3.2.1 Samhällets sektorer
Denna studie syftar till att se hur två organisationer inom olika sektorer gemensamt kan skapa värde är det av vikt att förstå hur gränsöverskridande samarbeten är uppbyggda. För att förstå hur dessa två företag kan skapa värde genom att arbeta gränsöverskridande mellan sektorer, behövs en redogörelse för den svenska samhälleliga kontexten och hur sektorsöverskridande samarbeten uppstår.
I bakgrunden presenterades en enkel skiss av det svenska samhället och de tre sektorer som samhället kan delas in i. Tidigare har det dock inte varit lika tydligt att det varit just tre sektorer. Berglund, Johannisson och Schwartz (2012) förklarar hur det svenska samhället sedan 1900-talet varit präglat av starka folkrörelser såsom fackföreningar, frikyrkor och idrottsföreningar, vilket således har gjort att ett starkt civilsamhälle vuxit fram. Till följd av att det svenska civilsamhället har växt sig allt större, har det i sin tur möjliggjort för en tredje sektor att växa fram. Detta har i sin tur gjort att Sveriges samhälle nu karaktäriseras av vad Berglund, Johannisson och Schwartz (2012) benämner som den privata sektorn, den offentliga sektorn och civilsamhället.
När Wijkström (2012) delar in samhället benämns delarna som sfärer. Han lägger utöver de tre sektorerna som Berglund, Johannisson och Schwartz (2012) presenterar, en ytterligare sfär vid namn familj-/samlivssfären. Vidare kan dessa sfärer delas in i sektorer, som utgörs av mer stabila enheter inom respektive sfär. Dessa sektorer samlar de organisationer som hör till samma kategorier; den offentliga sektorn innefattar till
exempel de organisationer som utövar de åtaganden som åligger kommun och stat. Gränserna mellan dessa sektorer har de senaste decennierna börjat suddas ut och så kallade hybrider av organisationer som tillhör mer än en sektor har vuxit fram. Wijkström (2012) menar på att de traditionella folkrörelser som symboliserat svensk civilsamhälle nu istället börjar domineras av sociala företag, eller “the social
enterprise” som Wijkström själv väljer att benämna dem.
För att vi vidare ska förstå uppbyggnaden av civilsamhället, går det att finna djupare förståelse genom att se till den beskrivning som Wijkström (2012) gör. Han förklarar civilsamhället som en del av ett samhällskontrakt, där kontraktet i sin tur utgör en form av osynlig överenskommelse över hur olika aktörer väljer att organisera sig i ett samhälle. Vidare beskrivs civilsamhällets huvuduppgift vara att föra en talan åt olika folkrörelser och kunna ställa krav på större aktörer inom både näringsliv och den offentliga sektorn.
Vi väljer att utifrån det resonemang som Wijkström (2012) och Berglund, Johannisson och Schwartz (2012) för kring sektorer och sfärer, att utveckla vår egen modell av det svenska samhällets sektorer. Detta för att förenkla vid vidare resonemang i studien genom att ha tydliga begrepp för de olika sektorerna. Modellen förtydligar även civilsamhällets förhållande till den ideella sektorn. Då Wijkström (2012) själv nämner att den fjärde sektorn, familj-/samlivssfären, inte är lika tydligt definierad i samhället som de andra, väljer vi att inte ha med denna i vår modell.
Figur 4. Egen modell av samhällets sektorer baserat på Wijkströms (2012) samt Berglund, Johannisson och Schwartz (2012) definitioner.
3.2.2 Drivkraft i form av social innovation
Denna studie syftar till att undersöka hur ett socialt företag skapar värde genom sina gränsöverskridande samarbeten, vilket gör det viktigt att förstå grunden till varför sådana typer av samarbeten uppstår. Mycket inspiration i den svenska forskningen kommer, som nämnts i bakgrunden, från den brittiska forskningen. Detta ger möjligheten till att se till det resonemang Leadbeater (1997) för om det sociala entreprenörskapet framväxt och anknytning till gränsöverskridande samarbeten.
Leadbeater (1997) menar på att det sociala entreprenörskapet har växt fram till följd av att det traditionella välfärdssystemet inte haft en förmåga att kunna möta samhällets behov. Detta beskrivs av forskaren i sin tur ha lett till att den offentliga, privata och den ideella sektorn har tvingats samarbeta i vissa sociala frågor för att kunna möta de sociala behov som ett samhälles medborgare har.
För att ytterligare förstå varför sektorsöverskridande samarbeten inleds, förklarar Leadbeater (1997) hur varje sektor har en strävan efter att utvecklas till något bättre. Den offentliga sektorn behöver ständigt hitta nya sätt för att kunna leverera god service
Privata sektorn
Offentliga sektorn Civilsamhället/
till deras kunder, vilka utgörs av samhällsmedborgarna. Inom den privata sektorn beskrivs istället att strävan för utveckling sker genom intresset för socialt
entreprenörskap, vilket syns genom att allt fler gränsöverskridande samarbeten söks med den offentliga sektorn. Den ideella sektorn beskrivs som den sektor som har bäst potential att kunna utveckla socialt entreprenörskap, men att en interaktion mellan alla olika sektorer är det mest effektiva sättet att uppnå social innovation. Leadbeater (1997) menar således att den sociala innovationen är drivkraften för det sociala
entreprenörskapet, och att detta uppstår i en interaktion mellan de olika sektorerna, enligt figur 5.
Figur 5. Vår tolkning av Leadbeaters (1997, s. 10) beskrivning av hur social innovation sker i gränslandet mellan de tre sektorer identifierade i samhället.
3.2.3 Gränsöverskridande samarbeten i form av partnerskap
Då studien syftar till att undersöka en form av partnersamarbete mellan ett socialt företag och ett kommunägt företag, är det intressant att förstå hur samarbetet kan uppstå
för att lösa problem som uppstått i samhället. Trots att vi valt att beskriva socialt entreprenörskap i denna studien anser vi att utvecklingspartnerskap är applicerbart för att kunna förstå samarbetet mellan fallföretaget och dess partnerföretag.
Sundin (2009) menar på att socialt entreprenörskap inte är densamma som
samhällsentreprenörskap, men att det kan finnas liknande drag som gör att det sociala entreprenörskapet har tendenser till att vara ett samhällsentreprenörskap. Detta gör att Lindhults (2009) resonemang även är aktuellt i denna studie, trots att det är socialt entreprenörskap som studeras. Att samarbeta genom partnerskap beskrivs av Lindhult (2009) som ett nytt sätt att kunna lösa komplicerade samhällsproblem och att
partnerskapet karaktäriseras av att “mobilisera ett spektrum av aktörer” (Lindhult, 2009, s. 215), där aktörerna beskrivs vara organisationer från samtliga sektorer i samhället. Drivkraften för att inleda dessa typer av samarbeten beskrivs vara viljan att lösa komplexa samhällsproblem, där samverkan, nätverk och partnerskap står i centrum.
De parter som beskrivs ingå i ett utvecklingspartnerskap är dels ett socialt orienterat entreprenörskap och dels en intressent som har ett uttryck intresse samma sociala syfte och vision som den socialt entreprenöriella verksamheten har. Det poängteras således att den avkastning som förväntas från partnerskapet främst inte är utav ekonomisk karaktär, inte heller i form av gentjänster utan i form av att ge en avkastning av moralisk karaktär. Att partnerföretaget har ett tydligt fokus på de sociala målen, beskrivs vara det mest avgörande för att organisationer ska välja att ingå i partnerskap. Lindhult (2009) menar även att tillväxt hos de socialt orienterade verksamheten kan vara en drivkraft för att initiera partnerskap. När partnerskap görs i samarbete med mer kommersiella företag, kan det dock innebära att den moraliska avkastningen blir ett sekundärt syfte eftersom avkastningen till aktieägarna är det som huvudsakligen driver verksamheten.