• No results found

Verksamheter där kemiska produkter hanteras

Utsläpp på hög höjd och miljöeffekter

4.4 Kemikalier inklusive bränsledepåer

4.4.1 Verksamheter där kemiska produkter hanteras

4.4.1.1 BRÄNSLE, AVISNING OCH HALKBEKÄMPNING

De största volymerna av kemikalier vid en flygplats består av bränsle, avisnings- medel och halkbekämpningsmedel. Avisningsmedel är monopropylenglykol. Halk- bekämpningsmedel är urea, kaliumacetat och kaliumformiat (flytande) samt natri- umacetat och natriumformiat (fast form). Dessutom kan sand användas för halkbe- kämpning. Miljöeffekter av dessa ämnen beskrivs under avsnitt 4.3, Utsläpp till mark och vatten.

Vägsalt, natriumklorid (NaCL) eller kalciummagneciumacetat (CMA), används för halkbekämpning på vägar och parkeringsplatser utanför själva flygplatsområ- det.

4.4.1.2 TVÄTT AV FORDON, FLYGPLAN OCH RULLBANA

Vid tvätt av fordon och flygplan används tvättmedel av samma typer som för for- donstvätt. Se avsnitt 4.3.2.8.

Vid tvätt av rullbanan används vanligen högtrycksspolning med vatten och borstning. Det finns också möjlighet att tvätta med rengöringsmedel, t ex bil- schampo. I sådana fall är det viktigt att samla upp rengöringskemikalierna. Se av- snitt 4.3.2.4.

4.4.1.3 BRANDÖVNINGAR

Vid brandövningar används framförallt flygfotogen, men även gasol, diesel eller bensin som bränsle. Elden släcks med vatten eller skum. Se avsnitt 4.3.2.7.

4.4.1.4 HANGARER OCH VERKSTÄDER

I hangarer och verkstäder förekommer ett stort antal olika kemikalier och oljor, men oftast i mindre mängder. Likaså används kemikalier för allmänt underhåll av byggnader och materiel på flygplatsen. Exempel på kemikaliegrupper från verkstä- der och tvättanläggningar är oljor och fetter, lösningsbaserade rengöringsmedel, vattenbaserade rengöringsmedel, målarfärg, kylarvätskor, korrosionsskyddsvätskor, avfettningsmedel och lösningsmedel.

4.4.1.5 LUFTKONDITIONERING, KYLA OCH BRANDSLÄCKARE

För luftkonditionering i kontor och terminaler, i värmepumpar och i kylrum i kök och restauranger används vanligen köldmedier av typ HFC. Tidigare användes CFC som är ett starkt ozonförtunnande ämne. CFC är förbjudet från och med år 2000 och ersattes av HCFC. HCFC är tillåtet att använda i befintliga anläggningar, men får från och med år 2002 inte fyllas på. I stället används nu HFC. Förbudet gäller dock inte Försvarsmakten och Försvarets materielverk.

Köldmedier av typ HFC har ingen ozonpåverkan men är däremot en kraftig växthusgas med upp till flera tusen gånger större påverkan än koldioxid.

Bestämmelser om köldmedier finns i förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen.

Det finns också kemikalier som används som köldmedier och som inte har nå- gon, eller mycket liten, påverkan på ozonskiktet och/eller växthuseffekten. Ammo- niak, kolväten, koldioxid, vatten och luft påverkar inte ozonskiktet. Ammoniak bidrar inte heller till växthuseffekten, och de kolväten som används som köldmedi- er lämnar endast ett begränsat bidrag, 0-3 gånger jämfört med koldioxid. (Natur- vårdsverket 2003, Rapport 532684)

Halon medför också nedbrytning av ozon. Det är förbjudet som brandsläck- ningsmedel från och med juni 2002. (SFS 2002:187) Undantag är brandsläckare i flygplan, ubåtar och i Försvarsmaktens stridsfordon och fartyg. Innehavet ska rap- porteras årligen till Naturvårdsverket.

4.4.1.6 TOALETTKEMIKALIER

För att förhindra smittspridning blandar man vattnet till toaletterna på flygplanen med en baktericid, en kemikalie som dödar bakterier och virus. Toaletterna töms på flygplatsen och avloppsvattnet förs till spillvattennätet. Baktericiderna kan vara till skada för reningsverket, om inte utspädningen blir tillräckligt stor. Olika flygbolag använder olika kemikalier. Om reningsverket riskerar att störas av baktericiden kan toalettvattnet behöva tas omhand som farligt avfall på flygplatsen.

4.4.2 Miljömål

Hanteringen av kemikalier berörs av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Enligt del- mål 3 ska så långt möjligt nyproducerade varor vara fria från bland annat kadmium och bly. Befintliga varor, som innehåller bland annat kadmium och bly, ska hante- ras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut till miljön.

84

4.4.3 Åtgärder

Ett hjälpmedel i arbetet med att identifiera de ämnen och produkter som omfattas av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, delmål 3, utfasning av farliga ämnen, är Kemi- kalieinspektionens databas Prioriteringsguiden (PRIO). PRIO delar in ämnen i två prioriteringsnivåer, utfasningsämnen och riskminskningsämnen.

Figur 16: Prioriteringsguiden (PRIO). Källa: KemI

Ämnen i gruppen utfasningsämnen har så allvarliga giftiga egenskaper att de ska uppmärksammas särskilt och om möjligt inte användas. De egenskaper som utgör urvalskriterier till denna grupp speglar delmål tre i det nationella miljökvalitetsmå- let Giftfri miljö. De speglar också till stor del de kriterier som ligger till grund för auktorisation inom REACH, den nya europeiska kemikalielagstiftningen.

Riskminskningsämnen har också egenskaper som gör att de ska uppmärksam- mas särskilt och riskbedömas. Olika åtgärder kan komma i fråga beroende på vil- ken grupp det aktuella ämnet tillhör. Utgångspunkten är att man ska göra en be- dömning med hänsyn till hur ämnet används och den risk som då kan uppkomma. Enligt MB ska en användare av kemikalier ha kunskap om alla ämnen som före- kommer i verksamheten.

I övrigt kan man dela in åtgärder under rubrikerna kunskap, utbyte, förvaring och olyckor:

KUNSKAP

Verksamhetsutövaren ska ha kunskap om vilka kemikalier som används och deras hälso- och miljörisker. Kunskap kan användaren få bland annat genom aktuella säkerhetsdatablad och förteckningen över använda kemikalier. I förteckningen redovisas använda mängder och farlighet för de olika kemikalierna.

UTBYTE

Kemikalier som är farliga för hälsa och miljö ska om möjligt bytas ut mot andra som är mindre farliga. Verksamhetsutövaren har ansvar för att ett sådant arbete genomförs.

FÖRVARING

För att undvika att spill eller läckage från hälso- eller miljöfarliga kemiska produk- ter når avloppet eller på annat sätt förorenar mark eller vatten är förvaringssättet viktigt. Förvaring inomhus i utrymmen som inte är försedda med golvbrunn kan vara ett sätt. En väg att minska riskerna med hälso- eller miljöfarliga produkter i flytande form, t ex glykol, kaliumacetat eller kaliumformiat, bränsle, lut och syra för pH-justering i reningsverk, är att förvara dem inom invallning, som rymmer den största behållarens volym plus 10 procent av summan av övriga behållares volym.

Om kemikalier i fast form förvaras utomhus minskar riskerna om platsen är försedd med tak och ytan är tät och hårdgjord utan dagvattenbrunnar. Den måste också vara försedd med påkörningsskydd om fordon passerar i närheten.

OLYCKOR

För att minska konsekvenserna av ett läckage, är det viktigt att tillräcklig skyddsut- rustning finns i närheten. Sådan utrustning kan bestå av länsor, absorbtionsmedel, lock för tätning av dagvattenbrunnar och brandsläckningsutrustning. Det uppsam- lade spillet och använda länsor och absorbtionsmedel hanteras som farligt avfall . Det är också viktigt att det finns rutiner för kontroll och skydd av dagvattenbrunnar och recipienter nedströms förvaringsplatsen. Vid brand eller vid andra händelser där reningsverket kan komma att påverkas är det viktigt att huvudmannen kontak- tas.

4.4.4 Uppföljning Exempel på uppföljning

x Uppföljning av eventuella villkor

x Aktuell kemikalieförteckning, kan vara uppdelad på: - avisnings- och halkbekämpningsmedel

- drivmedel - oljor och fetter - skumsläckningsmedel

- lösningsbaserade respektive vattenbaserade rengöringsmedel - målarfärg

- kylarvätskor

- korrosionsskyddsvätskor - avfettningsmedel

- lösningsmedel

x Utfasnings- och riskminskningsämnen x Förbrukning av olika ämnen

x Haverier och driftsstörningar

4.5 Avfall