De källor som har använts utgörs till största delen av jordeböcker, den årliga räntan, frälse- och rusttjänstlängder samt medeltida brev.
Jordeböckerna är de längder över gårdar som finns upptagna i den s.k. årliga räntan, som finns i Landskapshandlingarna i Kammararkivet (RA). Då dessa jordeböcker de första åren inte är fullständiga har flera år excerperats kring 1500-talets mitt. Jordeboksmaterialet från 1500-talets mitt ger den första heltäckande bilden av undersökningsområdet vad gäller antalet gårdar och ägoförhållandena.
På samma sätt ger frälse- och rusttjänstlängden från 1562 den första hel-täckande bilden av frälsets jordägande på gårdsnivå. Visserligen finns sådana längder från perioder tidigare under 1500-talet, men de förekommer då endast sporadiskt för vissa frälsemän. Längden 1562 upprättades av kronans fogdar utifrån frälsemännens självdeklarationer och årliga räntan. Den anses därmed vara heltäckande vad gäller det frälse jordägandet. Även dessa frälse- och rusttjänstlängder från 1562 finns i Kammararkivet. De finns tryckta i J A Almquists arbeten om ”Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden”, vilka i huvudsak är rena källredogörelser för säteriernas och frälsegårdarnas historia från 1562 till 1718.162 Här har de tryckta längderna använts i första hand. I det av Almquist använda källmaterialet saknas vissa upplysningar om sätesgårdar under slutet av 1500-talet. Dessa uppgifter finns tryckta i Almquists arbete om ”Herrgårdarna i Sverige” under reformationstiden (1523-1611), vilken är en katalog över herrskapsboställena och dess ägarlängder under denna period.163
Jordeböckerna från 1500-talets mitt och frälse- och rusttjänstlängden från 1562 kommer att användas som utgångspunkt i undersökningarna för att få en heltäckande bild av jordägoförhållandena och frälsegodsen i området.
För att komma åt de medeltida beläggen för gårdarna och byarna i den studerade områdena har Ortnamnsarkivets i Uppsala excerptsamling använts. Denna excerptsamling innehåller topografiskt ordnade källhänvisningar till de olika gårdarna och byarnas förekomst i det skriftliga medeltida källmaterialet. Då excerpterna i första hand är upprättade för att studera det fornsvenska
162 Almquist FRGÖ.
språket finns dock inte de medeltidshandlingar som endast bevarats i avskrifter från 1600-talet och senare excerperade.
De medeltida brev som har använts utgörs framför allt av pergaments- och pappersbrev förvarade på Riksarkivet och av pergamentsbrev i Linköpings stifts- och landsbibliotek. I de fall breven finns tryckta har dessa använts i första hand. Vad gäller de otryckta breven har de regester som finns på Riks-arkivet använts, både för RiksRiks-arkivets pergamentsbrev och breven från Lin-köpings stiftsbibliotek. Endast i undantagsfall har fotostatkopior av original-breven använts. Svenskt Diplomatriums datoriserade huvudkartotek har använts som ingång i det otryckta medeltidsmaterialet och som källmaterial i de fall breven är skrivna på latin. Detta huvudkartotek har också använts för att komma åt de belägg i avskrifter av medeltida brev som inte finns Ortnamnsarkivets i Uppsala excerptsamling. Annat medeltida källmaterial som har använts är världsliga och andliga jordeböcker, framför allt samlingen an-gående Karl Knutssons jordebrev (C4) och Vadstena klosters jordeböcker. De senare finns tryckta i Historiska handlingar band XVI.
Medeltidsmaterialet för de studerade områdena är endast sporadiskt be-varat. Vår kunskap om jordägoförhållandena under medeltiden kommer därför att förbli ofullständig. Dock kan man komma en god bit på väg genom att kombinera det material som har bevarats med källmaterialet från 1500-talet samt kunskap om de inblandade personernas släktförhållanden. På detta sätt kan man i många fall rekonstruera frälsegods från medeltiden.
Vad gäller rekonstruktioner av jordägoförhållanden genom att kombinera det skriftliga källmaterialet med släkthistoriska studier är metoden senast utvecklad och använd av Ing-Marie Munktell och Sigurd Rahmqvist i deras avhandlingar.164 Metoden går i korthet ut på att leta efter släktskap mellan två eller flera personer som ägde jord i en by eller en bygd vid en och samma tidpunkt eller vid olika tidpunkter. Om sådan släktskap kan påvisas så kan man göra troligt att den person som är den gemensamma förfadern/-modern har ägt jorden. När det gäller de högadliga väl kända frälsesläkterna är detta oftast inga problem, medan när det gäller de mindre kända, ofta lågadliga, frälsesläkterna kan oftast endast släktgrupper och en grupp av tänkbara jord-ägare identifieras genom släktskapsstudierna. Utgångspunkterna för de olika rekonstruktionerna är naturligtvis förankrade i källmaterialet, dels då frälse-längden från 1562 och dels de olika beläggen på jordägande i de medeltida breven. Släktskapsstudiernas koppling till rekonstruktionen av jordägandet förblir i brist på konkreta belägg endast en hypotes om hur det kan ha förhållit sig.
Exempel: Det frälse jordägandet i Kaga socken vid 1500-talets mitt utgjordes av 8 gårdar som ägdes av 6 olika personer år 1562. Göran Eriksson (Gyllenstierna) ägde en gård i Allguvi. Han var gift med Kerstin Grip, en
dotter till Nils Bosson och Anna Arvidsdotter.165 Björn Pedersson (Bååt), som ägde en gård i Allguvi och en gård i Sättuna, var gift med Britta Nilsdotter (Grip), en annan dotter till Nils Bosson och Anna Arvidsdotter.166 Birger Nilsson (Grip) ägde en gård i Bränninge och en gård i Sättuna, och var son till Nils Bosson.167 En tredje gård i Allguvi ägdes av Johan Åkesson (Natt och dag). Johan Åkesson var son till Åke Johansson (Natt och dag) och Ingeborg Nilssdotter (Grip), dotter till Nils Bosson och Anna Arvidsdotter.168 En fjärde gård i Allguvi ägdes av Göran Holgersson (Gera). Han var son till Holger Karlsson (Gera) och Beata Nilsdotter (Grip), Nils Bossons och Anna Arvids-dotters fjärde dotter.169 Den sjätte frälse jordägaren var Christer Gudmundsson (Ulv), som ägde en gård i Örberga. Christer Gudmundsson kan inte påvisas ha varit släkt på något sätt med ovan nämnda personer. Han hade med säkerhet ärvt gården av sin förfader Gudmund Sunesson (hästhuvud), som köpte gården år 1457 av Harald Jacobssons (Liljehöök) hustru Märta, alltså drygt hundra år tidigare.170
Ovanstående genomgång visar alltså att den världsliga frälsejorden som år 1562 var uppsplittrad på fem olika jordägare i själva verket med stor sanno-likhet varit samlad till en person i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Vid närmare granskning visar det sig att fem av de frälse jordägarna i Kaga socken var släkt med varandra. De olika personerna hade nämligen en gemen-sam förfader i Nils Bosson (Grip) och Anna Arvidsdotter (Trolle). Den sanno-lika utvecklingen var att detta samlade gods sedan splittrades upp på Nils Bossons och Anna Arvidsdotters barn och barnbarn. Vad gäller detta gods saknas i stort sett medeltida belägg, varför denna släktskapsstudie har varit nödvändig för att komma åt äldre förhållanden än 1500-talets mitt. Vad gäller godsets tidigare historia kan sägas att Gripsläkten, egentligen kallad den yngre Gripsläkten, härstammade från en släkt som kallas Hammerstaätten och den äldre Gripsläkten. Det är känt att den ovan omtalade Nils Bossons (Grip) far Bo Nilsson (Grip) skänkte en gård i Bränninge till domkyrkan i Linköping år 1462.171 Vidare är det känt att både Nils Bossons förfäder Nils Erengislesson (Hammerstaätten) och Bo Jonsson av den äldre Gripsläkten hade ägt jord i Bränninge i slutet av 1300-talet.172 Det är alltså högst sannolikt att det frälsegods som fanns vid mitten av 1500-talet kom från någon av dessa släkter. Fyra gårdar i Allguvi, två gårdar i Bränninge och två gårdar i Sättuna hade alltså hade ägts av endera Hammerstaätten eller Gripsläkten (eller båda?) under 1300- och 1400-talen. I Bränninge skänktes dock en gård till domkyrkan
165 Elgenstierna ”Gyllenstierna”.
166 SoK s. 93.
167 SoK s. 92 f.
168 Elgenstierna ”Natt och dag”.
169 SoK s. 92 f och s. 84.
170 17/6 1457 Hanekinds hdstg, RAp. För släktskapen mellan Gudmund Sunesson och Christer
Gudmundsson se Elgenstierna ”Ulf av Horsnäs”.
171 5/6 1462 Linköping, RAp.
år 1462. Godset hade alltså sannolikt varit samlat på en person sedan åtminstone slutet av 1300-talet.
Släkttabell 1.1: Släktförhållanden mellan de olika frälse jordägarna i Kaga socken år 1562. Kursiverade ägde jord i Kaga socken 1562.
Nils Bosson (Grip) == Anna Arvidsdotter (Trolle)
Kerstin == Göran Eriksson Grip (Gyllenstierna)
Britta == Björn Pedersson Nilsdotter (Bååt)
Birger Nilsson
Ingeborg == Åke Joh:sson Nilsdotter (Natt och dag)
Beata == Holger Nilsdotter Karlsson (Gera) Johan Åkesson Göran Holgersson
Källa: SoK s. 84 och s. 92 f samt Elgenstierna ”Natt och dag” tab. 70.
Exemplet ovan visar att studier av de inblandade personernas släktskaps-förhållanden är nödvändigt för att komma åt äldre strukturer än de som kan påvisas av de bevarade dokumenten.
Metoder för släktskapsbestämning av enskilda personer och släkter under medeltiden och 1500-talet är utvecklade inom den person- och släkthistoriska forskningen och finns tillämpad i en mängd artiklar i bl.a. Personhistorisk tid-skrift och det genealogiska verket Äldre svenska frälsesläkter samt i ett antal avhandlingar från 1940- och 1950-talen.173 Även i det stora verket Den svenska adelns ättartavlor, utgivet av Gustaf Elgenstierna, kombinerades äldre genealogiska studier med diplommaterialet vad gäller de medeltida släkterna. För bestämning av släktskap är det också viktigt att rekonstruera arvsgångar av gods. Sådana studier visar att de arvsregler som fanns i de olika landskaps-lagarna i huvudsak gällde även i praktiken.174 Det saknas dock översikter inom denna genealogiska forskning då artiklar och uppsatser behandlar enskilda släkter. I korthet kan man säga att metoden går ut på att kritiskt granska de genealogiska arbeten som gjordes under äldre tid, det vill säga från 1500-talet till slutet av 1800-talet, där släktskap mellan personer i många fall byggde på gissningar och hörsägen, och inte sällan rena förfalskningar. Dessa äldre gen-ealogiska arbeten granskades med hjälp av diplommaterialet, heraldik och källor från kyrkor och kloster, där mer säkra belägg för släktskap mellan personer kunde erhållas.175 En viktig källa till kunskap om det senmedeltida lågfrälsets i Östergötland släktskapsförhållanden är biskop Brasks släktbok. Släktboken finns utgiven och kommenterad. Ytterligare kommentarer och
173 Se särskilt Liljeholm 1950 och 1952 samt Sjögren 1944, Gillingstam 1952 m.fl.
174 Liljeholm 1950 och 1952.
175 Se Gillingstam 1974 om 1500-talets genealogiska arbeten, samt en mängd exempel på uppsatser i
släktutredningar har tillfogats genom några artiklar i Personhistorisk tidskrift.176
I detta arbete görs inga anspråk på att behärska denna metod till fullo, och det primära syftet är inte heller att komma åt släktskapsförhållandena i sig. Det som kan göras i denna framställning är närmast att påvisa släktskapssamband mellan jordägande personer utifrån de tryckta arbeten om de olika släkterna och personerna som finns tillgängliga. Dock finns i de flesta fall endast hög-frälset representerad i dessa arbeten, och kunskapen om det lägre hög-frälset är i många fall mindre god. Därför har i förekommande fall egna undersökningar företagits om personernas släktskapsförhållanden. Dessa undersökningar byg-ger i stort på diplommaterialet och de tryckta genealogiska verken.
Det har i den vetenskapliga debatten framförts kritiska synpunkter mot att använda medeltidsbreven för rekonstruktioner av enskilda personers och släkters gods. Bland annat har Christer Winberg visat att godsen aldrig var statiska, utan att de ständigt förändrades.177 Breven kan genom att de endast är fragmentariskt bevarade ge en snedvriden bild av hur godsen var uppbyggda under en viss tidpunkt. Detta blir tydligt när det bevarade brevmaterialet kan jämföras med räkenskapsmaterial för samma godskomplex. Det visade sig då att endast ett fåtal av de gårdar som fanns i räkenskapsmaterialet överens-stämde med de som fanns omnämnda i breven. Denna viktiga kritiska syn-punkt, riktad mot källmaterialets tillförlitlighet, måste vi ta med i beräk-ningarna i den fortsatta framställningen. Dock borde denna kritik främst gälla studier av enskilda personers godsinnehav vid vissa tidpunkter eller tids-perioder. Med det rumsliga perspektiv som används i föreliggande avhandling torde detta inte vara något problem, eftersom det här inte handlar om att kartlägga en persons godsmassa.
I samband med arbetet med det medeltida källmaterialet har kasuistiker178 i olika former upprättats över de i studien ingående gårdarna och byarna. I den fortsatta framställningen kan av naturliga skäl inte alla medeltidsbelägg för gårdarna och byarna i området anges och tas upp till behandling. I stället hänvisas då den specialintresserade till denna kasuistik, som förvaras hos författaren.
176 Östensson 1971-72, 1973 och 1975.
177 Winberg 1983 s. 177 ff. (rec. av Munktell 1982).
178 Data rörande medeltiden och 1500-talet på by- och gårdsnivå för alla enheter i de detaljstuderade socknarna, där ägarhistorien för de enskilda gårdarna har klarlagts så långt det har varit möjligt.
Karta 1.2: Undersökningsområdet (UO) och dess belägenhet i Sverige. De grå-färgade socknarna är de socknar som ingår i detaljstudierna.