Grupper av lässvårigheter

Arbetsmodellen i föreliggande studie är The Simple View of Reading, SVR, (Gough och Tunmer, 1986). Modellen har visat sig pedagogiskt användbar för att identifiera, gruppera och förklara olika typer av lässvårigheter (Kam-hi och Catts, 2012; Tunmer och Greaney, 2010). Studier har visat att avkod-ning och förståelse predicerar läsförmågan i hög grad (Hoover och Gough, 1990). Hos personer med svag läsförmåga är den bästa prediktorn

avkod-ning medan förståelse är den bättre prediktorn för personer med bättre läsförmåga. Vellutino m.fl. (2007) menar att detta tyder på att språkförstå-elseprocesser i läsningen inte fungerar optimalt så länge avkodningsför-mågan inte automatiserats i tillräckligt hög grad. I SVR-modellen avses med förståelse, förmågan att använda lexikal information (ord) för att härleda och tolka talat språk (Hoover och Gough, 1990). Här görs alltså en distinkt-ion mellan språkförståelse och läsförståelse. Språkförståelsen rör alla aspekter av språket och är således involverad på olika språkliga djup. På fonologisk nivå tolkas den inkommande signalen och de olika språksegmen-ten identifieras. Den semantiska förståelsen kräver att de fonologiska re-presentationerna finns lagrade i det mentala lexikonet. Att tolka och förstå ord och fraser i satser kräver en grammatisk förståelse och slutligen på en pragmatisk nivå behöver man kunna koppla informationen till tidigare lag-rade erfarenheter och omvärldskunskap (Bishop, 1997).

I föreliggande studie är utgångspunkten en grupp svaga läsare. Förlaga till denna subgruppering är Catts, Hogan och Feys (2003) studie av 183 barn med lässvårigheter i andra klass. Barnen delades in i grupper utifrån om de hade avkodningsproblem och/eller språkförståelseproblem. Modellen i studien predicerar fyra grupper av lässvårigheter (se figur 4.1).

Figur 4.1 Klassifikation av personer med läs- och skrivsvårigheter utifrån avkod-ningsförmåga och språkförståelse (Catts, Hogan och Fey, 2003).

Personer som förstår åldersadekvat text när de får lyssna på text uppläst men som har stora svårigheter med avkodningen (och detta problem kvar-står efter evidensbaserad träning) kallas för dyslektiker. Personer som har svårigheter med både ordigenkänning och språkförståelse har dubbla eller mixade svårigheter (Kamhi och Catts, 2012) och gruppen med ospecifice-rade svårigheter har läsproblem som inte kan förklaras utifrån enbart mo-dellen (ibid). Personer som utan svårighet kan läsa ord men som har svårig-heter med att nå förståelse i texter tillhör den grupp som kallas specifika förståelsesvårigheter (Nation, 2005). Nedan beskrivs de olika grupperna mer ingående.

4.1.1 Dyslexi

Denna grupp uppvisar specifika avkodningssvårigheter men har inte pro-blem med förståelse vilket framgår när en text läses upp för eleven. På ma-nifest nivå kommer svårigheterna till uttryck genom en långsam och hackig

högläsning med bristande satsmelodi och många felläsningar. Ofta bottnar svårigheterna i att eleven använder dåliga strategier vid ordigenkänning t.ex. att gissa vad som står utifrån visuella partiella ledtrådar (som ordform) och/eller lexikala partiella ledtrådar (utifrån första bokstaven i ordet) i kombination med att utifrån kontexten gissa sig till vad som står. Svårighet-erna bottnar i en särskild kognitiv brist som påverkar den fonologiska pro-cessen. Svårigheterna som uppstår gäller inte bara läsning och skrivning men blir tydliga i dessa situationer.

4.1.2 Mixade svårigheter

En annan grupp har svårigheter med både avkodning och förståelse. Denna grupp av elever med mixade svårigheter (jfr Kamhi och Catts, 2012) har förutom fonologiska svårigheter även mer komplexa språkliga problem. I denna grupp hittar vi elever med specifik språkstörning (specific language impairment, SLI, Bishop och Snowling, 2004). Denna grupp har varit föremål för många studier och i vissa undersökningar består gruppen av elever med lässvårigheter som inte uppfyller diskrepanskriteriet. De kallas då bl.a. low achievers eller garden-variety poor readers (Stanovich, 1988). Bishop och Snowling har i sin studie från 2004 noga undersökt denna grupp och bland annat jämfört den med dyslexigruppen. De anser att man för att kunna särskilja grupperna åt (SLI och dyslexi) behöver undersöka förståelsen av uppläst text och läsförståelsen och jämföra dessa resultat.

4.1.3 Ospecificerade svårigheter

Gruppen med ospecificerade svårigheter har svårigheter som inte kan för-klaras av varken avkodning eller förståelse i detta skede. De har läs- och skrivsvårigheter men inte i lika hög grad som övriga grupper. Svårigheterna som dessa elever uppvisar kan bottna i andra interna faktorer som t.ex.

bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter eller externa faktorer som bristfällig pedagogik eller ringa tillfällen av läs- och skrivaktiviteter.

Denna grupp har fått liten uppmärksamhet i forskningen.

4.1.4 Specifika förståelsesvårigheter

Gruppen med specifika förståelsesvårigheter karakteriseras av en relativt god avkodningsförmåga i förhållande till förståelsen av det lästa materialet.

Trots att en stor andel individer har förståelseproblem har denna grupp inte uppmärksammats i särskilt hög grad (Nation, 2005). Ordförråd, omvärlds-kunskap och syntaktisk medvetenhet är språkliga förmågor som har ett starkt samband med utvecklingen av läsförståelsen (Vellutino m.fl., 2004).

Elever som har svårigheter med språklig förståelse uppvisar ofta brister i sin ordförrådsutveckling vilket hindrar utvecklingen av läsförståelsen indirekt (Cain, Oakhill och Elbro, 2003). Avgörande betydelse för språkförståelse har också arbetsminneskapaciteten (Pickering och Gathercole, 2004). Det finns relativt få prevalensstudier med syfte att uppskatta förekomsten av lässvå-righeter som bottnar i förståelseproblem.

4.2 Syfte

Syftet med föreliggande studie är att undersöka gruppen svaga läsare och utifrån The Simple View of Reading analysera hur de grupperar sig enligt faktorerna avkodningsförmåga och språkförståelse. Vidare undersöks hur relevant en sådan subgruppering är över tid och om det är möjligt att dra pedagogiska implikationer av att dela in svaga läsare i olika grupper.

Frågeställningarna var:

1. Hur framträder läs- och skrivsvårigheter i de första årskurserna i skolan?

2. Är The Simple View of Reading en användbar modell för att klassifi-cera lässvaga i olika subgrupper?

a. Hur ser subgrupperna ut?

b. Hur stabila är subgrupperna över tid?

c. Vilka blir de pedagogiska implikationerna?