Lära genom att använda metaforer

Under lektion 6, vilket är sista lektionstillfället innan examinationstillfället, övar grupp 2 sin dans till musik upprepade gånger efter varandra.

När de till slut sätter i stort sett alla rörelser och även slutrörelsen så blir de jätte- glada och applåderar och skrattar. Dock säger Jasmine efter att de har kört klart att ”det var bara en sån här grej jag inte satte och det var den hära.” Hon visar rö- relsen svåra steget (se Figur 23, bild 2), som de själva döpt det till, som de gör bakåt. Hon sätter steget, och säger själv att hon kan det utan musik. Jasmine säger

2 3

sedan: ”kolla jag kan men” och då säger Gabrielle att hon inte kan blandat med andra rörelser och Jasmine håller med. Irma föreslår att Jasmine bör göra rörelsen lite fortare, och när Jasmine provar så har hon svårt att få till det när Irma räknar snabbare. De föreslår då för Jasmine att hon ska öva tillsammans med rörelsen innan och rörelsen efter. Gabrielle räknar och Irma klappar i takt medan Jasmine övar genom att först göra armhålesteget (se Figur 23, bild 1), där armen lyfts upp framför kroppen, och sedan det svåra steget. När hon inte kommer på vad som kommer efter så visar Gabrielle att det är v-steg (se Figur 23, bild 3) och att hon sen ska krypa ihop i huksittande (se Figur 23, bild 4). Jasmine provar igen, gör först armhålesteget samtidigt som Gabrielle hjälper henne genom att räkna. Se- dan, på samma gång som Gabrielle säger ”ååå”, tar Jasmine de svåra stegen bak- åt. Efter att hon lyckats ta de svåra stegen hoppar hon ner i huksittande, men kommer på sitt misstag att hon glömt v-stegen och börjar tokskratta. Följande in- träffar, där Gabrielle pratar med arg röst (se Figur 22).

Figur 22. Lära genom att använda metaforer.

Det som händer under sekvensen (Figur 22) är att Jasmine med hjälp av Gabri- elle, som räknar, och Irma, som klappar i takt, tar sig igenom först armhåleste- get, sedan det svåra steget, och hoppar till sist ner i huksittande. Att räkna och klappa händerna är former av redskap som de andra två i början använder för att lösa Jasmines problem med att sätta ihop rörelser. Precis när Jasmine hoppar ner i huksittande inser hon sitt misstag som innebar att hon glömde göra v-steget och hon lägger sig då ner på golvet och börjar skratta hysteriskt. Gabrielle är vid denna tidpunkt, efter mycket tragglande och övande med Jasmine under de fles- ta lektioner, irriterad och arg. Detta sinnestillstånd kan höras på hennes röst. Gabrielle går med bestämda steg fram och visar v-steget samtidigt som hon irriterat säger: ”Du måste ju leta på kartan först” för att därefter fortsätta med a- steget och säger då ”orientera dig”. Därefter hoppar hon ner i huksittande och säger ”sen kommer du fram till kokosnötterna och gräver”. Detta innebär att Gabrielle som expert använder ytterligare ett redskap för att hjälpa Jasmine att lösa problemet. Ett redskap som innebär att Gabrielle använder sig av metaforer för att ge Jasmine visuella bilder till rörelserna. Detta gör att Jasmine tar till sig ytterligare ett redskap med stöd av vad hon tidigare kan och vet, såsom hur hon ska röra sig till räknandet och klappandet. Jasmine ställer sig till slut upp och kör allt från början. Följande inträffar (se Figur 23).

Figur 23. Lära genom att använda metaforer.

När Jasmine nu genomför rörelsesekvensen ytterligare en gång kan man i figur 23 se att hon använder sig av metaforen som redskap. Dessutom får hon hand- ledning av Irma som, precis innan v-steget ska komma, ropar ”kartan”. Jasmine säger då högt ”kartan” och gör v-steget. Hon kan här följa med genom att hon får handledning av Irma och det tar ett tag innan hon själv kan använda redska- pet fullt ut. När Jasmine börjar närma sig sista steget höjer Gabrielle rösten då hon räknar, som att det börjar närma sig slutet och när det är dags för Jasmine att hoppa ner i huksittande skriker Gabrielle ”kokosnöt”, som en påminnelse till Jasmine. Här sker handledningen av Gabrielle som både genom att höja rösten när hon räknar och genom att skrika ”kokosnöt” hjälper Jasmine att genomföra rätt rörelse. När Jasmine lyckas genomföra alla rörelser så ler hon stort och de andra applåderar och skriker med glädje ”woaaaaa”. Det som här har skett är att Jasmine genom att öva och genom att använda sig av metaforer lär sig hur rö- relserna ska utföras och lyckas med hjälp av Gabrielle och Irma genomföra hela rörelsesekvensen.

Efter detta scenario börjar Jasmine själv använda metaforer och ger själv förslag på hur hon ska tänka. Hon säger att: ”först ska jag gå till Afrika och sen går jag för långt” när hon gör armhålesteget. Gabrielle hakar på och skapar en historia ut- ifrån de olika rörelserna (se Figur 24).

Figur 24. Lära genom att använda metaforer.

Gabrielle använder sig av en form av berättelse för rörelsesekvensen där hon börjar med att säga till Jasmine att ”först märker du att du är svettig… nåt är fel” samtidigt som hon gör armhålesteget. Jasmine visar att hon är med genom att själv fylla på berättelsen genom att säga ”jag har gått för långt, så jag blir svettig” och visar armhålesteget. Sen gör Gabrielle det svåra steget bakåt och säger ”så går du lite bakåt för att kolla om det finns deodorant i din väska”. Sen gör hon v-steget och säger ”så whatever jag måste hitta kokosnöten för jag är hungrig”, forsätter med a-steget och säger ”kartan du måste orientera dig”. Till slut hoppar Gabrielle ner i huksittande och låtsas fånga kokosnöten. Denna be- rättelse ger Jasmine ytterligare ett redskap för att komma ihåg rörelsesekvensen, då hela sekvensen blir som en berättelse som ger de olika rörelserna mening i ett sammanhang. Varje rörelse tillskrivs en metafor som sedan följer av en annan rörelse som hänger ihop med den första och så vidare. Eftersom Gabrielle be- härskar denna praktik, denna dans, och dess rörelsekvaliteter vägleder och stöt- tar hon Jasmine som är nybörjare, genom att bistå henne med resurser såsom att bryta ner rörelserna var för sig och ge dem berättelser, metaforer eller så kallade visuella bilder, för att på så sätt få Jasmine att bli förtrogen med dessa rörelse- kvaliteter och hur rörelserna följer på varandra. Vid de efterföljande tillfällena gör Jasmine rörelserna mera kraftfullt, mer distinkt och dessutom blir rörelserna mer sammanhängande. Man kan säga att Jasmine gått genom fyra olika faser, där hon i en första fas saknade förtrogenhet med rörelserna. I den andra fasen fick Jasmine handledning genom att Gabrielle och Irma lade till redskap för att

hjälpa henne i hennes utveckling mot att klara rörelsesekvensen. Redskapen var att räkna och klappa i takt. I den tredje fasen klarar Jasmine till viss del av att genomföra rörelserna med ytterligare stöd av Irma och Gabrielle när metaforer introduceras. I den fjärde och sista fasen behärskar nu Jasmine rörelsesekvensen och hon kan genom att använda sig av redskapen räkna i takt och genom meta- forer genomföra sekvensen till musik. Jasmine har genom att använda redskapet metaforer blivit förtrogen med de rörelser hon förknippar med dessa och där- med med denna berättelse.