Klassificering av resultat

Filmen uppfyller alla definitionspunkterna därav:

Kategori 1: Filmen porträtterar mobbning korrekt.

a. Syftar våldet som porträtteras till att göra någon illa?

Samtliga filmer som har analyserats porträtterar eller berättar om en eller flera former av våld och i alla skildringarna har våldet ett syfte och en riktning. I filmerna Z.1, Z.2 och Z.3 syftar det

porträtterade våldet till att tillrättavisa våldsmottagaren på något sätt. Andra gånger som i fallet med film Z.5: s del om ”en mobbares historia” syftar det till att skapa en trygghet för mobbaren genom att personer som mobbaren upplever som hotande blir till mobboffer och hamnar i utanförskap. Andra gånger som i film Z.4 och film Z.5: s del om ”Philip” och ”fjortonåriga Sandra” är inte våldets syfte specificerat utöver att vålla skada.

b. Är våldet direkt eller indirekt?

Det har tidigare i uppsatsen klargjorts att det finns både direkt och indirekt våld. Alla filmerna skildrar våld som både är indirekt och direkt fast med vissa skillnader. I film Z.2 och delen om

”Philip” i film Z.5 porträtteras ett indirekt våld som är riktat mot karaktärerna A2 och A5:s ägodelar, något som skiljer sig från det indirekta våldet som skildras i de andra filmerna och de övriga delarna av film Z.5. Sedan finns det också stora likheter mellan filmerna. I alla filmerna förutom delen om

”fjortonåriga Sandra” i film Z.5 porträtteras ett indirekt våld genom utfrysning. I delen om ”Sandra”

är det enda våldet som porträtteras direkt mot AB.

c. Skildras någon orsak till våldet?

I de undersökta filmerna porträtteras alltid någon form av anledning eller orsak till våldet men mängden information och grunder till våldet som varje skildring bidrar med kan skilja sig åt i

omfattning. I Z.1, Z.3, Z.4 och Z.5: s del om ”Philip” presenteras endast en anledning till våldet och då handlar det om att tillrättavisa våldsmottagaren av någon anledning. I filmen Z.1 är anledningen att A1 gillar dans och balett vilket våldsutövarna X1 tycker är ’tjejigt’ vilket leder till att de vill göra en tillrättavisning av A1. När det gäller Z.4 är anledningen att A5 är fattig och att hen därför inte passar in. Andra gånger som i delen om ”Philip” i Z.5 och i film Z5.3 är anledningen lite vagare. Våldet i

”Philip”-delen verka grunda sig i att nyinflyttade B5 vill konsolidera sin plats i området genom att utöva våld mot A5 för att genom det kunna bortse från sin egen osäkerhet som ny i området. I film Z.3 redogörs ingen anledning utöver att tillrättavisa A3.

Andra filmer som Z.2 och de resterande delarna av Z.5 skildrar istället ett bredare perspektiv med flera olika anledningar till våldet som porträtteras. I Z.2 är en anledning att B2 och C2 inte får A2 att göra som de vill och en annan gång är orsaken avundsjuka för att en person som B2 och C2 var intresserade av kanske gillade A2 mer än dem. Z.5: s del om ”Sandra” skildrar andra anledningar, i ena fallet var anledningen att våldsutövaren BBC:s riktade ilska mot AB:s kompis gick ut över AB, en

Sida 34 av 73 annan gång berodde det på att AB inte slog tillbaka om hen blev slagen och vilket ledde till att BBC valde AB som sin huvudsakliga ’boxningssäck’. I delen om ”mobbaren” i Z.5 skildras ännu fler anledningar där den ena anledningen var att BB trodde att hen kunde göra sig omtyckt och respekterad av andra genom att utöva våld och skapa en rädsla för att bli trakasserade bland sina klasskamrater. En annan anledning som skildras var att BB genom utövandet av våld ingav sig själv känslan av att ingen skulle våga mobba hen.

d. Vilket slags våld används?

Våldsutövarna i filmerna använder olika slags våld. I alla filmerna förutom Z.4 porträtteras både fysiskt och verbalt våld. Ofta sker det via slag, fasthållningar eller som i fallen med A2 och A3 att man får något kastat på sig av andra. I filmerna Z.1, Z.2, Z.3, Z.4 och Z.5: s del om ”mobbaren” porträtteras också psykosocialt våld i form av utfrysningar och utanförskap. Som nämnt b. så skildras både i Z.5 och Z.2 skadegörelse och våld mot våldsmottagarnas ägodelar.

e. Upprepas våldet? Sker upprepningarna över en lång period av tid?

I filmerna Z.1, Z.2, Z.3 och Z.5 skildras återkommande våld fast under olika långa perioder av tid. I Z.1 och Z.5: s del om ”Sandra” så skall våldet ha pågått i flera års tid, i Z.2 över ett större antal dagar och i delen om ”Philip” i flera månader. I delen om ”mobbaren” skildras ett upprepat våld men det är oklart under hur lång tid, dessutom porträtteras ett upprepat våld mot flera olika personer. Den film som skiljer sig från mängden är Z.4 där man endast kan anta att det har upprepats men det är inget som skildras.

f. Är våldet fokuserad på en individ eller flera individer?

I alla filmer förutom i delen om ”mobbaren” skildras ett våld som är fokuserad på en enskild person.

I fallet med ”en mobbares historia” porträtteras ett våld som riktar sig mot flera olika personer.

g. Innehar våldsutövarna något slags övertag (socialgrupp, ålder, självförtroende, popularitet)?

I filmerna Z.1, Z.3 består övertaget av utfrysningen som utövas av våldsutövarna X1, X3 mot A1 och A3 något som leder till att våldsmottagarna känner en stor ensamhet. Samma ensamhet känner också A2 i Z.2 fast där är det istället A2:s jämfört med klassens låga självförtroende. Något som också överensstämmer med Z.3 och Z.1. Andra gånger grundar det sig i socialekonomiska förutsättningar som i Z.4. i delarna om ”Philip” och ”Sandra” skildras inga tydliga övertag utöver att

våldsmottagarna inte reagerar på våldet på ett sätt som kan vara negativt för våldsutövaren på grund av rädsla. I delen om ”mobbaren” skildras några andra övertag. På grund av tidigare våldsutövning har BB lyckats skapa sig en maktposition över de andra eleverna. Utöver det har BB genom sitt våldsutövande lyckats skrämma elever till att bli hens ’kompisar’ vilket har lett till att det är flera som deltar i våldsutövandet och även att hens egen popularitet växer.

h. Hur reagerar aktörerna som våldet är riktad mot?

I filmerna reagerar övriga aktörer på flera olika sätt. I Z.1 och Z.4 reagerar våldsmottagarna genom att känna utanförskap och i A1:s fall resulterar våldet också i viljan att sluta med baletten för att få trakasserierna att sluta. Liknande beteende uppvisar också A4 då hen funderar över ifall det X5 säger är sant. Både A1 och A4 uppvisar genom det ett slags förnekelsebeteende då båda funderar över om det våldsutövarna säger är sant. I filmerna Z.2 och Z.3 reagerar A2 och A3 genom att med tiden

Sida 35 av 73 förlora mer och mer av sitt självförtroende. Fast i A2 skildras även annat beteende då A2 väljer att skydda B2 och C2 när deras lärare D2 frågar vem som har klippt sönder hens gympakläder. Det fortsatta våldet leder till att A2 blir deprimerad och tappar både sin livslust och viljan att gå till skolan vilket leder till att A2 försöker begå självmord genom att hoppa från en klippa. I Z.3 väljer A3 att skolka ibland men hen fortsätter att gå i skolan i cirka 1 ½ år tills hen väljer att byta skola.

Filmen Z.5 skildrar flera olika reaktioner. I delen av filmen som handlar om ”Philip” beskriver filmens berättarröst det som att:

A5 nästan aldrig glad längre och han går alltid runt med en gnagande oro i magen för att något skall hända, men samtidigt vågar han inte berätta för någon lärare eller för sin mamma om vad som händer. (UR, 2010, 00:03:04, hämtat 2021-02-01).

Det leder till att man dra slutsatsen att A5 blir påverkad av den kränkande behandlingen och att det leder till ett slags flyktbeteende. I delen om ”Sandra” reagerar AB genom att ta med sig pepparsprej till skolan för på så sätt kunna beskydda sig. Något som skulle kunna klassas som ett behov av att ha kontroll. Slutligen så skildras eleverna i filmen om ”mobbaren” uppleva ett utanförskap och att de väljer att göra som BB för att undvika våldet.

i. Hur reagerar övriga aktörer (t.ex. skolan)?

I vissa av filmerna som i fallet med Z.1 och Z.2 försöker de övriga aktörerna stötta våldsmottagaren på något sätt. I Z.1 reagerar A1:s lärare C1 genom att tillsammans med A1 diskutera och resonera kring trakasserierna och vad A1 skulle kunna göra för att få det att upphöra. I filmen Z.2 reagerar läraren D2 genom att känna oro för A2. Hen försöker även hjälpa A2 få slut på trakasserierna och de vinklade våldet. Sedan finns det även aktörer som inte agerar stöttade. I Z.3 Skolinspektionen dömde skolan som A3 blev trakasserad på till böter då de ansåg att skolan inte i tillräcklig utsträckning stöttat och hjälpt A3, och i delen om ”Sandra” porträtteras en skola som valt att inte hjälpa AB mot trakasserierna och den kränkande behandlingen. Skolans svar på varför kränkningarna äger rum och får fortgå skildrades som ”kärlek börjar alltid med bråk”. (UR, 2010, 00:06:33, hämtat, 2021-02-01).

Sandra fick dock visst stöd från sina vänner. I delen om ” mobbaren” skildras inte hur övriga aktörer reagerar på våldet.

j. Upphör våldsutövningen? Varför?

I alla filmer förutom Z.5 porträtteras ett våld som till slut upphör eller minskar i omfattning och filmerna redovisar flera olika anledningar. I Z.1 och Z.4 stoppas inte våldet helt och hållet med den minskar i sin omfattning. I Z.1 sker det då flera av eleverna i klassen (X1) som tidigare deltagit i utövandet av det psykosociala våldet har blivit mer accepterande av A1. Det som lyfts fram som anledningen till det är att A1 efter tips från en övrig aktör i form av hens lärare har börjat anpassa sig mer efter sina klasskamrater. Alltså verkar lösningen vara anpassning av sitt beteende så att man på ett enklare sätt kan passa in. Utöver det var barnen tvungna att samarbeta i ett dramaarbete vilket lärde barnen att acceptera varandra. I Z.4 sker minskningen efter att A4 börjar tala mer öppet om sin familjs fattigdom börjar personer i klassen visa henne mer respekt vilket minskade andelen våld riktat mot A4. I filmen porträtteras också en scen där A4 håller i en presentation i klassrummet om just fattigdom där andra barn kan fråga A4 frågor. Ifall våldsutövningen helt och hållet upphör är svårt

Sida 36 av 73 att säga men man kan dra slutsatsen att den åtminstone minskade efter att A4 började tala mer öppet om sin fattigdom.

I filmerna Z.2 och Z.3 upphör våldet helt och hållet. I Z.2 upphör mobbningen C2 drar på semester till Thailand i två veckor blir B2 ensam och väljer därför att söka upp A2 för att slippa vara ensam. De bildar en vänskap med varandra som varar tills den C2 kommer tillbaka från semestern och blir förvånad över att se sin vän B2 umgås med A2. Det leder till en konflikt mellan C2 och B2 men A2 tror ändå att trakasserierna skall fortsätta. Det leder till att A2 försöker begå självmord genom att hoppa från en klippa. A2 överlever med skador men våldet upphör då våldsutövarna förstår skadas som de åsamkat A2. I filmen Z.3 upphör våldet när A3 flyttar till en ny skola. Filmen som skiljer sig i denna fråga är Z.5 då filmen inte skildrar om våldet upphörde eller minskade.

k. Vad syftar filmen till?

Syftet med filmerna skiljer sig ganska mycket. Filmen Z.1 syftar exempelvis till att lära ut om rätten att få skydd mot diskriminering och mobbning. (Film och skola, hämtat 2021-02-01). Filmen Z.2 har i lärarhandlingen valt att formulera ett längre syfte:

Tanken med filmen är att den ska väcka tankar och känslor hos alla som någon gång varit indragna i destruktiva grupprocesser. Filmens tema är mobbning, och den fokuserar lika mycket på mobbarnas känslor och tankar som den utsattas. (Filmo, 2013, s; 1, hämtat: 2021-02-01).

Målet är att skapa insikt om den egna miljön och det egna ansvaret, samt möjlighet att förändra destruktiva mönster. (Filmo, 2013, s; 2, hämtat: 2021-02-01).

Z.3 går en mer juridisk väg och syftar till att lära barn om brott och vilka konsekvenser olika former av brott kan få där fokuset ligger på just brott som begås i samband med mobbning. (Film och skola, hämtat: 2021-02-01). Filmen Z.4 syftar till något helt annat och vill lära ut om barnkonventionen och skriver att:

Filmerna om barnkonventionen passar bra för att skapa förståelse för barns situationer i olika delar av världen och hur de knyter an till de bindande artiklarna i konventionen. (Cinebox, 2016, s; 2, hämtat: 2021-02-01).

På samma sätt som Z.1 har Z.5 ett ganska kort syfte och det är formulerat i lärarhandledningen som följande:

Serien Orka är inriktad på frågan: Hur man som barn kan få hjälp, och även hur man kan stötta en kompis som har det jobbigt. (UR, 2010, s; 1, hämtad: 2021-02-01).

l. Kan filmens syfte kopplas till ämnet samhällskunskap eller skolans värdegrund (läroplan, kursplan, ämnessyfte, ämnesmål och dylikt)?

I flera av filmerna försöker man koppla filmen till läroplanen samhällskunskapen i årskurs 4–6.

Kopplingar görs även till andra delar av Lgr11. Det är endast i två av fallen (Z.2 och Z.5) som filmens lärarhandledning inte försöker sig på någon slags förbindelse till samhällskunskapsämnets

lärandemål, syfte eller centrala innehåll. Då blir det upp till ansvarig lärare och filmtittare att tolka

Sida 37 av 73 ifall det på något sätt skulle kunna anslutas till samhällskunskapens lärandemål, syfte eller centrala innehåll i lgr11.

I Z.1 och Z.4 kopplas filmernas syfte till följande delar av samhällskunskapens centrala innehåll:

•Individer och gemenskaper: Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället

•Rättigheter och rättsskipning: Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället

•De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen

•Samhällsresurser och fördelning: Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom (Cinebox, 2016, s; 2, hämtat: 2021-02-01: Cinebox, 2016, s; 3, hämtat:

2021-02-01).

I Z.3 ansluter man till följande delar av samhällskunskapsämnets syfte i Lgr11:

•Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

•Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika

•Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. (Cinebox, 2017, s; 3, hämtat: 2021-02-01).

I Z.3 kopplar man också till följande del av det centrala innehållet för samhällskunskapen i årskurs 4–

6 i Lgr11.

Rättigheter och rättsskipning

•Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.

(Cinebox, 2017, s; 3, hämtat: 2021-02-01).

I filmerna Z.1 och Z.4 ansluter man förutom de ovan nämnda delarna av läroplanen också till lgr11:s del om normer och värden.

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling…

Skolans mål är att varje elev

Sida 38 av 73

• respekterar andra människors egenvärde,

• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor

Alla som arbetar i skolan ska

• aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och

• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Läraren ska

•uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling (Cinebox, 2016, s; 2, hämtat: 2021-02-01: Cinebox, 2016, s;

3, hämtat: 2021-02-01).

Den enda skillnaden är att Z.1 även väljer att koppla till punkten

• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (Cinebox, 2016, s; 2, hämtat: 2021-02-01).

Slutligen skall det också påpekas att film Z.3 också väljer att ansluta till följande delar av ämnessyftet för samhällskunskap i LGR11:

Programmen stämmer väl mot läroplanernas syfte, mål och centrala innehåll i LGR11

SAMHÄLLSKUNSKAP ur ämnets syfte

• Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom

undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

• Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.

• Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. (Cinebox, 2017, s; 3, hämtat: 2021-02-01).