Högfrälse gods

Släkten Ulv

Ulvsläktens gods i Hägerstad socken var omfattande. Utöver Claes Anders-sons (Ekeblad) gårdar 1562 (en gård i Aska, en gård i Årteryd samt gården

Vik) kan flera andra gårdar knytas till Ulvsläkten under medeltiden. Ytterligare

en gård i Årteryd pantsattes nämligen av Bengt Knutsson (Ulv) och Johan Bese till Vadstena kloster år 1484.¹²¹ Johan Bese var gift med Bengt

sons syster Birgitta Knutsdotter.¹²² Gården återlöstes sannolikt senare,¹²³ eftersom Vadstena kloster vid 1500-talets mitt inte ägde någon gård i Årteryd. I stället ägde en ättling till Johan Bese, nämligen Karin Eriksdotter (Bielke), en gård i Årteryd 1562. En tredje gård i Årteryd ägdes 1562 av Mauritz Stake. Han var gift med Anna Göransdotter (Forstenasläkten),¹²⁴ som var halvsyster till Claes Andersson (Ekeblad).¹²⁵ Anna Göransdotter och Claes Andersson hade samma mor, nämligen Agneta Nilsdotter (Stolaätten) som i sin tur var dotter till Ebba Arendsdotter (Ulv). På detta sätt kan alltså tre av fyra gårdar i Årteryd genom släktskap mellan de olika jordägarna knytas till ett medeltida Ulvgods (den fjärde gården var ett kyrkohemman i mitten av 1500-talet). Till detta gods kan sannolikt också föras den gård i Ånestad som Gotskalk Bengtsson (Ulv) år 1410 stadfäste som tillhörigt Vadstena kloster.¹²⁶ Gotskalk Bengtsson tillhörde samma gren av släkten Ulv som de personer som enligt ovan ägde jord i Hägerstad socken.

Möjligen kan också de gårdar som år 1562 ägdes av Knut Knutsson (Lillie av Ökna) knytas till Ulvgodset. Knut Knutsson var gift med Anna Bese,¹²⁷ som var dotter av Kerstin Gotskalksdotter (Ulv), se Släkttabell 3.8.¹²⁸ Kerstin var således kusin med Agneta Nilsdotter (Stolaätten) som ju var moder till Claes Andersson (Ekeblad) och Anna Göransdotter (Forstenasläkten).¹²⁹ Om det stämmer att Knut Knutsson fått sina gårdar i Hägerstad socken den väg som ovan beskrivits, så omfattade Ulvgodset även en gård i vardera byarna

Fullmestad, Vånga och Ånestad. Detta innebär även att två av tre gårdar i

Ånestad hörde till Ulvgodset (den tredje gården var en skattegård). Ytterligare gods som möjligen hörde till Ulvgodset är de gårdar som år 1562 ägdes av Johan Pedersson (Bååt), en gård i Bankestad, och hans dotter Anna Johansdotter, en gård i Tella. Johan Pedersson var gift med Kerstin Tott, vars mor var Märta Bengtsdotter (Ulv), som tillhörde samma gren av släkten som de övriga i Ulvsläkten som ägde jord i Hägerstad socken.

Den gemensamma förfadern till de olika utgreningar av släkten Ulv som har redogjorts för ovan är Bengt Gotskalksson (Ulv) och hans fader Gotskalk Bengtsson (Ulv), som alltså ägde jord i Ånestad. Gotskalk Bengtsson är känd under perioden 1380-1453. Hans sätesgård var under 1400-talets början Aspnäs i Våla härad, Uppland, som han hade ärvt av sin moders släkt (se nedan).¹³⁰

Längre tillbaka i tiden kan man inte med säkerhet komma vad gäller detta Ulvgods. Godset kan delvis komma från Gotskalk Bengtssons förfäder Bengt

122 ÄSF s. 307, Karlsson 1904 (sign. K.H.K.). 123 Motsatt uppfattning i Vkjb s. 74. 124 Elgenstierna ”Forstenasläkten”. 125 Elgenstierna ”Ekeblad”. 126 SD 1315.

127 Elgenstierna ”Lillie af Ökna”.

128 ÄSF s. 306 och Karlsson 1904 (sign. K.H.K.).

129 Se ovan.

Filipsson och Filip Ulfsson som hade sin sätesgård i Kättilstad socken.¹³¹ Det finns dock tecken på att godset åtminstone delvis kan ha kommit från ett annat håll. Gotskalk Bengtsson var son till Bengt Filipsson (Ulv) i dennes gifte med en till namnet okänd dotter till Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs) och Birgitta Knutsdotter (Algotssönernas ätt), se Släkttabell 3.3 och 3.4.¹³² Got-skalk Bengtsson hade ärvt sätesgården Aspnäs av morfadern Magnus Gislesson. Mormodern Birgitta Knutsdotter var dotter till Knut Folkesson, vilken i sin tur var son till Folke Algotsson (Algotssönernas ätt) och Ingrid Svantepolksdotter.¹³³ Ingrid Svantepolksdotter var dotter till Svantepolk Knuts-son. Av ett brev från år 1319 framgår att Ingrid hade ägt två attungar i byn Årteryd som domprosten Björn Knutsson (Gren) hade tillbytt sig.¹³⁴ Det finns även ett brev som visar att Svantepolk Knutsson ägde jord i Hägerstad socken, då han år 1256 donerade bl.a. Säby ”i Kind” till Vreta kloster.¹³⁵

En gård i Årteryd hade ägts av Bo Jonsson (Grip).¹³⁶ Att denna gård senare hamnade i släkten Ulvs innehav kan förklaras med att en av arvtagarna efter Bo Jonsson, Hebla Albrektsdotter (Bydelsbach), var gift med Arend Bengts-son (Ulv), och i detta äktenskap moder till Ebba Arendsdotter (Ulv).¹³⁷ Vad gäller Bo Jonssons jordinnehav så har sannolikt en betydande del kommit från mormodern Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten), som var sondotter till Svante-polk Knutssons andra dotter Ingeborg och Johan Filipsson (Aspenäsätten).¹³⁸

Så långt kan alltså konstateras att, åtminstone under 1400-talets första del, de gårdar som kan antas ha ingått i Ulvgodset har varit samlade under en ägare för att sedan vid mitten av 1400-talet ha splittrats upp på flera olika grenar av släkten Ulv. Vad gäller godsets äldre historia kunde två olika vägar som godset kommit i släktens innehav konstateras. Dels finns en möjlighet att godset kom från Svantepolk Knutsson och hans ättlingar. Den andra möjligheten var att godset hade sin bakgrund i de äldre släktleden inom släkten Ulv. Båda alternativen faller i så fall tillbaka till Folkungaätten eller Sverkerätten under 1200-talets första hälft.

131 Se denna sockengenomgång.

132 ÄSF s. 303.

133 ÄSF s. 4 f.

134 DS 2189.

135 DS 432, för lokaliseringen av detta Säby till Hägerstad socken se Rosman 1923 s. 104 not 1. Säby var ett skattehemman vid 1500-talets mitt.

136 Brev 11/9 1383 Gripsholm, Margareta Grips bok s. 242, Trolleholms arkiv.

137 ÄSF s. 305.

Karta 3.9: Jordägande i Hägerstads socken under medeltiden. Byar och gårdar där respektive släkt ägde jord. Källa: Kasuistiken.

De följande kan identifieras som Ulvsläktens gårdar i Hägerstad socken under 1400-talet (se även Karta 3.9):

· Aska 1 gård · Bankestad? 1 · Fullmestad 1 · Tella? 1 · Vik 1 · Vånga 1 · Årteryd 3 · Ånestad 2 · Summa 11 gårdar

Om rekonstruktionerna ovan stämmer innebär det att Årteryd var en by helägd av Svantepolk Knutsson. En gård hade ägts av Svantepolks dotter Ingrid, en gård av Bo Jonsson, som möjligen var ett arv från Svantepolk, och släkten Ulvs del som även den kunde vara ett arv från Svantepolk. Vi kan då ställa

frågan hur denna jordägostruktur har uppkommit? Hur kunde Svantepolk Knutsson äga en hel by i Hägerstad socken, och dessutom troligen flera andra gårdar? Till dessa frågor tänker jag återkomma längre fram.

Natt och dag-släkten och Bo Jonsson (Grip)

Några gårdar i Hägerstad socken kan knytas till släkten Natt och dag. Dessa gårdar ägdes år 1562 av Svante Stensson Sture (en gren av Natt och dag-släkten), nämligen två gårdar i Fullmestad och en gård i Skälhamra, och Hans Persson (Forstenasläkten), en gård i Bankestad. Svante Stensson var släkt i rakt nedstigande led med Bo Bosson (Natt och dag), som levde under 1300-talets andra hälft.¹³⁹ Hans Persson var gift med Malin Larsdotter (Sparre av Rossvik), vars mormor var Kerstin Månsdotter (Natt och dag), vars förfader också var Bo Bosson.¹⁴⁰ Mycket tyder på att Svante Stenssons gårdar i Hägerstad socken kom från hans egen släkt, Natt och dag. För gårdarna saknas kända belägg mellan slutet av 1300-talet och mitten av 1500-talet. År 1400 pantsatte Bo Jonssons (Grip) arvingar bland annat Skälhamra och Fullmestad (se även Kättilstads by och Tjustad i Västra Eneby m.fl. gårdar) till Torkel Haraldsson (Gren).¹⁴¹ Troligen löstes inte panten vad gäller Skälhamra och Fullmestad, då dessa gods inte nämns i brevet från år 1405 då Torkel Haralds-sons änka kungör att hon uppburit pengar för pantlösen.¹⁴² Mot bakgrund av att både Skälhamra och Fullmestad ägdes av Svante Stensson år 1562 är det fullt möjligt att Bengta Bosdotter (Natt och dag) behöll dessa gods. Bengta avled barnlös och arvet måste ha gått till syskonen. Bengtas broder Sten Bosson var den gemensamma förfadern till Svante Stensson Sture och Hans Perssons (Forstenasläkten) hustrus förfäder.

Under 1400-talets början var detta gods troligen samlat på en ägare, Bengta Bosdotter och senare hennes broder Sten Bosson (båda av Natt och dag-släkten). Vid arvet efter Sten Bossons måste sedan, om rekonstruktionen av arvsgångarna stämmer, godset ha delats upp.

Detta gods ägdes alltså i de äldsta kända dokumenten av Bo Jonsson (Grip). De gods som kan knytas till Natt och dag-släkten, via Bo Jonsson (Grip), i Hägerstad socken kan alltså även de sannolikt föras tillbaka till Svantepolk Knutsson eller Folkungaätten.¹⁴³

Sammanställning av gårdar som sannolikt kan hänföras till släkten Natt och dag under 1400-talet, där samtliga utom Bankestad också hade ägts av Bo Jonsson (Grip) och hans arvingar under 1300-talets andra hälft (se även Karta 3.9):

139 Se Elgenstierna ”Natt och dag”.

140 Elgenstierna ”Sparre av Rossvik”.

141 SRP 3143.

142 SD 576.

· Fullmestad 2 gårdar · Skälhamra 1 · Aska 1 · Tella 1 · Bankestad 1 · Summa 6 gårdar

Övrigt högfrälse gods

I Bankestad daterade Harald Toresson (Gren) två brev i december 1359.¹⁴⁴ Det finns inga belägg i övrigt för att han eller någon annan i släkten skulle ha ägt jord i Bankestad. Snarare tycks de båda frälsegårdarna ha ägts av Natt och dag-släkten och Ulvsläkten (se ovan). En gård där möjligen släkten Gren var den äldsta kända jordägaren var den gård som Katarina Toresdotter (båt) ägde i Aska år 1378.¹⁴⁵ Vid denna tidpunkt skedde nämligen en förlikning mellan Katarinas make Johan Magnusson (hästhuvud) och Knut Erengislesson (båt). Det gällde ett arv efter Harald Toresson (Gren), vars moster troligen var mor till Katarina Toresdotter (se Släkttabell 3.6 i Bilaga). Möjligen är det alltså fråga om ett mödernearv, och att den till namnet okända dottern till Harald Knutsson (Gren) var den äldsta kända ägaren till gården i Aska.¹⁴⁶ Gården i Aska gick sedan i arv till Katarina Toresdotters och Johan Magnussons arvingar, och ägdes år 1562 av Ulf Henriksson (Bååt-Snakenborg).¹⁴⁷

En annan gård i Aska ingick i Torkel Haraldssons (Gren) stora byte med Bo Jonsson (Grip) år 1386,¹⁴⁸ där Bo Jonsson bytte bort Aska. Vidare så pantsatte Bo Jonssons arvingar gods i Fullmestad och Skälhamra till Torkel Haraldsson år 1400,¹⁴⁹ en pant som sagts ovan troligen inte gick tillbaka utan tillföll Torkel Haraldssons änka Bengta Bosdotter (Natt och dag).¹⁵⁰

En gård i Drättinge ägdes av Karl Knutsson (Bonde). Denna gick i arv till Erik Eriksson (Gyllenstierna) år 1500,¹⁵¹ och ägdes av hans släkting Malin Eriksdotter (Gyllenstierna) år 1562.

Ett litet godskomplex bestående av en gård i Aska samt de senare för-svunna torpen Asketorp och Bjuggetorp ägdes år 1476 av Laurens Axelsson (Tott).¹⁵² Bakgrunden till Laurens gods i Kinda härad har inte kunnat utredas i denna avhandling.

144 DS 6159 och 6162.

145 SRP 1325.

146 Se Mattisson 1986 s. 176.

147 För släktskapen och arvsgången se Mattisson 1986 s. 177.

148 11/3 1386 Linköping, LStB.

149 SRP 3143.

150 Jfr SD 576, se ovan.

151 Brev 25/1 1500 Skara, RAp.

Lågfrälsets jordinnehav

Utöver de ovan nämnda jordägarna, som samtliga kan hänföras till högfrälset, fanns ett antal jordägare i Hägerstads socken som tillhörde ett lågfrälse.

År 1397 donerade en Sigrid Botolfsdotter en gård i Aska till Vadstena kloster.¹⁵³ I donationsbrevet sägs uttryckligen att Sigrid saknar sigill och att den högfrälse personen Karl Magnusson (Örnfot) är hennes närmaste arvinge. Karl Magnusson beseglade också brevet. Sigrid Botolfsdotter är i övrigt okänd i diplommaterialet och kan inte placeras in i några kända frälsesläkter.

I Fullmestad ägde Joar Efflersson (dryckeshorn) gods, som han år 1353 sålde till Harald Ernilsson (Gren).¹⁵⁴ Joar Efflersson hade en bror vid namn Erland, som beseglade brevet. Troligen var dessa två bröder till ovan nämnde Ernils Efflirsson, som var gift med Märta Magnusdotter i Mjölkvik, Västra Eneby socken.¹⁵⁵ Av Märta Magnusdotters testamente framgår att hon ägde ett gods i Kinda och norra Tjust som hon sålde till Bo Jonsson (Grip) år 1381. Godset i Tjust var ett fäderneärvt godskomplex i Frödinge socken. I övrigt är släkten okänd.¹⁵⁶ Troligen kan Joar Efflerssons släkt hänföras till ett regionalt frälse i norra Småland och södra Östergötland, som svårligen går att komma åt vad gäller ursprung och släktförhållanden.

I Vånga ägde Sjunde Ragvaldsson, borgmästare i Västervik, en gård som han år 1370 sålde till Bo Jonsson (Grip).¹⁵⁷ Gården i Vånga sägs uttryckligen vara hans fädernegård. Sjunde Ragvaldsson ägde även jord i Tjustad i Västra Eneby socken, samt en mängd gårdar i Tjust.¹⁵⁸ Vad gäller Sjunde Ragvaldssons släktförhållanden är det känt att han var gift med Katarina Tjägnsdotter (fem stjärnor), som var dotter av Sigrid Magnusdotter (Vinäs-ätten) och Tjägn Jonsson (fem stjärnor), borgare i Västervik.¹⁵⁹ Sjunde Ragvaldsson var alltså ingift i den högfrälse Vinäsätten, som på kvinnosidan härstammade från Folkungaätten.¹⁶⁰ Vad gäller hans fädernesläkt så är den okänd. Sannolikt var han på något sätt släkt med borgarna i Västervik Vilikind och Nils Brodersson (bomärke) eller deras hustrur Ingeborg respektive Ingrid. Dessa personer ägde också jord i Tjustad.¹⁶¹ Vilikind och Nils Brodersson beseglade också det ovan nämnda salubrevet där Sjunde sålde bl.a. sin fädernegård Vånga.¹⁶² År 1562 ägdes frälsegården i Vånga av Knut Knutsson (Lillie av Ökna), se ovan.

Ovan nämndes att Boda i början av 1400-talet var sätesgård för väpnaren Harald Skytte (pilspets), då han år 1410 jämte andra personer beseglade en

153 SRP 2894, 2895.

154 SRP 99 och DS 4886.

155 Se brev 10/7 1381 Mjölkvik, LStB.

156 Se Raneke s. 574 jämte tillägg.

157 DS 8133 a. 158 Lindberg 1933 s. 30 f. 159 Rydström 1922 s. 66 ff. 160 Liedgren 1986 s. 106 f. 161 Brev 7/11 1378 Västervik, LStB. 162 DS 8133 a.

gåva av hus i Heppesvik i Oppeby socken till Vårfrukapellet i Linköpings domkyrka.¹⁶³ Vid 1500-talets mitt bestod Boda av en skattegård och en gård av kyrkonatur. Det är inte närmare känt vilken släkt Harald Skytte tillhörde, ej heller om han ägde fler gods utöver sin sätesgård. Harald Skytte omtalas i ytterligare två kända brev. År 1404 beseglade han Bo Jonssons (Grip) änka Margareta Dumes bekräftelse på försäljningen av Gripsholm i Södermanland. Margareta Dume bodde i Tjust, sannolikt på Stegeholm.¹⁶⁴ År 1407 beseglade Harald Skytte, bland flera andra, Kindabornas begäran till kungen att stadfästa deras val av häradshövding. Beseglarna kallas då ärliga män som bygga och bo i Kinda.¹⁶⁵ Harald Skytte kan sannolikt knytas till ett lokalt lågfrälse i södra Kinda och möjligen också i Tjust. Möjligen hade han sociala kopplingar till Bo Jonsson (Grip) eller dennes efterlevande. Vad gäller Harald Skyttes vapenbild, pilspets, fördes den av ett flertal personer under medeltiden i Östergötland.¹⁶⁶ Dock kan ingen släktskap mellan någon av dessa personer och Harald Skytte påvisas.

En gård i Drättinge ingick i det gods som i slutet av 1400-talet hade ägts av Påvel Krom, då hans arvingar år 1510 sålde detta arvegods till Nils Bosson (Grip).¹⁶⁷ Gården ägdes år 1562 av dennes son Birger Nilsson (Grip). Påvel Krom var gift med Gunilla Stensdotter (Bese).¹⁶⁸ Godsets äldre historia har inte kunnat utredas närmare. Helt klart är dock att Påvel Krom och Gunilla Stensdotter bodde i Ryda i Oppeby socken, Kinda härad, och att deras gods huvudsakligen var samlat till Oppeby, Tjärstads, Kättilstads och Västra Eneby socknar.¹⁶⁹

En annan gård i Drättinge ägdes av en Lars Petersson i Snokebo, Djursdala socken i Tjust härad, vilken gård han år 1473 sålde till Gudmund i Drät-tinge.¹⁷⁰ Varken Lars Petersson eller Gudmund kan i övrigt identifieras i käll-materialet. Sannolikt är det frågan om skattejord.