Det finns, enligt Antonsen (2001), tendenser som visar ett ökat intresse hos geografer för materiella aspekter av plats29 på grund av den materiella kulturens betydelse för konsumtion i samhället. Plats betraktas som något mer konkret och kulturellt och något som vanliga människor kan förhålla sig till och konsumera (att bo, äta och besöka attraktioner). Med Masseys (1999a)30
definition, att plats är öppen och en produkt av sammanlänkningar av flöden, och att den bildas med påverkan från processer vidgas dock mitt perspektiv på plats. Den plats jag fokuserat på definierar jag som konstruerad av människor på plats, av historia, arv, traditioner och upplevelser i interaktion (Aronsson, 2002:8). Med det syftar jag dels på interaktion med omvärlden, den omgivande regionen, med nationen och den globala nivå, dels på globala processer och influenser och inte enbart på det globala som en skalnivå.
”Min plats”, mitt studieobjekt, är i sig en geografiskt avgränsad plats, en tätort. Den plats som studerats har jag dock inte definierats för studiens aktörer. Den plats som studien framförallt kommit att handla om är dock ett mindre geografiskt område som framförallt kretsar kring de fysiska platser som besöks av besökare utifrån. Det är de fysiska platser som syns i marknadsföringen av platsen. Samtidigt fungerar denna plats som en rumslig föreställning.
Jag talar om platsen Grythyttan, men för mig som forskare och för lokalbefolkning, och för olika grupperingar inom lokalbefolkningen, varierar naturligtvis våra uppfattningar en hel del. Grythyttan uppfattas därför som olika platser. Jag vill därför lyfta fram olika bilder som finns av en fysisk, men kanske också en mental plats. Alla aktörer, människor, som agerar på platsen, jobbar där, bor där, besöker den och så vidare uppfattar och betraktar platsen på olika sätt och har olika kunskap om den. Alla har sin egen ”ryggsäck” med olika bakgrund, historia och rumsliga föreställningar. Till det har jag velat koppla en historisk dimension. Vad är konstruerat i syfte att förmedla och sälja till
49 besökare och vad har växt fram med tiden genom människa, arv och tradition? Vad är således konstruerat genom historien? Historia kan också betraktas som konstruerad, och konstruktionen har också vuxit fram.
På platsen Grythyttan möter lokalbefolkningen besökare och deras fritidsaktiviteter. Möten sker även mellan turismentreprenörer, näringslivet och kommunen som arbetar med att förmedla platsen. Olika världar möts således där vardagsliv och yrkesliv möter turismprodukten Grythyttan. Jag har inte varit intresserad av att i detalj försöka fånga var eller hur de fysiska mötena ägt rum. Det har snarare varit fråga om att försöka fånga upplevelserna av Grythyttan, denna plats som både fungerar som plats med olika identiteter och värden, och som en plats för kulturarv och turism, och senare konstruera en tolkning.
Plats utifrån trialektiskt perspektiv
Min utgångspunkt är att Grythyttan som plats är människors plats, och upplevs olika. Satt i relation till ett historiskt rumsligt perspektiv resulterar det i att alla människor konstruerar sin egen plats. Plats ingår i ett större rumsligt sammanhang, en rumslig kontext, varpå jag har valt att skapa en modell för studien av plats utifrån ett trialektiskt perspektiv. Utifrån en rumslig trialektik inspirerad av Henri Lefebvre kan geografiska platser konstrueras.
Lefebvre (1991) utgår ifrån rum, vilket jag diskuterade i tidigare avsnitt om ”Plats och rum”. Det finns även andra forskare, bland annat kulturgeografer, som menar att rum eller även plats måste studeras utifrån olika perspektiv. Simonsen (1996)31 menar exempelvis att rum är komplexa och för att förstå rum processer krävs en förståelse för det materiella, de olika geografiska sammanhangen i rum samt den mänskliga faktorn, människan på plats och hennes handlingar och tankar. Människans handlingar i form av rumslig rörelse har jag dock inte studerat. Det är med inspiration av Lefebvres trialektiska perspektiv som jag vill väva samman dessa faktorer och förklara Grythyttan.
Lefebvre (1991:9) har ett marxistiskt perspektiv med fokus på kapitalismens utbredning, när han diskuterar kopplingen mellan kapital, kapitalism och rum, från konstruktionen av byggnader till distributionen av investering, arbetsmarknad med mera. Detta får jag anledning att relatera till i senare kapitel kring turism och varugörande av plats och kulturarv. Lefebvre diskuterar även kopplingen mellan kunskap och makt och relaterar detta till teorier om rum, fysiska, mentala och sociala rum, och till produktionen av rum. Han menar att vi måste framhäva användandet av rum och till den specifika
praktik som rum ingår i, vilket är min avsikt med den historisk-geografiska kontext som jag sätter Grythyttan i.
Jag ska inte föregå efterföljande kapitel kring metod och empirisk studie, men genom att använda mig av olika perspektiv på plats, har mitt syfte varit att belysa aktörers olika upplevelser som i fallet Grythyttan framträtt genom informanternas utsagor. Detta har kompletterats med historiska dokument och litteratur från platsen för att ge ett tidsrumsligt perspektiv till utsagorna.
Jag har inte fokuserat på att studera olika informanters egen praktik, men deras upplevelser av platsen är beroende av den praktik de lever i och gör, det vill säga deras livssituation, deras handlande, bakgrund, historia och så vidare. Individernas enskilda bakgrund, historia och sociala kontext påverkar den levda praktiken. Att koppla samman platsens historia och samhällsomvandlings-process med informanterna är betydelsefullt för att förstå att människor har olika upplevelser och att de lever i olika praktiker. Rumslig praktik eller praktikbegreppet, vilket är Lefebvres första perspektiv, sammanfattar, enligt Hansen och Simonsen (2004:171), det sätt som människor relaterar till sin omgivning, de olika gruppernas olika praktiker, eller vardagslivets dagliga rutiner och deras produktion och reproduktion. Genom informanternas berättelser kan jag nå olika bilder av upplevelser, som speglas av den verklighet de själva lever i.
Lefebvres andra perspektiv, representationer av rum, skulle med mitt synsätt kunna jämföras med producenternas perspektiv och deras representationer av plats. Det handlar om hur de har konkretiserat plats i till exempel turismbroschyrer, litteratur, guideböcker med mera. Genom makten att välja ut vad som skall finnas med i dessa skrifter har de valt vad som skall representera platsen. Aktiviteter och praktiker bidrar således till representationer, i fallet Grythyttan i exempelvis turismbroschyrer, men även i kommunens egna policydokument. Här är ett exempel på ett citat som omnämnts i tidigare kapitel kring hur Hällefors kommun i kommunens strategi för 2002 uttrycker framtidsstrategin:
”Den gamla bilden av Hällefors håller successivt på att suddas ut som en ort på tillbakagång och avflyttning. Det ’nya’ Hällefors ska identifieras med konst och kultur, form och design och upplevelse för den moderna människan. Marknads-föringen och förmedlingen av denna nya berättelse tar sin utgångspunkt i resan ’från bruks- till upplevelsesamhälle’ som del av det moderna Sverige.”(Källa:
51 Representationer av rum handlar också om myndigheters arbete och exempelvis om länsstyrelsens kulturminnesvård och beslut som tas om miljöer och platser som skall bevaras. Detta berör jag vidare i nästa kapitel.
Det tredje perspektivet, representationsskapande rum, lyfter fram lokal-befolkning och platsens aktörer, den upplevda platsen och deras idéer och föreställningar av platsen där vardagslivet sker. Det handlar om en kombination av praktik och handling.32 Representationsskapande rum associeras med olika bilder och symboler likaväl som med social praktik. Att känna tillhörighet till en plats innebär att känna till det betydelsefulla i sådana symboler, det vill säga uppfattningen om specifika platser, som innefattar en föreställning om gemenskap. Det kan vara lokal historia eller byggnader som uppfattas som det gemensamma kulturarvet.
Från plats till kulturarvs- och turismgeografier
Att studera plats utifrån olika perspektiv tydliggör möjligheter att lyfta fram olika rumsligheter och olika geografier. Det har varit syftet med kapitlet, det vill säga att lyfta fram plats som innehållande många olika platser. Ett sätt är att se på plats utifrån olika rumsligheter, fysiska och mentala, är Sillanpääs (2003:47) uppdelning av bilden av en plats som en empirisk verklighet, en litterär/medial image, en symbolisk image och en emotionell image.
Lefebvres (1991) trialektiska indelning av rum där plats produceras och konstrueras, har tillsammans med Masseys (1995:134) definition av plats, som konstruerad av människor, av historia, arv och upplevelser i interaktion mellan lokalt och globalt, både legat till grund för ”mitt platsperspektiv” och för mitt sätt att betrakta och studera platsen Grythyttan. Diskussionen i kapitlet har därför resulterat i att Grythyttan är en plats för olika intressen, värderingar och olika aktörsgrupper, relaterade till det omgivande samhället och till olika skalnivåer i samhället. Det är alltså ett komplext platsperspektiv som skapat ramen för platsen Grythyttan som studieobjekt.
Kulturarv och turism äger rum på och i den geografiska platsen och inom ”andra platser”. Jag anser den geografiska platsen ha stark relation till historiska perspektiv och således till kulturarv. Historia kan också vara med och påverka människors mentala föreställning om plats. Avhandlingens problematisering kring spänningen mellan kulturarv och turism aktualiseras därmed igen. Det leder mig vidare till en plats där olika intressen kring kulturarv och turism existerar, en plats där spänning mellan kulturarv och turism äger rum. Vad har
32 Se vidare i Braunerhielm (2004b) för fler exempel på det empiriska materialet kopplade till Lefebvres teorier.
då dessa företeelser för geografiska förutsättningar i Grythyttan i relation till den historisk-geografiska kontexten? Vad är det för turism- och kulturarvs-geografier som skapas på plats?
53