Leadbeater (1997) beskriver hur förmågan att skapa social innovation enbart kan ske i gränslandet mellan samhällets tre sektorer, vilket består av den offentliga, privata och ideella sektorn. På samma vis uttrycker Mitt Liv att de ska kunna uppnå sin vision om att öka mångfalden och inkluderingen på den svenska arbetsmarknaden genom
innovationsrika och lönsamma lösningar. Det sociala företaget har således identifierat en samhällelig utmaning i det svenska samhället och utifrån det valt att starta en verksamhet. De har byggt sin verksamhet i enlighet med det som karaktäriserar ett socialt företag, nämligen att verka för det bland annat Ormiston och Seymor (2011) beskriver som ett socialt syfte. Att Mitt Liv främst drivs av ett socialt syfte finner vi i vårt empirimaterial, däribland i den intervju som hölls med Livia. Hon väljer att uttrycka det sociala syftet genom att förklara Mitt Livs sätt att ta socialt ansvar, vilket hon uttrycker som ett sätt “att arbeta med både hjärna och hjärta”. I hennes beskrivning går det även att tolka att den ekonomiska delen av Mitt Livs verksamhet som en betydande del av verksamheten för att de ska kunna skapa värde på lång sikt och i sin tur uppnå deras sociala mål.
Mitt Liv faller, trots deras vinstintresse, inom ramen för socialt entreprenörskap i enlighet med Neck, Brush och Allens (2009) modell över olika typer av socialt
entreprenörskap. Mitt Liv beskriver sig även som ett socialt företag där deras roll är, i enlighet med Wijkström (2012), att fungera som en hybrid mellan de olika sektorerna som finns i samhället. De vill således föra samman sektorerna och arbeta för ett gemensamt mål, vilket även Leadbeater (1997) uttrycker vara den centrala delen inom socialt entreprenörskap. Mitt Liv uttrycker själva detta explicit genom att de vill “skapa en plattform för offentliga och privata organisationer”, för att i sin tur kunna få hjälp i den identifierade samhällsutmaningen, i form av en bristande mångfald på den svenska arbetsmarknaden.
Det mest centrala gränsöverskridande samarbetet som undersökts i studien, är
samarbetet mellan Mitt Liv och Tekniska Verken, vilket kan liknas vid det partnerskap som Lindhult (2009) beskriver som utvecklingspartnerskap. Samarbetet beskrivs av Lindhult bestå av en organisation som bedriver ett socialt orienterat entreprenörskap som finner en samarbetspartner som vill ha något mer än enbart ekonomisk avkastning. Denna form av avkastning benämner Lindhult som en form av “moralisk avkastning”,
vilket vi även finner som en av anledningarna till att Tekniska Verken söker sig till Mitt Liv. Tea beskriver flyktingkrisen år 2015 som incitamentet till att inleda samarbetet med Mitt Liv. Vi tolkar utifrån vår empiriinsamling att det finns två huvudanledningar till att Tekniska Verken väljer att initiera partnerskapet med Mitt Liv; dels av moraliska skäl, dels för att de vill vara en attraktiv arbetsgivare som värdesätter mångfald. Livia uttrycker i sin intervju att huvudanledningen till att företag söker samarbete med Mitt Liv grundar sig idén om att mångfald kan generera en högre lönsamhet i
organisationer. Likt vad Richard (2000) menar, har företag som syftar till att expandera en fördel av att ha en mångfald inom sin organisation, eftersom det ger möjligheter för nyskapande idéer att komma fram. Detta ser vi även under Mitt Livs Möte, där både representanten från Bostad AB och från Kommunen beskriver kreativitet och innovation som en av de positiva effekterna av att ha heterogena arbetsgrupper. Vidare finner vi att diskussionen om affärsnytta tar uttryck på olika sätt under Mitt Livs Möte, där samtliga organisationer lyfter affärsnytta på olika sätt. Kommunen väljer att byta ut termen affärsnytta till service till deras kommuninvånare, men att detta ändå är betydande i deras arbete med Mitt Liv och för att nå en ökad mångfald. Representanten från
Kommunen förklarar att de ser att de kan erbjuda bättre service om de som organisation speglar resten av samhället. Bostad AB väljer också att lyfta fördelen med att spegla samhället för att på så sätt kunna uppnå en så hög kundnöjdhet som möjligt. Vidare beskriver Bostad AB, på samma sätt som Tea från Tekniska Verken, att det handlar mycket om att vara en attraktiv arbetsgivare som gör att de inlett samarbetet med Mitt Liv.
Vi kan se, på samma sätt som Leadbeater (1997) uttrycker, att för att kunna skapa social innovation krävs samarbete över gränserna mellan samhällets olika sektorer. Mitt Liv har identifierat den samhälleliga utmaningen, vilket Brooks (2009) uttrycker som en av de mest centrala delarna i det sociala entreprenörskapet. Den samhälleliga utmaningen som Mitt Liv har identifierat är att ansvaret för att integrera personer på
arbetsmarknaden, som ligger hos den offentliga sektorn, inte fungerat på ett optimalt sätt. Hade integrationen fungerat optimalt hade Mitt Liv inte funnits. Vi ser därför att Mitt Liv fungerar lite som “spindeln i nätet” i sin roll som hybrid i samhället. Genom att
fått. Detta kan vi se sker i praktiken genom de möten som skapas i Mitt Livs
verksamhet. Mötena sker inte bara inom mentorskapsprogrammet mellan adepter och mentorer, utan även mellan partnerföretag som verkar inom olika sektorer. Redan under den inledande intervjun med Livia tog hon upp möten som en av de viktigaste
aspekterna i Mitt Livs verksamhet. Mitt Livs Möte gav oss en möjlighet att uppleva dessa möten på nära håll och se hur individer interagerar med varandra på den “arena” som Mitt Liv möjliggjort.
Något som blir framträdande i empirimaterialet är att det värde som Mitt Liv strävar efter att skapa upplevs på olika sätt av individerna som är involverade i samarbetet. Som en röd tråd genom empiriavsnittet syns dock hur värdet skapas genom en process där många olika individer och komponenter är delaktiga. Likt vad Ormiston och Seymour (2011) tar upp om att värdeskapande kan ses som en process, kan vi se detta i empirin där Mitt Liv som organisation ständigt utvecklar och utvärderar sitt sätt att arbeta. Genom mentorskapsprogrammet och sammanträden som Mitt Livs Möte, där flera organisationer får mötas, har Mitt Liv en strategi för att uppfylla sitt syfte och vision om att skapa ett mer inkluderande samhälle och en större mångfald på den svenska
arbetsmarknaden. Vi kunde även se att Mitt Liv möjliggör ett kunskapsutbyte genom bland annat Mitt Livs Möte. Under eventet fick deltagarna i panelen diskutera hur deras respektive mångfaldsarbete ser ut i deras egna organisationer inför en publik. Det fick på så sätt belysa hur processen sett ut för respektive organisation. Att deltagarna i panelen fick möjlighet att lyfta dessa aspekter inför en publik möjliggjorde dels kunskapsutbyten mellan partnerföretagen, men även mellan de adepter och mentorer som närvarade på mötet.
Utifrån det resonemang Livia för om hur lönsamhet kan uppstå i en organisation med mer mångfald är det av intresse att se huruvida mentorerna kan ta med sig sina
erfarenheter och kunskaper tillbaka till den egna organisationen. Vidare beskriver Livia vikten av kunskapsspridning inom organisationen för att på sikt kunna uppnå ett mer inkluderande samhälle. Tea styrker även resonemanget om att vikten av att kunskapen sprids ut i organisationen. Det gör hon genom att poängtera att frågan inte enbart hör till HR-funktionen eller ledningsgruppen enbart, utan att medarbetare i andra delar av organisationen måste vara med på samma sätt i mångfaldsfrågan. Både Richards (2000) och Armstrong med flera (2010) tar upp att ledningens roll i denna fråga är viktig, men
vi kan se utifrån empirin att även medarbetarnas involvering är av stor vikt i mångfaldsarbetet. Livia tar upp att hela organisationen måste vara involverad i
mångfaldsfrågan för att organisationen ska kunna ta del av de fördelar som hon menar finns med mångfald. Genom att samla organisationen och ta fram en gemensam mångfaldsstrategi, kan vi se att Mitt Liv möjliggör att hela organisation kan känna “ägandeskap” i frågan. Detta fick vi även bekräftat under Mitt Livs Möte, där
representanterna diskuterade hur de med hjälp av metoder och konkreta hjälpmedel fått med ett tankesätt kring mångfald som en viktig del av deras vardagliga arbete. Huruvida mångfaldsarbetet verkligen lett till en ökad mångfald inom organisationerna har vi dock svårt att uttala oss om då detta inte varit det huvudsakliga syftet med studien.
Vid Mitt Livs Möte lyfte en av paneldeltagarna hur företagen är med och tar ett
samhällsansvar genom sitt samarbete med Mitt Liv och mentorskapsprogrammet. Som Livia berättar är det genom att föra samman företag från olika sektorer som det “blir roligare” att ta det ansvaret tillsammans. I likhet med vad Waddock och Post (1991) menar om socialt entreprenörskap, är det när de möjliggör samarbeten över funktioner och sektorer som de skapar värde. Vi kan se att Mitt Liv genom sin verksamhet hjälper sina partnerföretag att på konkreta sätt ta sitt ansvar att spegla samhällets demografi. Detta är något som uttrycks av både Livia och deltagarna under Mitt Livs Möte. Vi kan således se att värdet kommer ur att personer känner att de tar ett moraliskt ansvar genom samarbetet.
Något som väckte tanke under Mitt Livs Möte är huruvida paneldebatten var något som bidrog till värdeskapande för dels deltagarna i debatten och dels publiken. Många i publiken var adepter med begränsade kunskaper i det svenska språket. Trots detta hölls paneldebatten på en avancerad nivå i svenska, vilket troligen påverkat de utbyte som gjordes under frågestunden. Det är därför intressant att reflektera över vilka som fått ut något av paneldebatten. Paneldeltagarna fick lyfta sina tankar om mångfald i deras respektive organisation, men en reflektion är om huruvida detta är något som kan tas vidare i andra sammanhang, eller om det enbart förstärker paneldeltagarnas känsla av att de tar ansvar för frågan.