Kvalitativ metod är, enligt Staffan Larsson (2005, s. 2), en ”systematiserad kun- skap om hur man går tillväga för att gestalta beskaffenheten hos något.” Med detta avsnitt vill jag således beskriva hur jag har gått tillväga då jag har utformat studien för att ge den så god kvalitet som möjligt. Redan i ett tidigt skede blev jag medveten om de föreställningar som jag bar med mig in i processen. Det handlade främst om att jag alltid har varit väldigt positivt inställd till att ha dans i undervisningen i idrott och hälsa samt att jag alltid själv tyckt om att dansa.
Denna förförståelse om dans har gett studien både goda och kanske lite sämre ingångar i sättet att hantera uppbyggnaden av lektionerna och genomförandet av desamma. Positiva på så sätt att jag redan innan visste vad som behövdes för att eleverna på egen hand skulle kunna skapa en dans, vilket gjorde att jag kunde bygga upp lektionerna utifrån det. Negativa på det sättet att jag förutsatte att alla kunde mer om hur man skapar danser än vad som faktiskt var fallet. Dock drog jag lärdom av detta under pilotstudien, vilket gjorde att lektionsinnehållet för- ändrades inför den ”riktiga” empiriinsamlingen.
Jag bär även med mig en egen förförståelse när det gäller Nintendo Wii- spelet då jag själv har spelat det vid flera tillfällen och därmed var förtrogen med det. Dock har jag även testat andra dansspel (såsom Kinect och Move), men valde ändå att hålla mig till Just Dance, då Nintendo Wii-spelet fanns tillgäng- ligt i LEXIS-projektet. Under den systematiska genomspelningen av alla danser, föll dock valet på vissa danser och inte på andra, med tanken att skapa bättre förutsättningar för eleverna att klara av danserna (jfr Hicks & Higgins, 2010).
En annan förförståelse som jag bär med mig in i empiriinsamlingen syns tyd- ligt i det forskningsläge som jag har beskrivit i kapitel 2. Denna förförståelse utgör tidigare formulerade tolkningar som jag tog med mig då jag genomförde min studie, men som jag även förhöll mig till i skapandet av lektionerna och vid analysen av elevernas rörelsekvaliteter. De tolkningar jag har gjort har således utgått från tidigare forskning, det filmade materialet, mina egna observationer under lektionerna, rörelseanalysschemat och den sociokulturella teorin. Det sociokulturella perspektivet på lärande har således påverkat hur jag analyserade elevernas rörelsekvaliteter och hur jag studerade lärande av dessa i den pågåen- de kontext som undervisningen innebar. Det teoretiska perspektivet har med andra ord påverkat hela forskningsprocessen. Resultaten i denna studie är där- med ett resultat av detta synsätt (jfr Macdonald, Kirk, Metzler, Nilges,
Schempp, & Wright, 2002). Tolkningarna har dessutom influerats av att jag har studerat filmerna tillsammans med forskarkollegor vid två tillfällen. Vid dessa tillfällen fördes diskussioner kring olika kategorier och analysförfarande, där vi gemensamt utarbetade olika kategoriseringar. Detta anser jag ökar tolkningarnas trovärdighet.
En annan viktig del för att en uppsats ska kunna sägas vara utförd med god kvalitet handlar om att det ska finnas harmoni mellan de olika delar som uppsat- sen består av (Larsson, 2005). I denna uppsats har jag strävat efter att skapa en röd tråd mellan forskningsfrågorna, tidigare forskning, datainsamlingsmetod samt analysarbetet och därmed även resultatdelarna och till slut diskussionska- pitlet. Jag har försökt undvika läroboksprincipen, utan istället hela tiden försökt tänka vad syftet med uppsatsen är. Dessutom har jag eftersträvat att i varje kapi- tel återkoppla till syftet, så att de olika delarna hela tiden relateras till helheten, vilket gör att varje del får en viktig innebörd (jfr Larsson, 2005). Jag har även försökt strukturera resultatet för att det ska framställas på ett så lättillgängligt och lättläsligt sätt som möjligt (Larsson, 2005). Att arbetet dessutom har det
som Larsson (ibid) kallar konsistens hoppas jag genom att delarna har framställs på ett sådant sätt att allt hänger ihop som en helhet, och där inget har utelämnats för att det inte passat in i helheten.
När det gäller tolkningen av resultatet anser jag att det sociokulturella per- spektivet med dess begrepp var ett behjälpligt redskap som gav mig möjlighet att studera lärande. Detta perspektiv hjälpte till att både se eleverna, dansspelet och kontexten som en helhet, och som ett sätt att synliggöra elevernas lärande av olika rörelsekvaliteter. Att använda mig av några av de begrepp som finns inom den sociokulturella teorin i en kontext där rörelse är i fokus har varit ut- manande, men på samma gång givande. Utmanande på så sätt att det gav mig en förståelse för hur begreppen kan användas i en kontext där eleverna samspelar genom rörelse samt interagerar med avataren. Givande på så sätt att perspektivet har öppnat upp ögonen för hur lärande kan studeras i en undervisning där rörel- sen är i fokus och där olika redskap används.
I nästkommande kapitel kommer resultatet av analyserna av elevernas rörel- sekvaliteter att presenteras.
5 Rörelsekvaliteter
I detta kapitel kommer resultatet att framställas utifrån den första frågeställning- en: vilka rörelsekvaliteter använder elever när de samspelar med varandra och interagerar med dansspel? Frågan ställs för att det är ett viktigt bidrag i diskus- sionen om hur man i idrott och hälsa kan se på rörelsekvaliteter och hur dessa kan språkliggöras och analyseras samt om hur rörelsekvaliteter kan studeras i relation till artefakten dansspel. Detta kapitel blir också ett viktigt bidrag i be- skrivningen av hur ett specifikt rörelseramverk, i detta fall inspirerat av Laban (1988), kan användas vid analys av elevers rörelsekvaliteter. Detta kapitel ligger också till grund för nästkommande kapitel, på så sätt att jag först behöver ob- servera och dokumentera elevernas rörelsekvaliteter för att därefter kunna säga något om hur lärande av dessa sker. Fokus i denna första resultatdel kommer med andra ord att vara på resultatet av den rörelseanalys som genomförts på elevernas rörelser, både i interaktion med avataren på dansspelet och i samspel eleverna emellan då de genomför sina egenkomponerade danser.
Resultatet presenteras med fokus på de fyra aspekterna kropp, rum, karaktär och relation, vilka i denna studie tillsammans utgör samlingsnamnet rörelsekva- liteter (se Rubrik 3.2.1). Kropp utgår från vad kroppen gör utifrån dimensioner- na kroppsdelar, kroppshandling och kroppsform. Rum innebär var rörelsen sker med fokus på dimensionerna riktning, förflyttningsriktning, omfång, nivå och plan. Karaktär handlar om hur rörelsen utförs utifrån dimensionerna tid (plötslig – ihållande), kraft (stark – svag), utrymme (direkt – indirekt) och flöde (bunden – fri). Med relation menas med vem och med vad rörelsen sker, det vill säga i relation med andra elever och/eller spel som rörelsen utförs. Under analyspro- cessen skapades olika kategorier, där elever med liknande rörelsekvaliteter hamnade inom samma kategori. Dessa olika kategorier med dess likheter och skillnader kommer att presenteras, för att på så sätt synliggöra olika sätt som eleverna använde rörelsekvaliteter på.
Som en första och andra del presenteras elevernas rörelsekvaliteter mer spe- cifikt utifrån olika utvalda rörelser (se Rubrik 4.2.4), först utifrån dansspelet och därefter utifrån de egenskapade danserna. Att presentera rörelserna mer speci- fikt baseras på att mer i detalj visa de olika sätt som rörelserna genomförs på. Som en tredje del sammanställs resultaten från de olika rörelseanalyserna både utifrån dansspelet och utifrån de egenskapade danserna för att på så sätt få en helhetsbild av vilka rörelsekvaliteter som framträder i gruppen som helhet.