GRUNDVATTEN, VATTENTÄKTER

Om förorenat dagvatten når grundvattenmagasin kan det påverka närliggande vat- tentäkter. Omsättningen och nedbrytningen av föroreningar kan vara låg i vissa grundvattenmagasin. Därmed finns det risk för att föroreningar ansamlas.

Vattentäkter består av grävda eller borrade brunnar eller är ytvattentäkter. Yt- vattentäkter kan påverkas både av nedfall från luften och av dagvatten från flyg- platsen. Grävda och borrade brunnar kan påverkas av dagvattenutsläpp och av utsläpp till grundvatten.

Livsmedelsverket har utfärdat föreskrifter om kvalitetskrav på dricksvatten, LIVSFS 2005:10. Föreskrifterna gäller dricksvatten från vattentäkter som försörjer minst 50 personer eller tillhandahåller minst 10 m3 _{vatten per dygn. Enligt före-}

skriften gäller bland annat följande gränsvärden:

Vattentäkter för färre än 50 personer eller som ger mindre än 10 m3 per dygn om- fattas av Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten, SOSFS 2003:17. Bedömningsgrunderna är desamma som för de större vattentäk- terna, men anges som riktvärden. Kalcium, kalium och natrium kan vara intressan- ta, eftersom förekomst av dem kan indikera påverkan av halkbekämpningsmedel. Riktvärdena för tjänligt med anmärkning för dessa ämnen är följande:

Ämne

Riktvärde för

Tjänligt med anmärkning

Kalcium (Ca) 100 mg/l Kalium (K) 12 mg/l Natrium (Na) 100-200 mg/l Ämne Gränsvärde för Otjänligt Gränsvärde för

Tjänligt med anmärkning

Kadmium (Cd 5 Pg/l 1 Pg/l

Bly (Pb) 10 Pg/l -

Nitrat (NO3-_{) 50 mg/l 20 mg/l} Nitrit (NO2 0,5 mg/l 0,1 mg/l

Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunder för grundvatten, se www.naturvardsverket.se.

4.3.1.2 DAGVATTEN

När det finns risk för isbeläggning på flygplanet avisas planet strax före start. Av- isningsvätskan består vanligtvis av monopropylenglykol. Den del av glykolen som lämnar planet vid starten kommer att följa med dagvattnet till recipienten. Ofull- ständig uppsamling efter avisning kan också medföra utsläpp till dagvatten.

Avisningsvätskan innehåller en till två procent tillsatsmedel såsom korrosions- inhibitorer, förtjockningsmedel, ytaktiva ämnen, pH-buffert, flamskyddsmedel och färg. I korrosionsinhibitorerna kan ingå bensotriazol, som är svårnedbrytbart och giftigt och kan hämma nedbrytningen av glykolen. Etoxylat är ett ytaktivt ämne. Nonylfenoletoxylat ger nonylfenol som nedbrytningsprodukt, och det är giftigt för människor, mikroorganismer och fisk. (Corsi et al 200363_{, Marklund 2004}64₎

Olika avisningsmedel kan ha olika tillsatser. På LFV:s flygplatser är triazolerna ersatta med ämnen som bedöms mindre giftiga, och medel som innehåller etoxylat undviks vid upphandling.

Nedbrytning av glykol i recipienten medför syreförbrukning, något som är ne- gativt för vattenmiljön. I ytvatten med bristfällig syresättning kan detta leda till att bottenlevande djur slås ut. Syrgasbrist i bottenvatten leder också normalt till att sedimentbundet fosfor läcker ut i vattnet, och det bidrar i sin tur till att öka halten näringsämnen. I grundvatten är förutsättningarna för tillräcklig syresättning av vattnet bristfälliga. Därför måste tillförsel av glykolspill till grundvattnet undvikas.

Propylenglykol har också en nitrifikationshämmande effekt. Biologiska tester har visat att avisningsvätskan är giftigare för fisk och bakterier än den rena glyko- len. Detta beror troligen på de tillsatsmedel som sätts till glykolen65_{. Nedbrytning}

av glykol kan ge upphov till dåligt lukt, ”löklukt”.

Forskning har visat att tillsatsmedel till glykol kan spåras i smältvattnet från upplag av glykolförorenad snö även efter det att själva glykolen runnit av. Det innebär att enbart test av glykol i smältvattnet eller recipienten inte är tillräckligt för att undersöka effekten på miljön. (Corsi et al 200666)

Ett tecken på att halten organiska ämnen som släpps ut till recipienten är hög, är tillväxt av bland annat trådformiga bakterier. Bakterierna växer som ett grått, geleaktigt slem på botten. (Medins Sjö- och Åbiologi AB, 200167₎

Glykol som rinner av flygplanen efter avisning kan vara förorenad med olika metaller, bland annat kadmium, zink, nickel, krom, koppar och bly. Kadmium är en

63

Corsi S.R. et al (2003) Environ. Sci. Technol. Vol 37, 4031-4037 Nonylphenol Ethoxylates and Other Additives in Aircraft Deicers, Antiicers, and Waters Receiving Airport Runoff

64

Marklund, Lars, (inst. för geovetenskaper, Uppsala universitet) (2004) Flygplansavisningens miljöpå- verkan vid svenska flygplatser

65

Naturvårdsverket 1990 Rapport 3725

66

Corsi S.R. et al (2006) Environ. Sci. Technol. Vol 40, 3195-3202 Characterization of Aircraft Deicer and Anti-Icer Components and Toxicity in Air-port Snowbanks and Snowmelt Runofff

67

Medins Sjö- och Åbiologi AB (2001) Påväxtundersökning. En undersökning av påväxt vid två områ- den i Issjöbäcken nedströms landvetter flygplats 2001-03-13

giftig metall som vi får i oss framförallt via maten, särskilt från spannmålsproduk- ter och grönsaker. Effekter i miljön kan bara konstateras i starkt försurade vatten, och i synnerhet om vattnet är mjukt.

Orsaken till kadmiumutsläpp från flygplatser är att delar, bland annat land- ningsställen, på flygplanen är kadmierade. Detta görs för att öka hållfastheten. Sedan 1982 finns det ett generellt förbud mot användning av kadmium inom de flesta områden.

Idag används kadmium främst i uppladdningsbara nickelkadmiumbatterier, men även för ytbehandling av vissa delar av flygplan. Kadmium är tillsammans med kvicksilver och bly utpekat som särskilt farligt ämne i det nationella miljö- kvalitetsmålet Giftfri miljö.

Zink är ett livsnödvändigt ämne för flertalet organismer, och människan tål höga zinkhalter. Vattenorganismer är dock betydligt känsligare. Orsaken till ut- släppen av zink är bland annat förzinkade ytor på fordon, flygplan och belysnings- stolpar m.m. Zink är ofta förorenat med kadmium.

Bly, koppar, nickel och krom kommer bland annat från fordon, rostfritt stål och oljeeldning. (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen 200468)

Urea är en vanlig kemikalie för halkbekämpning av rullbanan. Nedbrytning av urea är beroende av pH, temperatur och syretillgång. Nedbrytningen sker med hjälp av olika mikroorganismer till ammonium och ammoniak. Ammoniumkvävet om- vandlas till nitrit och nitrat. Mikroorganismerna är känsliga för giftpåverkan. Mel- lanprodukten ammoniak är avgörande när det gäller toxiska effekter i recipienten. Låg syretillgång och högt pH medför att ammoniakhalten ökar.

Acetat och formiat är andra ämnen som används för halkbekämpning. Också de medför syreförbrukning när de bryts ner till koldioxid och vatten.

Recipientens känslighet avgör hur stora utsläpp av glykol och halkbekämp- ningsmedel den tål. Ofta föreskrivs miljövillkor som sätter gränser för andelen glykol som ska samlas upp efter avisning. Om mängden använd glykol eller halk- bekämpningsmedel ökar, kommer också mängden som släpps ut till recipienten att öka. Att enbart ange en procentuell uppsamlingsgrad utan att ta hänsyn till den reella belastningen på recipienten är därför tveksamt.

Naturvårdsverket har utarbetat bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, se

www.naturvardsverket.se. 4.3.1.3 SPILLVATTEN

Spillvatten från flygplatser kan, förutom normalt sanitärt spillvatten, bland annat innehålla glykol och metaller från flygplansavisning, halkbekämpningsmedel från banan, olja från verkstäder och bränsleanläggningar, tensider från tvättanläggningar och biocider från flygplanstoaletter. Detta kan få negativa effekter på behandlingen i reningsverk, så att reningseffekten minskar och föroreningar följer med ut i reci- pienten. Vissa föroreningar som samlas i slammet, t ex kadmium, begränsar möj- ligheten att använda slammet som gödning på åkrar.

68

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen (2004) Strategi för arbetet med kvicksilver, kadmium och bly inom EU och internationellt