Vad är mobbning?

2.1.1 Olika definitioner

Mobbning är när en människa eller en grupp utsätts för olika typer av elakheter gång på gång. (NE, u.å., stycke 2, hämtat: 2021-01-24).

Innan en analys av filmmaterial kan påbörjas är det nödvändigt att veta vad mobbning definieras som. Det finns många olika forskare som undersökt mobbning och därför är det inte heller svårt att tänka sig att det finns många olika definitioner kring hur det skall förstås.

En sociolog som ofta nämns i förhållande till den sociologiska forskningen av mobbning, Robert Thornberg beskriver mobbning i en artikel från Linköpings universitet (2015) som:

Många forskare menar att mobbning är beteenden som avser att göra någon illa exempelvis genom fysiskt våld, kränkningar eller utfrysning. Handlingarna ska också upprepa sig över tid och den utsatte befinner sig i ett maktunderläge. Det kan exempelvis handla om att den som utsätter är fysiskt starkare, fler till antalet eller har en högre status än den utsatte, förklarar Robert Thornberg.

(Åkerberg, 2015, Du passar inte in här, stycke 5).

Dan Olweus, är en annan författare som har genomfört många studier kring mobbning och definierar fenomenet vid flera tillfällen. Olweus definition av mobbning tar fasta på obalansen i relationen mellan mobbare och mobboffer där den som mobbar ofta har ett övertag. Gemensamt för alla Olweus uttalade definitioner av mobbning är också att mobboffren upprepade gånger får ta emot olika former av trakasserier. (Olweus, 1998, s. 4; Olweus, 1999, s; 9; Höiby, 2004, s; 11).

En annan forskare som ofta refereras till är professor Björn Eriksson och beskriver i en artikel i tidskriften Sociologisk forskning som heter ”Mobbning: en sociologisk studie” (2001) mobbning som följande:

Mobbning är en obestämt varaktig trakasserirelation där huvudparten av alla egenskaper är asymmetriskt fördelade. (Eriksson, 2001, s; 11).

Björn Erikssons definition innehar en viss bredd då den kan sägas behandla flera olika former av trakasserier. Samt nämner Eriksson en asymmetrisk fördelning. Dessa fungerar som viktiga

mekanismer och funktioner av mobbning. I sitt arbete nämns tre olika asymmetrier. (Eriksson, 2001) 1. Det är ovanligt att den som blir mobbad mobbar andra. (Ibid, s; 11–12).

2. Den som mobbar har ofta ett överläge över den som blir mobbad i form av t.ex. självförtroende och sociala relationer. (Ibid, s; 11–12).

3. Det är nästan alltid mobbaren eller den som trakasserar som i sociala situationer lyckas med sitt mål att underkuva den som blir mobbad. (Ibid, s; 11–12).

Eriksson tillsammans med några andra skriver något liknande i verket Skolan – en arena för mobbning (2002) att kontroll och maktförhållandena är i centrum när det gäller mobbning. På samma sätt som

Sida 9 av 73 många andra författare redan har nämnt talar även Eriksson om en slags obalans i maktförhållandet mellan mobboffer och mobbare. (Eriksson et al, 2002; Olweus, 1994).

En annan författare vid namn Arne Forsman skriver i sitt arbete Skolans texter mot mobbning – reella styrdokument eller hyllvärmare? (2003) att det finns tre krav för att något skall kunna räknas som mobbning. (Forsman, 2003).

1. Det måste inkludera psykiskt eller fysiskt våld av något slag (antingen indirekt, direkt våld).

(Forsman, 2003).

2. Beteendet måste upprepas vid flera tillfällen och ske över en lång tid. (Forsman, 2003).

3. Våldet måste vara fokuserat på en aktör (kan vara en individ eller flera individer). (Forsman, 2003).

2.1.2 Orsaker till mobbning

I en text utgiven av Skolverket vid namn Olikas lika värde (2003) som resonerar kring mobbning och kränkande behandling beskrivs orsakerna till det fenomenen. Enligt Skolverket kan relationen mellan miljön och individen vara orsaken till kränkande behandling. Beroende på hur trygga vi känner oss i miljön vi befinner oss i påverkas också hur vi väljer att agera i kommunikationen i med andra och i sociala situationer. Texten delar upp kränkande behandling i fyra olika kategorier. (Skolverket, 2003).

1. Fysiska – Fysiskt våld. (Skolverket, 2003).

2. Verbala – Muntliga trakasserier och hot. (Skolverket, 2003).

3. Psykosociala – Utfrysningar och uteslutning ur t.ex. sociala sammanhang. (Skolverket, 2003).

4. Textburna – Digitala meddelanden, brev, textlappar och sms med trakasserier. (Skolverket, 2003).

Trots att mobbning och kränkande behandling är väldigt lika finns det vissa skillnader mellan fenomenen. I mobbning upprepas beteendet och fortsätter att pågå under en längre period. Det gör inte beteendet i en kränkande behandling, det är en engångsföreteelse vilket inte är detsamma som mobbning.

I texten nämns det att det finns en maktbalans mellan mobboffer och mobbare. I denna relation har mobbaren maktövertaget. För mobbaren blir själva mobbningen ett sätt att konsolidera sin egen makt samtidigt som aktören kan skaffa sig en slags bekräftelse. Skolverket skriver också att det på grund av maktrelationen mellan aktörerna blir desto svårare för ansvarig lärare att få mobbningen att upphöra.

(Skolverket, 2003).

Författaren Eva Larsson skriver i sin text Mobbad? Det har vi inte märkt (2002) om hur t.ex.

barngrupper kan använda sig av syndabockar för att kunna ge sig själva bekräftelse. Om gruppen av olika anledningar fungerat illa (kan t.ex. handla om att de har misskött sig och blivit bestraffade) kan gruppen välja att anklaga någon annan för det som har hänt för att på så sätt kunna befria sig från ansvaret. Larsson menar fortsättningsvis att dessa syndabockar bär stor risk att bli mobbade.

(Larsson, 2000).

2.1.3 Olika sorters mobbning

Fortsättningsvis beskriver Olweus två olika sorters mobbning. Han talar om direkt mobbning och indirekt mobbning:

Sida 10 av 73 Det kränkande och obehagliga kan ta uttryck i direkt mobbning, med slag,

sparkar, skällsord, kränkande och hånfulla kommentarer eller hotelser. Lika smärtsamt kan det vara att utsättas för indirekt mobbning: att bli utfrusen och inte få vara med i kamratkretsen, att bli baktalad eller att andra hindrar en från få vänner. (Olweus, 1999, s; 9).

Författarna Kowalski & Limbers försöker i sin artikel ”Electronic Bullying Among Middle School Students” (2007) särskilja mellan olika typer av mobbning.

1. Traditionell mobbning. – En aktör utsätter en annan aktör för trakasserier eller kränkningar upprepat under en längre tid. Syftet med kränkningarna är att utsätta mobboffret för någon form av skada (t.ex. psykisk eller fysisk). Den traditionella mobbningen utspelar sig oftast i en skolmiljö där båda aktörer kan agera med varandra direkt. Mobbningen kan yttra sig i form av fysiskt våld, verbalt våld eller psykiskt våld. (Kowalski & Limbers, 2007).

2. Nätbaserad mobbning – Denna form av mobbning öppnar upp möjligheterna för mobbarna att mobba även utanför skolan. Istället för att mobbningen sker ansikte mot ansikte kan den ske på avstånd. Ofta sker det via olika former av sociala medier som t.ex. Facebook eller diskussionsforum.

(Ibid, 2007).

En annan forskare vid namn Gunnar Höistad skriver i likhet med tidigare nämnda författare att det finns flera olika former av mobbning. I sitt verk Mobbning: en bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning: en handbok från 1995 skriver han att det finns tre olika former av mobbning. De formerna som nämns är den psykiska mobbningen, den verbala mobbningen och den fysiska mobbningen.

(Höistad, 1995).

Han beskriver formerna som följande. Den psykiska formen är en av de vanligaste formerna av mobbning som utspelar sig på skolan. Den psykiska mobbningen är inte alltid något som tydligt kan uppfattas av observatörer. Det kan handla om t.ex. utfrysning och dylikt. Eleverna som utsätts för denna typ av mobbning vill dessutom sällan berätta att det sker för en vuxen vilket för det desto svårare för t.ex. lärare att upptäcka det. När det gäller den verbala mobbningen skriver Höistad att den är mycket synligare och tydligare än den psykiska mobbningen vilket gör det betydligt enklare för lärare att ingripa. Denna form av mobbning kan handla om t.ex. verbala kränkningar eller ryktesspridning. Fortsättningsvis menar Höistad att ryktena inte nödvändigtvis behöver vara sanna för att de skall spridas. Det kan handla om att ryktesspridarna vill klanka ned på den mobbade för att på så sätt kuva mobboffret och genom det skapa sig makt. Den tredje och sista formen av mobbning som Höistad nämner är fysiskt och spår av att denna sorts mobbning brukar vara t.ex. skador på mobboffret. Det kan handla om slag, sparkar eller annat fysiskt våld. (Höistad, 1995).

I ett annat arbete av Höistad nämner han ytterligare en ny form av mobbning som han kallar

elektronisk mobbning. Denna mobbning använder yttrar sig genom t.ex. kränkande mejl och sms. Det kan också handla om att någon lagt upp t.ex. en bild på mobboffret på internet utan att offret gett sitt medgivande. (Höistad, 1995).

2.1.4 Konsekvenserna av mobbning

Eva Larsson delger i sitt verk Mobbad? Det har vi inte märkt! (2000) en bild av vad som händer ifall man blir mobbad. Enligt Larsson kommer individen att använda sig av olika metoder och tekniker för att kunna hantera mobbning som de möter. Dessa tekniker används av mobboffret för att kunna

Sida 11 av 73 motverka ångest och skapa någon form av säker tillvaro. Vissa av metoder kan handla om t.ex. olika former av försvarsmekanismer. (Larsson, 2000).

Tre begrepp som lyfts av Larsson är förnekelse, kontroll och flykt. (Larsson, 2000).

1. Flykt – Om någon blir utsatt för exempelvis mobbning kan verklighetsflykt vara en konsekvens.

Det kan handla om att individen vill fokusera på något annat för att undvika ångest. Om man kan fokusera på roligare saker som t.ex. dataspel eller dylikt glöms mobbningen bort för stunden.

(Larsson, 2000).

2. Förnekelse – I de fall en elev blir t.ex. mobbad av sina kompisar finns risken att eleven förnekar mobbningen eller att kompisarna har gjort något fel. Mobboffret bär då risk att se sig själv som problemet och mobbarna som ofelbara. (Larsson, 2000).

3. Kontroll – Ytterligare ett sätt för att kunna hantera mobbning är kontroll. Det kan handla om att man istället för att fokusera på mobbningen som ägt rum väljer att fokusera på andra saker genom att strukturera och kontrollera dem extra hårt. Personen har således accepterat att hen är maktlös i mot mobbningen. Det kan handla om t.ex. rutiner, aktiviteter, vikt och matkonsumtion. (Larsson, 2000, s;

146–147, 164).

Larsson skriver också att mobbning kan ha påverkan på elevers inlärning då det både skapar en otrygg skolmiljö och stör arbetskoncentrationen. Fortsättningsvis menar Larsson att en elev som är rädd, irriterad, arg, missnöjd eller deprimerad har betydligt svårare att ta till sig information.

Mobboffer brukar dessutom ofta sakta brytas ned och förlora sitt självförtroende. Det kan i längden leda till att mobboffret inte ser syftet med skolan och därför väljer att inte ens gå dit. (Larsson, 2000, s;

150–151).