VIDARE FORSKNING - Socialt värde - hur och för vem? : En fallstudie om arbetet för en ökad mång

Denna studie har fokuserat på hur mentorskapsprogram kan skapa värde för ett partnerföretag, men något som inte studerats är vilka incitament som finns för att gå med i ett partnerskap likt det som studerats. Då mentorskapsprogram blir ett allt vanligare sätt att försöka öka integrationen och mångfalden på den svenska

arbetsmarknaden är det intressant att se vilka incitament som ligger till grund för att gå med i dessa former av samarbeten.

Som identifierat i studien, vore det intressant att i vidare forskning studera ett socialt företags värdeskapande över tid. Denna studie har endast studerat socialt värde och värdeskapande, men inte huruvida mångfalden ökar i den enskilda

partnerorganisationen. Det vore därför intressant att studera en partnerorganisations mångfaldsarbete och se om det faktiskt leder till en ökad mångfald i just den

organisationen. Detta skulle kunna utföras genom att studera rekryteringsprocesser och rent kvantitativt se hur mångfalden förändrats i organisationen efter ett visst antal år. Vi ser det som en viktig studie att utföra för att på sikt kunna uppnå visionen om att nå en ökad mångfald och inkludering på den svenska arbetsmarknaden.

Inom ramen för denna studie har endast ett socialt företag och ett sätt att öka mångfald och inkludering på den svenska arbetsmarknaden studerats. Vi skulle vilja se att vidare forskning ser på andra tillvägagångssätt som arbetar för att finna lösning på samma typ av samhällsfråga. Det skulle även vara av intresse att ställa olika tillvägagångssätt mot varandra och därifrån se vad som är det bästa alternativet, sett utifrån vad som skapar mest socialt värde.

7 Referenser

Adler, N. (1997). International Dimensions of Organizational Behaviour. Cincinnati, Ohio: South-Western College Publication.

Alvesson, M. (2002). Understanding organizational culture. London: Sage Publications Ltd.

Alvesson, M. och Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion - Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Alvord, S. H., Brown, D. och Letts, C. (2004). Social Entrepreneurship and Societal Transformation: An Exploratory Study. Journal of Applied Behavioral Science, 40(3), ss. 260–282.

Armstrong, C., Flood, P. C., Guthrie, J. P., Liu, W., MacCurtain, S. och Mkamwa, T. (2010). The impact of diversity and equality management on firm performance: Beyond high performance work systems. Human Resource Management, 49(6), ss. 977–998. Auerswald, B. P. (2009). Creating social value. Stanford Social Innovation Review, Spring, ss. 50–55.

Austin, J., Stevenson, H. & Wei-Skillern, J. (2006). Social and commercial

entrepreneurship: Same, different, or both? Entrepreneurship: Theory and Practice, 30(1), ss. 1–22.

Battu, H., Seaman, P. och Zenou, Y. (2011). Job contact networks and the ethnic minorities. Labour Economics, 18(1), ss. 48–56.

Beaman, L. A. (2012). Social networks and the dynamics of labour market outcomes: Evidence from refugees resettled in the U.S. Review of Economic Studies, 79(1), ss. 128–161.

Bengtsson, J. (2017). Nationalencyklopedin, livsvärld.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/livsv%C3%A4rld [2017-05- 25]

Berglund, K., Johannisson, B. & Schwartz, B. (2012). Societal Entrepreneurship. Cheltenham: Edward Elgar Publishing.

Bevelander, P. (2005). The employment status of immigrant women: The case of Sweden. International Migration Review, 39(1), ss. 173–202.

Bolagsverket (2014). Aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning.

http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/vinstutdelning-1.3169 [2017-05-25]

Brinkmann, S. och Kvale, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Brooks, A. C. (2009). Social Entrepreneurship: a modern approach to social value creation. New Jersey: Pearson Education.

Bryman, A. och Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.

Bursell, M. (2014). The multiple burdens of foreign-named men - Evidence from a field experiment on gendered ethnic hiring discrimination in Sweden. European Sociological Review, 30(3), ss. 399–409.

Carp, F.M. & Carp, A. (1982). Test of a Model of Domain Satisfactions and Well- Being. Sage Publications Inc, 4(4), ss. 503–522.

CCSE - Canadian Centre for Social Entrepreneurship (2001). ss. 1–6.

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download;jsessionid=3ED60368F90C56C04EF043 5EC4E7C015?doi=10.1.1.194.4683&rep=rep1&type=pdf

Chell, E. (2007). Social enterprise and entrepreneurship: Towards a convergent theory of the entrepreneurial process. International Small Business Journal, 25(1), ss. 5–26. Choi, N. och Majumdar, S. (2014). Social entrepreneurship as an essentially contested concept: Opening a new avenue for systematic future research. Journal of Business Venturing. Elsevier Inc., 29(3), ss. 363–376.

Corner, P. D. och Ho, M. (2010). How opportunities develop in social entrepreneurship. Entrepreneurship: Theory and Practice, 34(4), ss. 635–659.

Costa, E. och Pesci, C. (2016). Social impact measurement: why do stakeholders

matter?. Sustainability Accounting, Management and Policy Journal, 7(1), ss. 99–124. Cox, T. (1994). Cultural diversity in organizations: theory, research and practice. San Francisco: Berrett-Koehler Publishers.

de los Reyes, P. (2001). Mångfald och differentiering - Diskurs, olikhet och

normbildning inom svensk forskning och samhällsdebatt. StockholmArbetslivsinstitutet. Dees, J. G. (1998). The meaning of ”Social Entrepreneurship”. Kauffman Foundation and Stanford University, ss. 1-6.

Dees, J. G. (2007). Taking Social Entrepreneurship Seriously: Uncertainty, Innovation, and Social Problem Solving. Society, 44(3), ss. 24–31.

Diener, E. D. och Suh, E. (1997). Measuring quality of life: economic, social, and subjective indicators. Social Indicators Research, 40, ss. 189–216.

Dietz, A. S. och Porter, C. (2012). Making sense of social value creation: three

organizational case studies. Emergence: Complexity & Organization, 14(3), ss. 23–43. Department of Trade and Industry (2002). Social Enterprise: a strategy for success. http://www.faf-gmbh.de/www/media/socialenterpriseastrategyforsucess.pdf [2017-04- 26]

Englund, C. (2014) ”’Absurt att kompetens går till spillo’”, Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/absurt-att-kompetens- gar-till-spillo/ [2017-05-12]

Gawell, M., Johannisson, B. och Lundqvist, M. (2009). Entrepreneurship in the name of society. Stockholm: Knowledge Foundation. Lincoln, Y. och Guba, E. (1985)

Naturalistic Inquiry. Newbury Park: Sage Publications.

Hansen, H. (2008). Abduction. I Barry, D. och Hansen, H. The SAGE Handbook of New Approaches in Management and Organization. London: Sage Publications Ltd.

Hasselberg, Y. (2000) ”Vem vill leva i Nätverkssamhället ?”, i Sociala nätverk och fält. Uppsala universitet: Historiska institutionen, ss. 116–154.

Higgins, M. C. och Kram, K. E. (2001). Reconceptualizing Mentoring at Work: A Developmental Network Perspective. Academy of Management Review, 26(2), ss. 264– 288.

Håkansson, P. och Tovatt, C. (2017). Networks and labor market entry – a historical perspective. Labor History. 58(1), ss. 67–90.

Hoem, J. H. (2017) Nationalencyklopedin, demografi.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/demografi [2017-05-25] Jayne, M. E. A. och Dipboye, R. L. (2004). Leveraging diversity to improve business performance: Research findings and recommendations for organizations. Human Resource Management, 43(4), ss. 409–424.

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför?. Lund: Studentlitteratur AB. Just Arrived (2017). Om oss. http://justarrived.se/about-us/ [2017-02-03]

Justesen, L. och Mik-Meyer, N. (2012). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur AB.

Karlsson, Mikael (2015). Hög utbildning bland 2000-talets invandrare. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Hog-utbildning-bland- 2000-talets-invandrare/ [2017-04-18]

Kay, A. och McMullan, L. (2017). Contemporary Challenges Facing Social Enterprises and Community Organisations Seeking to Understand Their Social Value. Social and Environmental Accountability Journal, 37(1), ss. 59–65.

Korsgaard, S. och Anderson, A. R. (2011). Enacting entrepreneurship as social value creation. International Small Business Journal, 29(2), ss. 135–151.

Kroeger, A. och Weber, C. (2014). Developing a Conceptual Framework for Comparing Social Value Creation. Academy of Management Review, 39(4), ss. 513–540.

Kuratko, D. F., McMullen, J. S., Hornsby, J. S. och Jackson, C. (2016). Is your organization conducive to the continuous creation of social value? Toward a social corporate entrepreneurship scale. Elsevier Inc, ss. 1-13 .

Leadbeater, C. (1997). Rise of the social entrepreneur. London: Demos.

Lindhult, E. (2009). Utvecklingspartnerskap som samhällsentreprenörskap. I Gawell, M., Johannisson, B. och Lundqvist, M. (red.). Samhällets entreprenörer. Stockholm: Knowledge Foundation.

Mair, J. och Martí, I. (2006). Social entrepreneurship research: A source of explanation, prediction, and delight. Journal of World Business, 41(1), ss. 36–44.

Mantel, N. och Lamptey, R. A. (2017). Social entrepreneurship: on the rise in Sweden?. https://www.theguardian.com/social-enterprise-network/2013/jun/04/social-

entrepreneurship-rise-sweden [2017-04-29]

Moe, E. (2009). Vi behöver fler samhällsentreprenörer! I Gawell, M., Johannisson, B. och Lundqvist, M. (red.). Samhällets entreprenörer. Stockholm: Knowledge Foundation Mook, L., Chan, A. och Kershaw, D. (2011). Measuring Social Enterprise Value

Creation. Nonprofit Management & Leadership, 26(2), s. 189–207. Mitt Liv (2016). Effektrapport 2016.

http://mittliv.com/images/mittliv/2016Mitt%20Liv%20_Effektrapport.pdf [2017-04-10] Mitt Liv (2017a). Samhället är större än staten - vi behövs!.

http://mittliv.com/kontakt/press/vart-nyhetsflode/entry/samhaellet-aer-stoerre-aen- staten-vi-behoevs. [2017-05-08].

Mitt Liv (2017b). Om Mitt Liv. http://mittliv.com/om-oss/om- mitt- liv [2017-04-10]. Mitt Liv (2017c) Årsredovisning 2016.

https://www.hitta.se/företagsinformation/mitt+liv+ab+%28svb%29/5567845499#arsred ovisningar. [2017-04-19]

Mitt Liv (2017d). Mitt Livs historia. http://mittliv.com/om-oss/om- mitt- liv/historia [2017-04-10]

Mitt Liv (2017e). Mitt Livs Chans. http://mittliv.com/mitt-livs-chans/mitt- livs-chans [2017-04-10]

Mitt Liv (2017f). Bli mentor i Mitt Livs Chans. http://mittliv.com/mitt- livs-chans/bli- mentor-i-mitt- livs-chans [2017-04-10]

Mullen, E. J. (1994). Framing the mentoring relationship as an information exchange. Human Resource Management Review, 4(3), ss. 257–281.

Murrel, A. J., Blake-Beard, S., Porter, D. M. J. och Perkins-Williamson, A. (2008). Interorganizational formal mentoring: Breaking the concrete ceiling sometimes requires support from the outside. Human Resource Management, 47(2), ss. 275–294.

Myers, M. D. (2009) Qualitative Research in Business and Management. London: Sage Publications.

Neck, H., Brush, C. och Allen, E. (2009). The landscape of social entrepreneurship. Business Horizons, 52(1), ss. 13–19.

Novare Potential (2017). Vår berättelse. http://www.novarepotential.se/#var- berattelse [2017-02-03]

Ormiston, J. och Seymour, R. (2011). Understanding Value Creation in Social Entrepreneurship: The Importance of Aligning Mission , Strategy and Impact Measurement. Journal of social entrepreneurship, 2(2), ss. 125–150.

Peredo, A.M. och McLean, M. (2006). Social entrepreneurship: A critical review of the concept. Journal of World Business, 41(1), ss. 56–65.

Ragins, B. R. (1997). Diversified Mentoring Relationships in Organizations: A Power Perspective. The Academy of Management Review, 22(2), ss. 482–521.

Richard, O. C. (2000). Racial Diversity , Business Strategy , and Firm Performance : A Resource-Based View. The Academy of Management Journal, 43(2), ss. 164–177. Sagawa, S. och Segal, E. (2000). Common Interest, Common Good: Creating value through business and social sector partnerships. California Management Review, 42(2), ss. 105–122.

Sepulveda, L. (2015). Social Enterprise - A New Phenomenon in the Field of Economic and Social Welfare?. Social Policy and Administration, 49(7), ss. 842–861.

Silverman, D. (2011). Doing qualitative research. 3:e uppl. London: SAGE Publications Ltd.

Sinkovics, N., Sinkovics, R. R., Hoque, S. F. och Czaban, L. (2015). A

reconceptualisation of social value creation as social constraint alleviation. Critical perspectives on international business, 11(3/4), ss. 340–363.

Sofisam (2017). Vad är sociala företag?. https://sofisam.se/vad-ar-sociala- foretag.html [2017-04-25]

Statistiska Centralbyrån (2017). Definitioner för färdiga tabellpaket. http://www.scb.se/sv_/Vara-tjanster/Regionala-statistikprodukter/Fardiga- tabellpaket/Definitioner/ [2017-05-21]

Struthers, M. (2013). Fair exchange: Public Funding for Social Impact through the Non-Profit Sector. Toronto: Metcalf Foundation. http://metcalffoundation.com/wp- content/uploads/2013/06/FairExchange.pdf [2017-05-01]

Svensson, P.-G. och Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.

Sundin, E. (2009). Det dolda samhällsentreprenörskapet - omsorgsmotiv i småföretag. I Gawell, M., Johannisson, B. och Lundqvist, M. (red.). Samhällets entreprenörer. Stockholm: Knowledge Foundation.

Schumpeter, J. A. (1934) The theory of economic development. Översatt av R. Swedberg. Princeton: University Press.

Tekniska Verken (2015a). Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2015.

http://2015.tekniskaverken.se/Tekniska_verken_arsredovisning_farg.pdf [2017-04-07] Tekniska Verken (2015b). Vi ska bygga världens mest resurseffektiva region.

https://www.tekniskaverken.se/om-oss/var-vision/#header-search [2017-04-07] Tekniska Verken (2016a). Tekniska Verken samarbetar med Mitt Liv för större mångfald. https://www.tekniskaverken.se/press/pressmeddelanden-och-

nyheter/?itemId=1594950&type=pressrelease [2017-04-07] Tekniska Verken (2016b). Mångfald.

https://www.tekniskaverken.se/karriar/fordelar/mangfald/ [2017-04-07]

Tekniska Verken (2017). Kortfakta. https://www.tekniskaverken.se/om-oss/ekonomi- och-organisation/kortfakta/ [2017-04-07]

Thake, S. och Zadek, S. (1997). Practical people, noble causes-how to support community-based social entrepreneurs. London: New Economics Foundation. Tibajev, A. (2016) ”Utrikes födda på arbetsmarknaden i Sverige: en

forskningsöversikt”, 43(16), Norrköping: REMESO

Trost, J. (2010) Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

United by Work (2017). Om oss. http://www.novarepotential.se/#var-berattelse [2017- 02-03]

Waddock, S. A. och Post, J. E. (1991). Social Entrepreneurs and Catalytic Change. Public Administration Review, 51(5), ss. 393–401.

Wijkström, F. (2011). Charity Speak and Business Talk’ The On-Going

(Re)hybridization of Civil Society. I Wijkström, F. och Zimmer, A. (red.) Nordic Civil Society at a Cross-Roads. Transforming the Popular Movement Tradition. Baden- Baden: Nomos, ss. 27–54.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.

Yin, R. K. (2014) Case Study Research - Design and Methods. London: Sage. Young, R. (2006) “For What It Is Worth: Social Value and the Future of Social Entrepreneurship“. I Nicholls, A. (red.) “Social Entrepreneurship - New models of sustainable social change”. Oxford University Press, ss. 56-73.

8 Bilagor

Bilaga 1- Intervjuguide Samordnare

Del 1 - Introduktion

 Vi är två studenter från Linköpings Universitet som just nu skriver vår

magisteruppsats för vår Civilekonomexamen. Vi har valt att skriva om hur sociala företag kan skapa värde för sin omgivning genom sitt arbete för en ökad mångfald i arbetslivet. Vi vill se hur ett mentorskapsprogram med fokus på arbetsintegrering påverkar och skapar värde för de individer som är involverade i programmet. Det är här det mentorskapsprogram som Tekniska Verken driver tillsammans med Mitt Liv kommer in.

 Syftet med intervjun och denna studie är att undersöka hur sociala företag skapar socialt värde, i samarbete med andra sektorer i samhället, genom sitt arbete för ökad mångfald. Vidare är syftet att se vilka aspekter som de individer involverade i mentorskapsprogram inriktade mot arbetsintegrering ser som speciellt värdefulla vid skapandet av socialt värde.

 Vi har valt att intervjua just dig eftersom du är involverad i samarbetet mellan Tekniska Verken och Mitt Liv, där du är Regionansvarig för Östergötland och även har rollen som mångfaldsstrateg.

 Materialet kommer enbart att användas i studiens syfte (för att ta reda på vad som skapar socialt värde genom detta mentorskapsprogram). Fungerar det att vi spelar in intervjun? Det går att vara anonym om så önskas.

 Gå igenom kort om hur intervjun är strukturerad (semistrukturerad), vilka roller vi som intervjuare har (en som antecknar och en som frågar) och att det går bra att ställa frågor om upplägget innan vi börjar

 Informera intervjupersonen att hen kan ställa frågor i slutet av intervjun

Del 2 - Intervjun

 Gränsöverskridande samarbete

 Hur arbetar ni över sektorsgränser i samarbete med Mitt Liv/Tekniska Verken?  Socialt entreprenörskap

- Vad är målet med Mitt Liv?

- Hur arbetar Mitt Liv för att uppnå sitt mål (vilken strategi)?  Socialt värdeskapande

 Vad associerar du med socialt värdeskapande?  Vad tror du genererar socialt värde?

 Skapar Mitt Liv socialt värde?

 Hur tror du att Mitt Liv skapar socialt värde genom sitt mentorskapsprojekt?  Om ja, vad tror du skapar socialt värde för en adept som är med i programmet?  Om ja, vad tror du skapar socialt värde för en mentor som är med i programmet?  Om ja, vad tror du skapar socialt värde för Tekniska Verken som är med i

programmet?

 Om ja, vad tror du skapar socialt värde för samhället i sin helhet, genom det arbete ni gör på Mitt Liv?

Del 3 - Avslut

 Fråga intervjupersonen om hen har några ytterligare frågor Övriga frågor:

 Hur skulle du beskriva Mitt Liv i ett entreprenörskapsperspektiv?  Socialt värdeskapande som en punkt från Young (2006), “negotiated by

stakeholders”

 Hur ser det ut efter mentorskapsprogrammet? Hur många får jobb/praktik?  Ställ frågor om effektrapporten

Bilaga 2 – Intervjuguide mentorer

Del 1 - Introduktion

 Vi är två studenter från Linköpings Universitet som just nu skriver vår

 Vi har valt att intervjua just dig eftersom du är involverad i mentorskapet mellan Tekniska Verken och Mitt Liv

 Gå igenom kort om hur intervjun är strukturerad, vilka roller vi som intervjuare har (en som antecknar och en som frågar) och att det går bra att ställa frågor om

upplägget innan vi börjar

 Informera intervjupersonen att hen kan ställa frågor i slutet av intervjun

Del 2 - Intervjun

 Bakgrund

 Berätta kort om dig och vad du gör på Tekniska Verken  Hur länge har du jobbat här?

 Vad är din roll på företaget?

 Socialt värdeskapande

 Varför valde du att vara en del av Mentorskapsprogrammet?  Har du erfarenhet av något liknande samarbete med mångfald?  Vad var dina förväntningar innan du gick med i programmet?

 Var det något speciellt som du ville få ut av programmet innan du gick med?  Hur skulle du beskriva dina förväntningar i förhållande till vad som nu är i

mentorskapet?

 Berätta gärna mer ingående om när du och din adept träffas! - Hur ofta träffas ni?

- Vad gör ni under era möten?

- Hur är mötena upplagda? (Bakomliggande tanke eller mer spontant)  Har mentorskapet väckt några reflektioner sedan du gick med?

 Om man talar om värde, vilka tankar väcks för dig när vi säger värde och mentorskap?

 Etnisk mångfald

 Vad är mångfald för dig?

 Har du varit i kontakt med arbete för mångfald tidigare?

 Hur tror du att ledningen har inverkan på resten av organisationen vad gäller arbetet för en ökad mångfald på en arbetsplats?

 Nätverk

 Vilka nätverk har du fått via programmet?

 Del 3 - Avslut

Bilaga 3 – Intervjuguide adepter

Del 1 - Introduktion

 Vi är två studenter från Linköpings Universitet som just nu skriver vår magisteruppsats för vår Civilekonomexamen. Vi har valt att skriva om hur sociala företag kan skapa värde för sin omgivning genom sitt arbete för en ökad mångfald i arbetslivet. Vi vill se hur ett mentorskapsprogram med fokus på arbetsintegrering påverkar och skapar värde för de individer som är involverade i programmet. Det är här det mentorskapsprogram som Tekniska Verken driver tillsammans med Mitt Liv kommer in.

involverade i mentorskapsprogram inriktade mot arbetsintegrering ser som speciellt värdefulla vid skapandet av socialt värde.

 Vi har valt att intervjua just dig eftersom du är involverad i mentorskapet mellan Tekniska Verken och Mitt Liv

 Gå igenom kort om hur intervjun är strukturerad, vilka roller vi som intervjuare har (en som antecknar och en som frågar) och att det går bra att ställa frågor om upplägget innan vi börjar

 Informera intervjupersonen att hen kan ställa frågor i slutet av intervjun och fråga om det är okej att återkomma till personen om vi har fler frågor som dyker upp efteråt.

Del 2 - Intervjun

 Bakgrund

1. Hur länge har du varit i Sverige?

[How long time have you been living in Sweden?] 2. Var kommer du från ursprungligen?

[Where are you from originally?] 3. Vad fick dig att flytta till Sverige?

[Why did you move to Sweden?] - Släktingar? [Relatives]

- Partner? [Partner] - Familj? [Family]

4. Vad har du för bakgrund i ditt hemland? Utbildning? Yrke?

[What is your background in your home country? Education? Work?] 5. Vad har du gjort under din tid i Sverige?

[What have you been doing in Sweden since you arrived here?] 6. Hur kom du i kontakt med Mitt Liv?

[How did you get in contact with Mitt Liv?]

Som du kanske redan vet är Mitt Liv ett socialt företag som är associerat med socialt värdeskapande. Därför tänkte vi ställa lite frågor om socialt värdeskapande och vad du tycker mentorskapet har gett dig.

[As you may already know, Mitt Liv is a social enterprise which is associated with social value creation. Therefore, we will now ask you some questions about social value creation and what you think of the mentorship program.]

 Socialt värdeskapande

 Varför gick du med i mentorskapsprogrammet som Mitt Liv erbjuder? [Why did you decide to join the mentorship program that Mitt Liv offers?]

 Vad hade du för förväntningar på mentorskapsprogrammet innan du gick med? [What expectations did you have before you joined the mentorship program?

 Kan du beskriva vad mentorskapsprogrammet har gett dig personligen?

 Vad vill du få ut av programmet?

What do you expect to get from the mentorship?]

 Har du varit med i ett liknande program tidigare? [Have you been part of a similar program before?]

 Vad betyder mentorskapet för dig?

[What does the mentorship mean to you?]

 När tycker du att mentorskapet ger dig nytta? - Varför? Varför inte?

[When do you think that the mentorship is giving something to you? Why/why not?]

→ vilka olika faktorer värdesätter individen?

 Vad är viktigt för dig med mentorskap? [What is important for you in a mentorship?]

 Varför kände du nytta i just den situationen?

Vad har du för framtida förväntningar på mentorskapet? Vad tror du att du kan ta med dig av mentorskapet när det är avslutat?

 Nätverk

 Hur såg ditt (professionella) nätverk ut innan du gick med i mentorskapsprogrammet?

 Har din mentor hjälpt dig få kontakt med personer som du kunnat ha nytta av i jobbsammanhang?

 Har du haft nytta av att ha kontakter när du sökt jobb? (Hur fick du ditt

In document Socialt värde - hur och för vem? : En fallstudie om arbetet för en ökad mångfald på den svenska arbetsmarknaden (Page 97-115)