är inte att svara på frågor om orsaker eller konsekvenser men det är onekligen en del av analysenheterna. Svaghetens möjlighet att påverka denna studie och trovärdighet är dock inte speciellt överväldigande. Det viktiga är att
undersökningens huvudsakliga frågeställningar besvaras.
Sida 28 av 73