Hällefors centralort och tätorten Grythyttan skiljer sig åt i näringsstruktur och i historia. Det beror bland annat på den starka prägel av industrin som Hällefors kommun haft och som har sysselsatt många i Hällefors centralort. Hällefors ort har drabbats hårt av industrinedläggningar, medan Grythyttan, som präglats av tjänsteproduktion, inte drabbats i sådan utsträckning. Hällefors kommun har
under lång tid präglats av bergsbruk och järnframställning. I början av 1990-talet fanns 85 % av kommunens industrijobb i järn-, stål- och metallbranschen. Bergsbruket har upphört och stålverket lades ner 1991. Industrisektorn med Ovako Steel103 och den offentliga sektorn sysselsätter flest antal i kommunen (Trondman, 2001:4). År 2003 var drygt 31 procent av de förvärvsarbetande i kommunen anställda inom tillverkningsindustrin mot 18 procent i landet. Den offentliga sektorn stod för knappt 35 procent av antalet anställda i kommunen. Det kan jämföras med att den offentliga sektorn utifrån ett nationellt perspektiv sysselsätter ungefär samma andel, nämligen drygt en tredjedel av alla anställda i landet (http://www.scb.se). På tredje plats bland antalet sysselsatta inom Hällefors kommun ligger arbetsplatser inom handel, restaurang och hotell. En växande sektor är den som innehåller arbete inom turism och service, men även utbildning inom den offentliga sektorn (Ekman, 2000:140-143).
Verket Ovako Steel är en typiskt manlig arbetsplats inom kommunen, och en stor sådan, medan vård och omsorg traditionellt sett är kvinnlig verksamhet, vilket så även är fallet i Hällefors kommun (Ekman, 2000:147, 151). I tabellbilaga 5 i slutet av avhandlingen presenteras en mer detaljerad statistik över förvärvsarbeten i tabeller uppdelade efter sektor och näringsgren i jämförelse med kön och Hällefors kommun och riket.104 Tabellen visar att det är kvinnodominans inom kommun, landsting och statlig förvaltning och manlig dominans inom näringslivet, vilket är relativt överrensstämmande med riket.
Kommun har präglats av omfattande utflyttning105, hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå. På 1960-talet hade kommunen cirka 12 300 invånare, vilket var den högsta nivån som uppnåtts. Från 1970-talets början till 1992 tappade kommunen en femtedel av befolkningen. 1992 hade Hällefors 9 203 invånare. Vid årsskiftet 1999/2000 hade kommunens invånarantal sjunkit till 8 078 och hösten 2005 till 7 631 invånare med en jämn fördelning mellan kvinnor och män (http://www.scb.se). Samma år hade tätorten Grythyttan 1 758 invånare.106107
Kommunen har en överrepresentation av åldersklasserna över 44 år och utgör tillsammans med Hagfors och Munkfors en av de tre kommuner i landet som har lägst andel ungdomar i åldern 16-24 år (Trondman, 2001:4). Det är
103 Ovako har c:a 500 anställda (http://www.ovako.com).
104 Se tabeller i bilaga 5.1 och 5.2.
105 Se bilaga 5.3 över utflyttningar i Hällefors kommun över åren 1997-2004, fördelat på kön och ålder. Tabellen kommenteras på nästa sida. Statistik över skillnaden mellan Hällefors ort och tätorten Grythyttan finns inte att tillgå.
123 endast 3,6 % av invånarna i kommunen som är ungdom mellan 16-18 år.108
Genomsnittsåldern för män boende i Hällefors kommun år 2003 var 44,4 år och för kvinnor 46,7 år, i jämförelse med hela rikets 39,4 år respektive 41,9 år (http://www.scb.se).
En genomgående trend i riket är att landsbygden överges till förmån för staden. Det hävdar Mats Trondman (2001) i en rapport där han redogör för barn och ungdomars föreställningar om att vilja bo kvar i Hällefors kommun. Flyttströmmarna går idag från glesbygd till storstadsregionerna och högskole- och universitetsorter. En tydlig tendens är att de som flyttar är yngre idag än tidigare, vilket tabellen i bilaga 5.3 visar. Det innebär att glesbygden urgröps på sin unga befolkning. Det här är en av anledningarna till att styrande i kommunen uttryckt att ”lika många studenter som flyttar till Karlstad och Örebro, det ska vi ta hit, så att vi har åldersstrukturen kvar” (Representant från Hällefors kommun. Man i 50-års ålder.)
Ekman (2000:155) har dragit slutsatsen av en annan studie att de unga männen varit fokuserade på att få ett jobb och tjäna pengar och på så vis hamnat i industrijobben. Verket har stått för trygghet och kontinuitet. Unga kvinnor i kommunen har istället varit mer flexibla, är mer välutbildade och anses ha fler framtidsalternativ. Kvinnor har visat en större benägenhet att utbilda sig, vilket kan vara förklaringen till resultatet. Jag tolkar det också som att gamla kulturer kring bruket lever kvar i samhället.
Statistik från SCB över utflyttningar från Hällefors kommun109 visar att utflyttningen varit störst i åldersintervallen 15-24 år och 25-34 år. Om man jämför statistiken från 1997, 2000 och 2004 var utflyttningen totalt sett större år 2004 än 1997. Dessutom visar statistiken att ju högre åldrar desto mindre skillnad mellan utflyttningar och kön. Det betyder också att utflyttningarna varit större i intervallet 15-24 än 25-34 år. Åldern 15-24 är också den åldern då flest ungdomar flyttar ut för att söka jobb eller studera.
Grythyttan har idag blivit en attraktiv bostadsort för människor som arbetar i Örebro110. Pendlingsavståndet är 7 mil. Man har därför i kommunen kunnat se en motsatt trend för tätorterna där Grythyttan blivit det mer attraktiva orten att bosätta sig i. Orsakerna menar Ekman (2000:143) är
108 Ungdomsintervallet 16-24 år går ej att utläsa i 2003 års statistik då intervallen är 16-18 resp. 19-64 år (http://www.hellefors.se/hellefors.htm, http://www.scb.se ).
109 Tabellen i bilaga 5.3.
110 Antalet pendlare ligger på samma nivå (521 st.) som grannkommunen Ljusnarsberg (565 st.) år 2003, medan Nora (1901 st.), Lindesberg (2322 st.) och kommunerna söder om Örebro ligger på en högre siffra vad gäller antalet utpendlare per kommun. Antalet inpendlare år 2003 till Hällefors kommun låg på 362 st., Ljusnarsberg 303 st., Nora 597 st. och Lindesberg 1590 st. för att jämföra med. Statistiken säger dock inte vart pendlarna åker. Statistiken visar även att det är fler män som pendlar än kvinnor. Http://www.scb.se Se vidare i tabell 5.5 i bilaga 5.
tjänstesektorns uppsving och den bevarade gamla byggnadsstrukturen i Grythyttans by. Man har bevarat en miljö som anses attraktiv ur bondemiljösynpunkt.
Hällefors orts satsningar på kulturskola och på attraktiva bostadsområden med skulpturparker har varit ett försök till att stimulera människor att bo kvar på orten. Enligt informationen ovan verkar dessa satsningar inte ha påverkat gruppen ungdomar och befolkningen i åldern upp till 34 år. Kommunen har även satsat en hel del på turism som en del i den omvandlingsprocess man genomgått. När jag studerat broschyrmaterial och Internetsidor över kommunen har jag fått den bilden att kommunen vill erbjuda kultur och historia, konst och design, aktiviteter med koppling till fiske, sjöar, paddling, natur med ett antal naturreservat och slutligen måltid och upplevelser (http://www.hellefors.se/kommunen/turismen/turistlankar.asp).
Vad jag har sett är således en kommun som trots satsningar på nya profiler och turism dras med problem kring utflyttning och problem att behålla ungdomar i kommunen. De traditionella näringarna är fortfarande dominanta i kommunen, vilket jag tolkar är en sannolik anledning till utflyttningarna.
Grythyttan - dåtid till nutid
Grythyttan är en relativt ung bygd i jämförelse med andra orter i Bergslagen. Den tid då den första bebyggelsen kom till i Grythyttan var under slutet av 1200- och början av 1300-talet. Människor har dock färdats i bygderna redan tusentals år före vår tideräkning, vilket gravfält vid Vintersta på Torrvarpens östra strand cirka 2 kilometer norr om Grythyttans samhälle vittnar om. De tillhör yngre bronsåldern eller äldre järnåldern (Lindqvist, 1970:19).
Efter ett raskt kliv i historien, är en viktig händelse i Grythyttans historia värd att nämna då Karl IX, hertigen över Värmland, dit Grythyttebygden då hörde, kungjorde åren 1579-1583, att den som var villig att bosätta sig i hans hertigdöme för att svedja och bruka jord, skulle få allehanda lättnader i fråga om skatter.
”Det är en skarpögd skogsvandrare vi har att tacka för tillkomsten av både Grythyttan och dess gästgiveri. Säkerligen var han en av alla de finska
kolonisatörer som hertig Karl, sedermera Karl IX, uppmuntrade att invandra till Bergslagen.”(Granqvist & Nilsson, 1998:83-84)
125 omkring 150 sjöar. En dag år 1628 befann sig just denna man där Björskogsnäs skjuter ut i sjön Torrvarpen. Precis här hittade han silver (Lindqvist, 1972:13).
Det trettioåriga kriget pågick nere på kontinenten och urholkade rikets finanser. Tanken var, enligt Lindqvist, att silvret från Grythyttan skulle hjälpa landet att fortsätta kriget. Intresset var stort för silverutvinningen i Grythyttan och myndigheterna förberedde den förväntade storhetstiden. Grythyttan skulle bli ett centrum för silvrets rike.
Bild 4: Grythyttans kyrka (Foto: L. Braunerhielm)
Kyrkan uppfördes år 1632 och Grythyttan blev egen församling. År 1640 upprättades, på drottning Kristinas befallning, gästgiveriet och väg drogs förbi Grythyttan. Grythyttan blev eget tingslag. Drottningen skänkte mark till torg och huvudgata, och hon kallade ämbetsmän, köpmän och hantverkare att skriva sig på platsen. Triumfen kom 1641 då Grythyttan blev stad. Det var under 1600-talet i samband med invandringen av finnar och upptäckten av silver som bebyggelsetillväxten började. Grythyttan upplevde sin storhetstid genom den intensiva och expansiva gruvnäringen i Bergslagen. Järnbruket dominerade och små byar växte upp kring hyttorna.
Silvret i Grythyttan, Torrvarpens djup, blev oåtkomligt och fyndigheter på annat håll flyttade intresset från Grythyttan (Granqvist & Nilsson, 1998:83-84). Silververket och det övriga bergsbruket i Grythyttans bergslag motsvarade inte myndigheternas förväntningar, vilket sedermera ledde till att stadsprivilegierna avskaffades år 1682.
Ända sedan medeltiden har järnmalm brutits och järn framställts i Grythyttan. Bergsmännen hade sedan lång tid tillbaka stort inflytande i bygden.
Bergsmännens självständighet urholkades dock successivt under 1700-talet och under slutet av 1700-talet övergick det till brukspatronernas tid. Små hyttor kom istället att samlas på ett fåtal platser (Ekman, 1996a:109).
Grythyttebygden blev känd redan på 1700-talet för societetskurorten Loka Brunn. Brukspatroner från Bergslagen och deras familjer, medlemmar ur hovet och högadeln från hela riket kom. Loka ärades även med ett kungabesök år 1761. Grythyttan blev också känd för de produkter som framställdes där. Redan på 1600-talet fanns inte mindre än 14 hyttor och lika många hammare i socknen. På 1870-talet då Bergslagsbanan byggdes förlades ett järnvägshotell här. Några år senare blev Grythyttan en järnvägsknut. Grythyttan levde vidare och kyrkbyn som fick heta Grythyttehed, förblev under 1700- och 1800-talen och en bit in på 1900-talet fortfarande centrum för den omkringliggande bergslagen (Lindqvist, 1972:15-16).
I Grythyttan finns sedan gammalt ett skifferverk, ett företag för stålmöbeltillverkning och hantverkstraditioner.
”I de dryga 50 år som jag har bott i Grythyttan har det funnits skräddare,
herrekipering, manufaktur, möbelaffär, begravningsbyrå. Vi har haft läkare här, hårfrisör, landsfiskal och järnhandel. Bagare, bilaffär och cykelaffär som inte finns idag. Hattaffär vid torget. Där finns inte ens dörren kvar.” (Man i 70-års ålder. Representant för lokalbefolkning.)
Grythyttans Gästgiveri, som är en av anledningarna till Grythyttans starka namn idag, var i bruk ända från 1640 fram till och med 1912. Järnvägen och Bergslagsbanan111, som passerade Grythyttan, kunde dock inte bidra med besökare till gästgiveriet. På 1920-talet skingrades all substans i gästgiveriet och byggnaderna såldes till olika köpare. Underhållet blev eftersatt och själva huvudbyggnaden var fallfärdig (Granqvist & Nilsson, 1998:11-36). Inte förrän på 1960-talet riktades intresse till gästgiveriets gamla byggnader (bild 5) igen och då upptäcktes byggnadernas stora kulturhistoriska värde. En het bevarandefråga väcktes, vilken även Riksantikvarieämbetet engagerade sig i. Frågan ledde också till en strid inom kommunen Grythyttan, som då fortfarande var egen kommun. 1967 upplöstes den gamla kommunen Grythyttan och slogs samman med Hällefors köping. En majoritet var nu för att riva gästgiveriet, bygga en parkeringsplats och en konsumbutik. Hotet mot gästgiveriet utlöste en stark opinion och ett starkt engagemang hos hembygdsföreningen. Det resulterade i
127 att kommunen lämnade över ansvaret och Grythyttans hembygdsförening fick köpa gästgiveriet för det symboliska priset 500 kronor.
Bild 5: Vy från torget med Gästgiveriet i bakgrunden (Foto: L. Braunerhielm)
För att administrera sina fastigheter bildade hembygdsföreningen tillsammans med Grythyttans industrier Stiftelsen Gästgivaregården. Stiftelsens företrädare Artur Lindqvist gjorde ett första försök att upprätta bostadslägenheter i gästgiveriet med hjälp av arbetsmarknadsmedel utan framgång. Istället lyckades hembygdsföreningen med Artur Lindqvist i spetsen att återupprätta gästgiveriet med hjälp av Ams-medel, vilket innebar en räddning för gästgiveriet.
Det officiella nyöppnandet skedde 1973. Gästgiveriet var i stort sett färdigt att nyöppna när stiftelsen sökte en gästgivare och Carl-Jan Granqvist kom in i bilden (Granqvist & Nilsson, 1998:11-36).
Grythyttan idag
I dagens Grythyttan möts nutid och dåtid, modern arkitektur och gamla knuttimrade byggnader, skifferbrytning och bergshantering, nydanande måltidsutbildning och äldre gästgiveri. Några kilometer söder om Grythyttan ligger Skräddartorp, Grythyttans hembygdsgård, vilken är en bergsmansgård från 1648. Måltidens Hus är den unika byggnad som representerade Sverige på världsutställningen i Sevilla 1992. Tack vare Carl-Jan Granqvists idérikedom placerades paviljongen i Grythyttan.
”Husets kropp ska påminna oss om den svenska ladan med sin renhet och rymd. Den har kompletterats med en tempelliknande veranda som, likt en hälsning till
värdlandet Spanien, har sina rötter i Medelhavskulturen.” (http://www.hellefors.se/upplevelse/default2.htm)
1994 invigdes Måltidens Hus i Grythyttan. Paviljongen är idag omvandlad till ett centrum för mat, dryck och måltidens form. Måltidens Hus inrymmer restauranghögskola, måltidsbibliotek, måltidsbutiken Bergslagens skafferi, utställningslokaler och Gastronomisk teater. Här finns en restaurang och ett kokboksmuseum som är uppbyggt kring stora delar av restaurangmannen Tore Wretmans unika kokbokssamling (Hällefors & Grythyttan - Turistguide, 2002).
Måltidens Hus är i huvudsak inte byggd som en publik byggnad, utan för att främja livsmedelsbranschens och restaurangnäringens långsiktiga utveckling och kvalitet via utbildning, seminarier, utställningar, konferenser och forskning. Huset är en levande mötesplats för råvaruproducenter, näringsexperter, smakforskare, krögare, mat- och dryckesjournalister, livsmedelstillverkare och andra specialister med intresse för måltiden (http://www.maltidenshus.com/). Årligen arrangeras här kokboksutställning och kokbokens dag.
Förutom måltid förknippas Grythyttan tillsammans med Hällefors ort som ”Bokstaden Grythyttan-Hällefors”. Ett nätverk med aktörer från bokbranschen, föreningslivet och besöksnäringen genomför olika bokaktiviteter. Kommunen är även medlem i det internationella nätverket som finns för världens mer än 25 bokstäder. Under 2004 arrangerades exempelvis årets bokfest i juli månad med antikvariatsbokmässa, Bergslagens största bokloppis och bokskulptur i Södra hyttan i Hjulsjö och visningar av Måltidens Hus, måltidsbiblioteket och kokboksmuseet i Grythyttan (Almerud, 2004:14).
Sammanfattningsvis visar resultatet av delstudie ett en tätort, en plats, med fokus på måltid och upplevelser. Det är en plats med historia med silver, bergs- och järnhantering och med nutid med inslag av nya profiler. Min tolkning av denna plats är att båda dessa perspektiv existerar, men är synliga i olika sammanhang. Det är tydligt att den nya måltidsprofilen är ”ansiktet” utåt. Däremot, när man får en känsla för platsen, slås man av den starka identitet som fortfarande lever kvar från platsens och regionens bergslag.
Den utveckling som skett på platsen tolkar jag också som att den fungerat som en inspirationskälla för Hällefors ort, där exempelvis det allra senaste, Formens Hus112 skall fungera som en motpol men också som ett komplement till Måltidens Hus. Båda satsningarna riktar sig mot besökare. Skillnaden mellan orterna är dock att Hällefors ort även medvetet satsat på kultur och
129 bostadsområden för att behålla sina invånare. I Grythyttan har satsningarna framförallt handlat om att locka besökare och företag.