Rekonstruktion av jordägostrukturen före 1300

I utredningen om jordägarna i de olika byarna under medeltiden har Svante-polk Knutsson nämnts några gånger. Många av de frälse jordägarna i Kättil-stad socken kan leda sina anor tillbaka till honom och hans döttrar. Svantepolk Knutsson var lagman i Östergötland och uppträder i de svenska källorna första gången kring mitten av 1200-talet. Svantepolk Knutssons svenska gods kom både från Folkungaätten och Sverkerätten. Godsen var sammanblandade och det är svårt att skilja dem åt. Vissa delar av Svantepolks gods kan identifieras som gammalt Folkungagods, t. ex. gods i Bankekinds och Åkerbo härader, medan andra gods som Kaga kan identifieras som gammalt Sverkergods.⁶⁸

Godset i Kättilstads kyrkby med underlydande torp hade ägts av Erik Valdemarsson och hans son Valdemar (Folkungaätten). Med stor sannolikhet var det fråga om en huvudgård med underlydande torp i skogsbygden i östra delen av socknen. Även här är det alltså fråga om Folkungaätten.

Det gods som ägdes av Claes Andersson (Ekeblad) i mitten av 1500-talet kunde antas komma från släkten Ulv. Claes Andersson ägde utöver Långnäs-komplexet även gods i kyrkbyn och andra byar i socknen. Det saknas belägg för detta gods under medeltiden, så slutsatsen bygger på rekonstruktioner av jordägandet under äldre tid genom släktskapsutredningar. Släkten Ulv hade Långnäs som sätesgård under 1300-talet. Släkten Ulv var en gren av Folk-ungaätten.

Bo Jonsson (Grip) ägde flera gårdar i socknen under 1300-talets andra hälft. Några av gårdarna hade han bytt till sig eller köpt vid olika tillfällen. Gårdarna i Norstad och Valla kan han dock mycket väl ha ärvt, då det inte finns något som tyder på att han har förvärvat gårdarna genom köp eller byte. Bo Jonssons föräldrar var Jon Tomasson (Grip) och Ingeborg Bosdotter (Natt och dag). Ingeborgs föräldrar var Bo Bosson (Natt och dag) och Cecilia Knuts-dotter (Aspenäsätten), som i sin tur var Knuts-dotter till Knut Jonsson (Aspenäsätten) och Katarina Bengtsdotter (Folkungaättens lagmansgren), dotterdotter till

65 Namnet Skärlunda framgår av dateringsorten på de medeltida dokument som upprättades i samband

med tingen i Kinda.

66 Almquist 1954 s. 276.

67 LSA D60-15:1.

Svantepolk Knutssons dotter Ingeborg.⁶⁹ Aspenäsätten var, liksom släkten Ulv, en gren av Folkungaätten. Bo Jonssons arvegods kan mycket väl ha utgjorts av Svantepolk Knutssons arvingars östgötagods eller Folkungagods (se Släkttabell 3.4).

Släkttabell 3.4: Släktförhållanden mellan jordägande personer i Kättilstad socken och deras släktskap med Svantepolk Knutsson och Benedikta Sunesdotter.

Benedikta Sunesdotter == Svantepolk Knutsson

Johan Filipsson == 1 Ingeborg (Aspenäsätten) Svantepolksdotter

Ingrid == Folke Algotsson Svantepoksdotter (Algotssönernas ätt)

Ingegerd == Mats Törnesson Svantepolksdotter (hjorthorn) Katarina Bengtsdotter == Knut Jonsson

(Folkungaätten, lagmansgrenen)

Margareta == Knut Tyrgilsdotter Folkesson

Törne Mattsson Lars Karlsson == Birgitta

(Sparre av Aspnäs)) Mattsdotter Cecilia Knutsdotter == Bo Nilsson

(Natt och dag)

Erik == 1Birgitta 2 == Magnus Gislesson Boberg Knutsdotter (Sparre av Aspnäs)

Ingegerd

Larsdotter ^{Ingel Törnsesson} Ingeborg Bosdotter == Jon Tomasson (Grip)

Bo Jonsson (Grip)

Släkttabell 3.1 Släkttabell 3.2

Källa: ÄSF s. 259, s. F, s. 10 ff, s. 189 ff. och s. 199f. Samt Raneke s. 274,

Elgen-stierna ”Natt och dag” tab. 7 och ”Bielke av Åkerö” tab. 13.

Fördelat på de olika byarna kan ovanstående studier summeras (se Släkttabell 3.4):

· Kättilstad by: fyra av fyra gårdar kan knytas till Folkungaätten och Svantepolk Knutsson.

· Västersum: två av tre gårdar kan knytas till Svantepolk Knutssons arv, tre av tre gårdar kan knytas till Folkungagodset/Sverkergodset.

· Valla: två av två gårdar om Bo Jonssons jord i byn inräknas, kan knytas till Svantepolk Knutssons arv.

· Vigerstad: en av tre gårdar kan härledas till Ulvsläkten.

· Hovstad: en av två gårdar kan härledas till Svantepolk Knutssons arvingar.

· Kårtorp: en av en gård kan härledas till Svantepolk Knutssons arvingar. De olika grenarna av Folkungaätten som här har berörts har sitt ursprung i de tre bröderna Birger brosa, Magnus minnesköld och Karl den döve, vilka var söner till Bengt snivil.⁷⁰ Bengt snivil var i sin tur son till Folkungaättens stamfader Folke den tjocke. Utifrån studien i Kättilstad socken kan en hypotes vara att godset i Kättilstad socken under 1100-talets senare del tillhörde Bengt snivil, vars tre söner ärvde var sin del. De tre sönernas delar kan sedan

69 Rosman 1923 s. 145 och ÄSF s. 10 f.

fieras sålunda: 1) Birger brosas del motsvarar det som Svantepolk Knutssons arvingar innehade, 2) Magnus minneskölds del är den som så småningom kom att ägas av Valdemarsgrenen (via Birger jarl som var son till Magnus minne-sköld, Birger jarls son var kung Valdemar, vars son Erik var stamfader till Valdemarsgrenen) och 3) Karl döves del som senare kom att ägas av Ulv (Ulvättens stamfader Filip Ulfsson var sonsonson till Karl den döve).

Släkttabell 3.5: Folkungaättens olika grenar och deras samband med godset i Kättilstad (endast del av Folkungaätten), efter SBL.

Folke den tjocke

Bengt snivil

Birger brosa Magnus minnesköld Karl döve

Folke (trol. jarl) Birger jarl Karl

Sune Folkesson Valdemar, kung av Sverige Ulf Karlsson

Svantepolk Knutsson == Bendelikta Sunesdotter Erik Valdemarsson Filip Ulfsson (Ulv)

Valdemar Eriksson

Källa: SBL ”Folkungaätten”.

Detta medför att hela Kättilstads kyrkby under tidig medeltid mycket väl kan ha ägts av Folkungaätten. Utöver godset i kyrkbyn har Folkungaätten ägt gods i större delen av Kättilstad sockens centralbygd, samt ett flertal torp i skogs-bygden i östra delen av socknen. I detta gods i Kättilstad socken fungerade en gård i Kättilstad som huvudgård (curia), troligen nuvarande prästgården, medan en annan del av kyrkbyn brukades av landbor. Det framgår inte av materialet om hela Kättilstad kyrkby en gång hade utgjort en stordriftsenhet som sedan kom att delas upp på landbogårdar. Det har vidare visats att en betydande del av godset utgjordes av sekundära enheter i Kättilstads skogsbygd, och att vi kan göra troligt att godset på detta sätt under äldre delen av medeltiden hade utvidgats genom nyodling. Dessa enheter kom sedan att ödeläggas, troligen under den senmedeltida agrarkrisen, och flera togs upp som nybyggen först under 1600-talet, medan andra förblev ödelagda.

Karta 3.4: Jordägandet i Kättilstad socken kring år 1200, rekonstruktion utifrån släkt-förhållanden, se Släkttabell 3.5.

Detta kan jämföras med jordägoförhållandena i Stranda härad i Kalmar län under äldre medeltiden. Där förfaller större delen av frälsejorden kunna föras tillbaka till ett arvskifte mellan bröderna Birger brosa och Magnus minne-sköld. Denna jord ägdes i början av 1300-talet av två av Svantepolk Knutssons döttrar.⁷¹

Folkungaätten var dock ingalunda ensamma jordägare i Kättilstad under äldre medeltid. Som framgick ovan ägde domprosten Vimund två huvudgårdar (curia) i socknen, vilka under 1300-talets början byttes bort till Gudmund Gudmundsson, vars härkomst och släkttillhörighet kunde knytas till huvud-gården Vreta i Vist socken.

Gudmund Gudmundssons gods i Kättilstad socken kom sedan kring 1300-talets mitt att ägas av en annan lokal storman, nämligen Håkan Johansson (fyra spetsar i dexter)⁷², vars närmare släktförbindelser också är okända.

71 Ferm 1989 s. 98.

En tredje jordägande släkt under 1300-talet var Gren. Under 1300-talets sista två decennier var en ansenlig del av frälsegodsen i socknen samlad till Torkel Haraldsson. Gårdarna hade han bytt till sig av framför allt Bo Jonsson (Grip), som i sin tur hade fått dem från olika håll. Detta gods kom sedan under 1400- och 1500-talet ånyo att spridas på flera ägare. Torkel Haraldsson var alltså sekundär jordägare i socknen.

Godset kring Söderö ägdes i de första beläggen från 1400-talets början av ett lokalt lågfrälse. Godset kan inte följas längre tillbaka i de skriftliga källorna och inte heller genom släktskapsrekonstruktioner. Inget talar dock emot att Söderö-godset även tidigare under medeltiden var ett lokalt stormannakomplex.

Ett antal jordägande personer i socknen har inte kunnat identifieras när-mare. Bland annat gäller det den lågfrälse personen Hemming Räv som ägde en gård i socknens centralbygd före 1300-talets mitt. Inte heller har bakgrun-den till bakgrun-den högfrälse personen Johan Moltekes och hans hustrus gods i Kättil-stads socken kunnat utredas närmare.

Studerar man sedan jordägandets rumsliga fördelning (Karta 3.4) framgår att de lågfrälse godskomplexen Söderö och Räckeskog/Norrö ligger som en barriär mellan folkungagodset i socknens centrala delar och de delar av folk-ungagodset som ligger i skogsbygden i öster. Detta talar för att dessa lågfrälse gods fanns redan före folkungagodsens expansion (senast under 1380-talet) i skogsbygden. Dessa lågfrälse gods kom senare att hamna hos högfrälset (Rosengren och Gyllenstierna 1562).

3.3.3 Frälsegodsen, bebyggelseutvecklingen och den styrda