I detta kapitel redovisas effekter på hälsa och miljö. Redovisningen är uppdelad på olika miljöfrågor – buller, luft, mark och vatten, kemikalier, avfall, energi, trans- porter och risk och säkerhet. För varje miljöfråga anges i tillämpliga delar påverkan på hälsa och miljö, olika verksamheters påverkan, miljökvalitetsmål och riktvärden samt åtgärdsmöjligheter.
Åtgärdsförslagen ska ses som en idébank, vad som är tekniskt möjligt, inte vad som alltid bör föreskrivas i tillstånd eller förelägganden enligt MB. Det finns också exempel på vad som kan följas upp i kontrollprogram eller miljörapport.
4.1 Buller
4.1.1 Påverkan på hälsa och miljö
Buller definieras som oönskat ljud. Samhällsbuller är ett utbrett miljöproblem och är den störning som berör flest människor i Sverige. Trots att buller inte uppfattas som livshotande på samma sätt som många andra miljöstörningar, betyder det mycket för vår hälsa och möjligheten till en god livskvalitet.
Buller påverkar människor på olika sätt beroende på typ av buller, vilken styrka och vilka frekvenser det har, hur det varierar över tiden och vid vilken tid på dyg- net det förekommer. De vanligaste effekterna av buller är samtalsstörningar, sömn- störningar och effekter på vila och avkoppling.
Personer med hörselnedsättning, gamla människor, barn som håller på att lära sig språk och att läsa samt personer som försöker förstå främmande språk är sär- skilt känsliga för bullriga miljöer. Bland annat påverkas barns prestationsförmåga särskilt av buller. Daghem och skolor ska alltså inte förläggas nära starka bullerkäl- lor såsom motorvägar, flygplatser och bullrande industrier.
För att man ska få en god nattsömn bör inte den ekvivalenta ljudnivån inomhus överskrida 30 dBA. Den maximala ljudnivån bör inte överskrida 45 dBA. Senare års forskningsresultat tyder på att risken för hjärt-kärlsjukdom kan öka vid höga bullernivåer från flyg- och vägtrafik26.
Forskningen tyder också på att om människor samtidigt utsätts för buller från fler än en ljudkälla upplevs störningarna från var och en av bullerkällorna större än då endast en av bullerkällorna förekommer. Detta förhållande kan bli aktuellt för personer som dels utsätts för buller från flyg, dels bor nära en väg eller järnväg (Öhrström 200527).
För att få frihet från störning räcker det inte att ljudnivån inomhus klarar rikt- värdena. Människor värderar även ljudkvaliteten i bostadens omgivning och möj- ligheten att ha fönster öppet nattetid. Ett problem med flygbuller är att det inte är
26
Socialstyrelsen m fl. 2001, Miljöhälsorapport 2001
27
Öhrström Evy, Lars Barregård et al, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet (2005) Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun
möjligt att skapa någon tyst sida av huset eller åstadkomma en tyst uteplats med hjälp av bullerskyddsåtgärder.
Buller kan vara störande även om det ligger under riktvärdena. I naturområden, där frihet från buller är en väsentlig faktor, kan buller från överflygande flygplan medföra störningar. Områden som är fria från buller blir alltmer sällsynta, inte bara i närheten av större tätorter utan även i fjäll och skärgård, nationalparker m.m. 4.1.1.1 STÖRNINGAR PÅ FÅGELLIV
Sedan den 1 juli 2002 gäller skärpta bestämmelser när det handlar om exploatering eller verksamheter som kan påverka s.k. Natura 2000-områden. I sådana fall måste ansvariga myndigheter försäkra sig om att störningen inte på ett betydande sätt försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för de arter i området som är av intresse ur ett EU-perspektiv. Störningar nämns på flera platser i EG:s fågel- och habitatdirektiv. Medlemsländerna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika betydande störningar och säkerställa livskraftiga populationer av de inhemska fågelarterna.
I de flesta fall orsakar flyg endast kortvariga störningar. Undantag är i närheten av flygplatser, längs frekventerade flygvägar eller vid militära övningsflygplatser, där störningarna är täta eller kontinuerliga. Negativ påverkan av sådana ständiga störningar har visats på häckande, vilande och övervintrande fåglar.
Uppgifter finns främst om sjöfåglar och rovfåglar. Olika arter störs olika myck- et och av olika orsaker. Helikoptrar, ljudbangar och höga ljudnivåer spelar stor roll, men även synintryck kan påverka28.
4.1.2 Verksamheter som kan ge bullerstörning
4.1.2.1 VISUELL INFLYGNING
Visuell inflygning, (Visual Approach, VA), innebär att landning kan ske vid god sikt och då piloten ser banan. Flygplan som vanligen flyger enligt instrumentflyg- reglerna kan föredra att flyga in visuellt för att förkorta flygvägen. En rätt utförd visuell inflygning är något tystare, ca 2-3 dBA, än en instrumentinflygning. Det beror på att planet tillåts sjunka utan att sätta klaff för att följa en viss glidbana. Klaffarna ger högre luftmotstånd och därmed högre buller. En nackdel med VA är att områden som normalt inte överflygs blir utsatta för flygbuller.
4.1.2.2 ÖVERFLYGNINGAR
Buller från flygplanen stör mest nära flygplatsen, men också flygplan på relativt hög höjd långt från flygplatserna kan störa med sitt buller. Ett särskilt problem är lågflygande militära plan under övning och allmänflyg på låg höjd som passerar friluftsområden och liknande områden där tystnad är önskvärd.
4.1.2.3 ALLMÄNFLYG
Många mindre flygplatser har framförallt trafik med privatflyg, skolflyg, fall- skärmshoppning och segelflyg. Störningarna är störst under den varma årstiden och
28
vid vackert väder, eftersom det är då människor vistas ute i trädgårdar och i naturen och det samtidigt är sådant väder att det är möjligt att flyga.
Bullernivåerna från ett enskilt plan kan uppgå till 70-75 dBA maximalnivå un- der och i omedelbar anslutning till trafikvarvet. Det återkommande ljudet från ett flygplan som gör start- och landningsövningar eller från plan som går upp med fallskärmshoppare eller segelflygplan kan vara störande även om ljudnivåerna inte överstiger riktvärdet 70 dBA maximalnivå.
4.1.2.4 HELIKOPTERFLYGPLATSER
Helikopterflygplatser är anmälningspliktiga på samma sätt som andra flygplatser om verksamheten överskrider 500 rörelser per år. Många helikopterflygplatser finns vid sjukhus för att kunna ta emot ambulanshelikoptrar. Det innebär ofta transporter kvälls- och nattetid och över tätbebyggda områden. Helikoptrarna har ett speciellt ljud från rotorerna som kan uppfattas störande. Det finns också risk för luktstörningar från flygfotogenet.
Eftersom det handlar om akuta sjuktransporter kan det vara svårt att begränsa omfattningen av verksamheten eller tider då man får landa.
4.1.2.5 GPU/APU OCH REVERSERING
Buller uppkommer även från flygplan på marken. Då flygplanen står uppställda krävs elförsörjning för att instrument, luftkonditionering m.m. ska fungera. Flyg- planen kan antingen försörjas genom att anslutas till terminalen genom GPU, Ground Power Unit (en extern enhet), eller genom en liten jetmotor monterad i flygplanet, APU, Auxiliary Power Unit.
Vid landning kan flygplan reversera, dvs. vända jetstrålen framåt för att få stör- re bromsverkan. Detta ger ett kraftigt buller som sprids på långt avstånd och ofta är förbjudet att använda nattetid förutom av säkerhetsskäl. Tomgångsreversering är ett tystare tillvägagångssätt, då jetstrålen vänds men utan gaspådrag.
4.1.2.6 MOTORKÖRNING
Motorkörning förekommer vid varmkörning, motorkontroll och provkörning.