Verksamheter som påverkar miljön

3.9.1 Flygverksamhet

Flygplanens rörelser i luften är det som ger upphov till mest buller och utsläpp till luft. Indirekt styr också antalet flygrörelser omfattningen av verksamheten på mar- ken.

3.9.2 Terminaler mm

Terminaler krävs för passagerare och för godshantering. Terminalernas storlek är en av många faktorer som bestämmer hur många passagerare och hur stor mängd fraktgods som kan hanteras vid flygplatsen. Detta kan i sin tur begränsa antalet flygrörelser.

På flygplatser finns ofta andra verksamheter som inte har en direkt koppling till flygverksamheten. Det kan vara restauranger, biluthyrning, resebyråer m.m. Nor-

malt prövas inte dessa verksamheter tillsammans med miljöprövningen av flygplat- sen.

3.9.3 Motorkörningsplats

Motorkörning av flygplan förekommer vid varmkörning, motorkontroll och prov- körning. Varmkörning och motorkontroll före start görs normalt på plattan eller vid början av rullbanan. Provkörning efter reparationer kan pågå under längre tid och sker ofta på en särskilt angiven plats inom flygplatsen.

3.9.4 Bränslehantering

Flygfotogen, Jet A1, används som bränsle till alla civila jetflygplan. Militära jet- flygplan använder MC 75, ett bränsle som huvudsakligen har samma sammansätt- ning som Jet A1. De minsta planen har kolvmotor och använder i stället flygbensin, vanligen med en tillsats av bly, Avgas 100LL (Aviation Gasoline 100 Octane Low Lead). Det finns också helt blyfri flygbensin, Avgas 91/96 UL. På en flygplats finns också tankar för diesel och bensin till de markfordon som används där. 3.9.5 Brandövningsplats

På många flygplatser finns en brandövningsplats. Övriga flygplatser utnyttjar öv- ningsplatser hos kommunens räddningstjänst eller någon annan brandövningsplats i närheten.

Figur 5: En brandövningsplats. Källa: LFV, Foto: Pernilla Johansson

Som bränsle vid brandövningarna används oftast flygbränsle eller gasol men också diesel eller bensin. Eldning kan ske på täta betongplattor, i flygplanslika attrapper eller i öppna kärl. Elden släcks med hjälp av vatten eller med skum.

3.9.6 Avisning av flygplan

När det finns isbeläggning på flygplanet eller risk för isbeläggning , avisas planet strax före start. Vid avisning står flygplanet antingen på plattan eller på en särskilt

iordninggjord avisningsplats. Avisningen görs med en blandning av monopropy- lenglykol och varmt vatten, som sprutas på flygplanet med hjälp av en avisningsbil.

Figur 6:Avisning av flygplan. Källa: LFV, Foto: Daniel Asplund

Det finns flera typer av glykol med varierande vidhäftningsgrad. Typ 1 används för att avisa flygplanen, dvs. ta bort snö och is. Ca 10 procent av typ 1-glykol fäster på planet och rinner av vid starten. Typ 2, 3 och 4 används för att förhindra återfrys- ning under en längre tidsperiod, dvs. hindra isbildning på flygplanen medan de taxar ut. Typ 2, 3 och 4 har större vidhäftningsförmåga, och en större andel av glykolen fäster vid planet.

Skillnaden mellan typ 2, 3 och 4 ligger i glykolens vidhäftningsförmåga, dvs. hur klibbig den är. Vidhäftningsförmågan är viktigt för glykolens ”holdovertime”, dvs. hur lång tid glykolen verkar. En lång holdovertime är viktig om det tar lång tid från att flygplanet avisats till dess att det startar, och om det är mycket nederbörd (framförallt underkylt regn) som tvättar bort glykolen. All glykol ska lossna från flygplanet i startögonblicket.

3.9.7 Halkbekämpning på rullbanan

Banorna snöröjs och halkbekämpas så att man får tillräcklig friktion mellan flyg- planshjul och bana. Snön röjs med plogbilar och sop- och blåsmaskiner till en snö- vall längs med bankanten.

Halka på rullbanan bekämpas mekaniskt med hjälp av specialfordon utrustade med stålborstar och blåsaggregat. Halka bekämpas också med sand eller med ke- miska halkbekämpningsmedel, normalt urea eller acetat- eller formiatbaserade medel.

Urea är verksamt ner till en temperatur av cirka -6˚ Celcius. Vid lägre tempera- turer eller när snabba åtgärder krävs kan uppvärmd sand användas. Flytande kali- umacetat eller kaliumformiat är verksamma ner till lägre temperaturer och verkar snabbare än urea, men fungerar inte bra när det har bildats tjock is på banan. Då

fungerar urea eller andra fasta halkbekämpningsmedel, såsom natriumacetat eller natriumformiat, bättre.

Regelbunden användning av acetat har visat sig kunna medföra skador på ban- utrustning som t ex galvaniserat material och vissa typer av asfalt. Acetat används inte på militära flygplatser på grund av de militära planens större känslighet för korrosion. Sand används inte heller för halkbekämpning på dessa flygplatser på grund av risk för skador på motorerna.

Förbrukningen av halkbekämpningsmedel styrs främst av väderleken vintertid. Under vintrar med långa fuktiga perioder med lufttemperaturer kring noll grader blir det många avisningstillfällen. På mindre flygplatser i delar av norra Sverige kan man ibland låta sand frysa fast i snön och därmed få tillräcklig friktion utan behöva smälta bort all snö. Ibland kan det räcka med att kylan gör banan sträv utan att sand behöver användas, eftersom is blir strävare vid lägre temperatur än –10 grader Celcius.

3.9.8 Omläggning och rengöring av rullbanan

Banan har en beläggning av asfalt eller i enstaka fall betong. Beläggningen på as- faltbanor måste läggas om med jämna mellanrum beroende på verksamhetens om- fattning. På större flygplatser läggs ny beläggning ungefär vart femtonde år. Detta kan innebära att flygverksamheten under en period flyttas till andra flygplatser eller måste bedrivas under andra tider än normalt.

På de större flygplatserna, såsom Arlanda, Landvetter och Sturup, måste ba- norna rengöras från gummirester som släppt från flygplanshjulen. Rengöringen sker ofta mekaniskt genom att man spolar vatten med högt tryck och borstar bort gummiresterna. På mindre flygplatser är rengöring sällan nödvändig.

3.9.9 Spillvattenhantering

Spillvatten från flygplatsen leds normalt till ett allmänt reningsverk. Vissa flygplat- ser kan ha ett eget reningsverk för spillvattnet, varifrån vattnet leds till en recipient eller till ett allmänt reningsverk. Till spillvattennätet leds dels vatten från termina- ler, t ex sanitärt spillvatten och vatten från restauranger, dels vatten från verkstäder och hangarer. Ofta finns det krav på fettavskiljare eller oljeavskiljare före anslut- ning till spillvattennätet.

Glykol som sugits upp efter avisning av flygplan kan föras till spillvattennätet inom flygplatsen eller transporteras i tankar till reningsverk. Huvudmannen för VA-anläggningen kan enligt VA-lagen ställa krav på mängd och kvalitet på vattnet som lämnas vid flygplatsens anslutningspunkt till det allmänna spillvattennätet. 3.9.10 Hangarer, verkstäder och tvätt av flygplan och fordon

Flygplan kan ställas upp antingen utomhus eller i hangarer. Uppställning i hangarer kan minska behovet av avisning vintertid. På vissa flygplatser bedrivs en omfattan- de underhållsverksamhet i form av verkstadsarbete, teknisk tvätt av vissa detaljer och tvätt av fordon och flygplan. Vid enstaka tillfällen kan hela flygplan tvättas med lösningsmedel inför omlackering.

3.9.11 Kemikaliehantering

Huvuddelen av de kemikalier som hanteras är avisnings- och halkbekämpningsme- del samt bränsle. Dessutom används olika kemikalier i mindre mängder i verkstä- der och hangarer för tvätt av fordon och flygplan och för normalt underhållsarbete på byggnader och materiel. På flygplanstoaletter används saneringsvätska med baktericider.

3.9.12 Avfallshantering

Det avfall som uppkommer och hanteras på flygplatser består av farligt avfall, dvs. kemikalierester, spillolja, lösningsmedel m.m, rester från avisning och halkbe- kämpning, förorenat vatten från brandövningar, bygg- och rivningsavfall, träd- gårdsavfall och jord, avfall från kontor och restauranger, förpackningar och över- bliven mat från flygplanen.

3.9.13 Energianläggningar

Energiförbrukningen på en flygplats bestäms av lokalytor, uppvärmningsbehov, luftkonditionering, uppvärmning av avisnings- och halkbekämpningsmedel, banljus m.m. Energin kan komma från konventionell oljeeldning, anläggning för flis eller pellets, el, fjärrvärme eller olika former av bergvärme och andra värmepumpar. 3.9.14 Markfordon

Det krävs en rad olika typer av fordon på marken för att sköta servicen på flygplat- sen. Bland annat finns det fordon som sköter snöplogning och halkbekämpning, avisning av flygplan, bogsering av flygplan från gate till taxibana, tankfordon, brandbilar och bagagevagnar.

3.9.15 Parkeringsanläggningar och passagerartransporter

Passagerare kan resa till flygplatsen med egen bil, taxi, flygbuss eller tåg. För bi- larna krävs parkeringsplatser eller parkeringshus för kort- och långtidsparkering. 3.9.16 Godstransporter och flygfrakt

Godstransporter till flygplatsen består dels av bränsle och andra förnödenheter till flygplatsen, dels av gods som ska fraktas på flyget. Fraktflyg går ofta nattetid, ef- tersom det då är bättre utrymme på flygplatserna. Post fraktas med flyg över natt. Godstransporter kan också förekomma i form av s.k. truckat gods. Det innebär att godset transporteras på lastbilar till och från flygplatsen, som fungerar som omlast- ningsterminal. Någon flygtransport är det alltså inte tal om här, och truckat gods ingår normalt inte i statistiken över mängden flygfrakt.