Metod

4.3.1 Deltagare

Gruppen svaga läsare valdes ut ur en totalpopulation (n 2165) av elever i årskurs 2 i Kronobergs län. Elever med annat modersmål var inte med i stu-dien. Figur 4.2 visar fördelningen på avkodningsförmågan mätt med ord-kedjetestet vid urvalsprocessen när eleverna var 8 år. De grå staplarna längst bak i figuren visar fördelningen över alla som deltog i screeningen. De röda staplarna är eleverna med lässvårigheter och de svarta staplarna ut-görs av de elever som ingick i kontrollgruppen.

Figur 4.2 Den totala populationens resultat på urvalstestet Ordkedjor i åk 2(n 2165).

4.3.2 Procedur

Studien bygger i huvudsak på testresultat från ungdomsstudien. Datain-samlingen genomfördes när eleverna gick i grundskolan, mellan åren

1989-1995. Mätinstrumenten beståd av både grupprov (t.ex. OS400) och indivi-duella prov (t.ex. ITPA, läsning av nonsensord). Testningen utfördes av spe-ciallärare samt av skolpsykologer, antingen i skolmiljö eller i samband med besök för undersökning på högskolan i Växjö. Kunskapen om och utbudet av fonologiska test var begränsad när Kronobergstudien inleddes. Fonologin tillmättes inte samma betydelse för läsningen som idag. Därför har endast ett test av fonologisk förmåga varit möjligt att följa upp, läsning av non-sensord. Nedan beskrivs data från ungdomsstudien som använts i denna studie.

Ravens Matriser (Raven, J. C. 1965)

Testet genomfördes i årskurs två i samband med urvalsprocessen. Provet är ett icke verbalt problemlösningstest som avser att mäta den individuella kognitiva nivån.

OS400 (Sörgaard & Peterson, 1974)

I detta test ska ett ord matchas med en av fyra valbara bilder med tidsbe-gränsningen tio minuter. Testet användes som urvalstest i årskurs 2 samt i årskurs 5 och avser mäta ordigenkänningsförmåga.

Ordkedjor (Jacobson, 1993)

Testet består av kedjor av ord, t.ex. bilmathus, där uppgiften är att markera ordgränsen i så många som möjligt av dessa kedjor. Testet avser att mäta avkodning och ordigenkänningsförmåga. Testet användes i åk 2, åk 5, åk 9 och i gymnasiet i ungdomsstudien.

Läsning av nonsensord

Testet utvecklades vid Psykologiska institutionen vid Umeå universitet i samband med projektet. Uppgiften består av att korrekt läsa allt längre nonsensord som successivt ökar i komplexitet under tidsbegränsning av en minut. Testet genomfördes i årskurs 3, 4, 5 och i gymnasiet och avser mäta avkodningsförmåga samt fonem-grafem koppling.

Umesol Fonologisk medvetenhet (Tornéus, Taube och Lundberg, 1984) Delproven ljudsyntes och ljudsegmentering genomfördes i årskurs 3. Ljud-segmentering avser mäta förmågan att dela upp ord i fonem, och ljudsyntes avser att mäta förmågan att dra samman ljud till ord. Varje deltest består av 17 ord med ökad längd och fonologisk svårighetsgrad. I manualen står det

att en elev för att lyckas med läsinlärningen bör klara av 14 uppgifter i re-spektive delprov.

ITPA (Illinois Test of Psycholinguistic Ability, Holmgren, 1984)

Tre delprov har använts från ITPA, auditiv reception, auditiv analogi samt grammatisk helhet. Delprovet auditiv reception avser förmågan att finna mening i auditivt mottagna stimuli. 40 korta ja- eller nej-frågor ställs till eleven, t.ex. Kan fåglar måla? Auditiv analogi avser förmågan att associera och skapa ett logiskt sammanhang i auditivt mottagna stimuli. 35 analogier presenteras som ofullständiga meningar som eleven ska komplettera så de blir fullständiga t.ex. Johan är en pojke. Maria är en ... Grammatisk helhet avser förmågan att på en automatisk nivå använda språket rätt vad beträf-far satsbyggnad och grammatiska böjningar. Varje uppgift består av en full-ständig mening som följs av en ofullfull-ständig som eleven ska göra färdig.

Testledaren pekar på en bild och säger: Här är en säng. Sedan pekar han på bilden med två sängar och säger: Här är två…

Umesol Läsning och skrivning (Taube, Tornéus och Lundberg, 1984) Delprov ur detta test genomfördes med försöksgruppen när dessa gick i åk 3. Provet är ett individualprov och för denna studie användes följande del-prov:

Avskrift, Provet består av en kort sammanhängande text (15 ord) som ska skrivas av. Provet har tidsbegränsning på fyra minuter.

Orddiktamen, Eleven har till uppgift att stava 34 ord i stigande svårig-hetsgrad, från fonologiskt enkla till ljudstridigt stavade ord.

Bokstavskännedom, Eleverna läser och skriver 24 gemener och 24 versa-ler, totalt 96 poäng.

Återgivningsprov, Efter att provledaren har läst en kort berättelse ska eleven återge så mycket som möjligt av berättelsen. Avslutningsvis stäl-ler provledaren fem frågor på berättelsen.

Förståelse vid tyst läsning, I en sammanhängande text bestående av tolv meningar saknas ord. Eleven ska för varje saknat ord per mening välja ut och markera rätt svarsalternativ bland fyra olika. Provet är tidsbegränsat till fem minuter.

Lästest 5

I årskurs 4 mättes läsförståelsen med Lästest 5 som är en enkel, egenkon-struerad text med tidsbegränsning 5 minuter. Den avslutas med 10 frågor på innehållet.

Amanda

I årskurs 5 genomfördes läsförståelseprovet Amanda som är hämtat ur den nationella utvärderingen 1992. Provet är tidsbegränsat till 20 minuter och avslutas med öppna frågor på innehållet.

Standardprov, Resultat på standardprov i svenska i åk 9.

Betyg, Hösterminsbetygen i årskurs 9.

4.3.3 Mätinstrument för gruppindelning

För att öka reliabiliteten i mätinstrumenten har flera test vägts samman till summavariabler. Som mått på avkodningsförmåga skapades ett vägt värde av antalet korrekt lästa nonsensord på 1 minut och resultat på OS400 som användes som urvalsvariabel i årskurs 2. Nonsensorden undersöker hur pass säkert eleven kan koppla ihop fonem och grafem. Orden är ordnade efter svårighetsgrad i en spalt med ett ord på varje rad. I analysen beräkna-des antalet korrekt lästa nonsensord på en minut. Av beräkna-dessa två variabler bildades en summavariabel kallad Avkodning (Cronbach Alpha 0,45¹⁰).

Dessa z-värden bygger på för OS400 medelvärden och spridning för den totala urvalsgruppen (n 2165) samt för nonsensorden medelvärde och spridning i kontrollgruppen.

Som mått på språklig förståelse valdes tre delprov från ITPA, auditiv recept-ion, auditiv analogi samt grammatisk helhet. På basis av normerade värden (stanine) av de tre deltesten har en summavariabel Förståelse beräknats (Cronbach Alpha 0,71). Normerna för ITPA-testet har används för att be-räkna z-värdena.

10 Cronbach’s Alpha är ett mått på den inre konsistensen och beräknas för att se i vilken utsträckning delproven mäter samma underliggande funktion.

Hur man drar gränserna blir avgörande för hur individerna grupperar sig i modellen (se figur 4.3). Gränserna blir därför i viss mån godtyckligt dragna. I föreliggande studie är gränsen för bristande avkodningsförmåga minus 1 standardavvikelse och för bristande språkförståelse minus 0,5 standardav-vikelse i enlighet med summapoängen på de tre ITPA variablerna. Dessa gränser har valts för att göra de fyra grupperna någorlunda jämstora. Om språkförståelse är z > -0,5 räknas eleven till Dyslexi eller till den Ospecifika gruppen. Om z-variabeln Avkodning är z < -1,0 räknas eleven till Dyslexi eller den Mixade gruppen. Gruppen med förståelseproblem har således ett ITPA värde upp till och med z -0,5 och Avkodning z > -1,0.

Korrelationen mellan avkodningsvariabeln och förståelsevariabeln var låg (r

= 0,11), vilket ger ungefär 1 % gemensam varians mellan de två summava-riablerna. Detta betyder att de två variablerna är oberoende av varandra.

De mäter olika dimensioner.