I litteraturen om socialt entreprenörskap, vilket utgör grunden för sociala företag, är det väl etablerat att entreprenörskapet syftar till att skapa socialt värde (Auerswald, 2009; Brooks, 2009; Dees, 1998; Mair & Martí, 2006; Peredo & McLean, 2006; Young, 2006). Det råder dock ingen samstämmighet om en gemensam definition av vad värdeskapandet består av eller hur värdet skapas (Dietz & Porter, 2012; Sinkonivcs,
Sinkovics, Hoque & Czaban, 2015). De främsta anledningarna till att det kan vara svårt att fastställa det sociala värdet och social förändring, uttrycker Austin, Stevenson och Wei-Skillern (2006, s. 372), som;
“The challenge of measuring social change is great due to nonquantifiability, multicausality, temporal dimensions, and perceptive differences of the social impact created.”
Denna studie syftar till att förstå hur socialt värde skapas, snarare än att se vad för socialt värde som skapas eller hur det mäts. Austin, Stevenson och Wei-Skillern (2006) väljer att beskriva att socialt värde uppkommer genom det sociala entreprenörskapet som en aktivitet inom samhällets sektorer eller över sektorsgränserna. En utveckling av denna beskrivning görs av Kuratko, McMullen, Hornsby och Jackson (2016), som i sin studie identifierat att socialt värde skapas genom en dynamisk process. Denna
värdeskapande process påverkas av yttre omständigheter och behöver ständigt omvärderas och utvecklas.
Ett sätt att förstå värde som skapas av en social entreprenör genom det sociala entreprenörskapet, är genom att se på det som en process där vision, strategi och mätning av påverkan tillsammans skapar värde. Ormiston och Seymour (2011) tar upp denna process genom att se på hur den sociala entreprenören kan skapa värde genom en process. Den vision som entreprenören har förverkligas först genom operationalisering som sker då strategin utformas. Hur väl denna strategi utfaller mäts i hur stor påverkan den har på organisationen. Påverkan kan, till skillnad från organisationer inom privata sektorn där påverkan ofta mäts i ekonomiska termer, mätas i sociala och kvalitativa termer. Vad dessa termer som påverkan mäts i, definieras av den sociala entreprenören eller organisationen själva. Under processen omvärderas och utvärderas ständigt parametrarna i visionen och strategin efter den sociala entreprenörens preferenser och den kunskap den får veta om organisationens prestationer.
3.3.1 Dimensioner av socialt värdeskapande
kunna besvara studiens frågeställningar. Dessa fyra dimensioner presenteras i
referensramen för att kunna skapa en tydlighet om vad socialt värdeskapande innebär, för att sedan kunna förstå hur värdeskapandet sker i det studerade fallet.
Den första dimensionen av socialt värdeskapande beskriver Young (2006) genom att uttrycka värde som något som upplevs ur en persons subjektiva perspektiv. Det subjektiva perspektivet uttrycks i form av verkliga livsupplevelser. Detta beskriver Young tar uttryck genom individers deltagande i eller konsumtion av något, där
utvärderingen av värdet inte handlar om något ekonomiskt mått. Istället beskrivs värdet mätas i hur individer själva upplever deras egna erfarenhet av något, och huruvida de känner sig mer eller mindre stärkta av aktiviteten eller konsumtionen.
Kroeger och Weber (2014) för ett liknande resonemang om den första dimensionen som Young (2006) talar om. Författarna väljer att skapa ett ramverk för att kunna utvärdera på vilka olika sätt som det går att jämföra socialt värdeskapande på. Grunden i modellen består av begreppet “subjektivt välmående” (eng: subjective well-being), vilket har liknar det resonemang Young (2006) för om subjektivitet. Diener och Suh (1997) beskriver termen “subjektivt välmående” som något som främst avgör av individerna själva, snarare än vad forskare, politiker eller andra personer anser vara viktigt. K roeger och Weber (2014) utvecklar ramverket även utifrån Carp och Carp (1982) studie som förklarar individers välmående och deras subjektiva uppfattning av det. Kroeger och Weber (2014) beskriver i sitt ramverk att subjektivt välmående grundas i två olika mått, dels ett emotionellt mått och dels ett kognitivt mått. Den emotionella delen beskrivs vara positivt och negativt upplevda effekter av en åtgärd. Däremot beskrivs den kognitiva delen av upplevt socialt värde vara en skillnaden mellan personens egna strävan efter något i relation till personens uppnådda mål och bedrifter.
Den andra dimension Young (2006) identifierar beskrivs som att förhandlas mellan intressenter som är involverade i det samarbete som det sociala entreprenörskapet bidrar till. I denna del beskrivs det att aktörerna som är involverade, har olika sätt att se på huruvida värde skapas eller inte. Motiv och intressen kan skilja sig åt mellan
intressenter som samarbetar i samma projekt, vilket gör att de värderar saker och ting olika. Intressenterna måste också i de flesta fall kunna visa på att de skapar värde inför
exempelvis finansiärer i form av skattebetalare eller privata sponsorer, vilket Young menar på är en av de orsakerna till att de värdet kan uppfattas på olika sätt.
Den tredje dimensionen i socialt värdeskapande som identifierats av Young (2006) är att socialt värde ständigt omvärderas. I den kommersiella sektorn värderas aktiviteter och produkter utifrån utbud och efterfrågan på en perfekt marknad. Detta är något som kan vara svårt vid värdering av socialt värde inom den sociala sektorn, när den inte styrs av samma krafter som den kommersiella sektorn; “The social sector enjoys no such certainty” (Young, 2006, s. 58). Då det mest centrala syftet med socialt
entreprenörskap är av social karaktär (Peredo & McLean, 2006) beskriver Young (2006) att socialt värde kan vara något som kan skilja sig från en tid till en annan. Vidare
förklarar forskaren att något som anses värdefullt i en kontext, eller i en specifik
generation, kan helt tappat sitt värde om det jämförs med ett annat sammanhang eller en annan tidsperiod.
Den fjärde dimensionen i värdeskapandet uttrycker Young (2006) i form av att socialt värde är oseparerbart från dess sociala aktivitet. För att kunna uppskatta vad som är värde i det speciella sammanhanget, vilket kan vara alltifrån upplevd respekt, rättvisa eller en högre grad av självbestämmande, krävs det en tydlig definition av vad som är relevant för att kunna uppskatta det sociala värdet. Det är därför avgörande i
uppskattningen av värde, att utgå från de individer som är involverade i de
värdeskapande aktiviteterna och utgå från de värderingar som de ser som värdefulla i just det specifika sammanhanget.
Dessa fyra aspekter som Young (2006) identifierat socialt värdeskapande utifrån; att det är ett subjektivt perspektiv, att det förhandlas mellan intressenter, att det ständigt omvärderas samt att socialt värde är oseparerarbart från dess sociala aktivitet, kommer i analysen kopplas samman med det empiriska materialet.