Hamnbassängen

1. Uppsamling av uppkommet

byggavloppsvatten från schakt, bergtunnel och tillfälliga upplagsytor, för de upplagsytor där detta bedöms vara möjligt, innan utsläpp

sker till hamnbassängen. Reningsfunktioner

som ska upprättas är partikelavskiljning för avskiljning av sediment samt

partikelbundna föroreningar,

oljeavskiljning, kväverening, efterföljande rening av klorerade lösningsmedel samt pH-justering vid behov

2. Grundvatten förorenat av klorerade kolväten

pumpas upp utanför schakten och renas avseende klorerade kolväten innan utsläpp sker till hamnbassängen.

3. Inläckande grundvatten till tunneln i driftskedet samlas upp i magasin och avleds till hamnbassängen

Grumling och sedimentation Byggskede

Eftersom byggavloppsvatten ofta innehåller mycket höga partikelhalter ska detta genomgå partikelavskiljning innan utsläpp sker i hamnbassängen. De högsta inkommande och utgående halterna förväntas initialt i samband med urschaktning och upprättande av sponter.

Halterna av större partiklar förväntas vara reducerade efter rening. Det suspenderade materialet bedöms framförallt bestå av finmaterial som sedimenterar långsammare, varför en effekt kommer vara att vattnet i hamnbassängen grumlas vilket kan leda till minskat siktdjup. Hamnbassängens beräknade omsättningstid är kort och utspädningen av renat byggavloppsvatten i hamnbassängen blir därmed effektiv. Den öppna kuststräckan utanför Varberg medför också god utspädning. Konsekvenserna med inarbetade skyddsåtgärder bedöms bli små till måttliga. Ett alternativ till omfattande partikelavskiljning i en reningsanläggning kan vara att tillåta högre partikelhalter i utgående vatten till hamnbassängen i kombination med siltgardiner som då upprättas kring utsläppspunkten, se möjliga skyddsåtgärder i avsnitt 8.5.10.

Spridning av förorenande ämnen Byggskede

Vid partikelavskiljning kommer

partikelbundna föroreningar, exempelvis tungmetaller, att avskiljas. Halterna av partikelbundna föroreningar i utgående renat vatten bedöms därför vara låga. Till följd av de låga naturvärdena och värdena för fisk i recipienten bedöms utsläppet inte leda till några större konsekvenser. Konsekvenserna med inarbetade renings- och skyddsåtgärder bedöms bli små.

För att inte byggavloppsvatten ska släppas ut i någon av recipienterna som mynnar i Getteröns fågelreservat ska allt uppkommet byggavloppsvatten i samband med schakt, spontning och torrläggning pumpas och efter rening släppas ut i hamnbassängen.

Som inarbetad skyddsåtgärd ska

reningsanläggningen anläggas med flera olika reningsfunktioner för att hantera de olika typer av föroreningar som påträffas längs järnvägen på denna sträcka. För mer detaljer se Teknisk beskrivning.

I jord- och bergschakten för markspår, tråg och betongtunnel söder om

Lassabackabäcken uppstår de största flödena av byggavloppsvatten. Det är även längs denna schakt som de högsta halterna av föroreningar samt klorerade lösningsmedel påträffats längs järnvägen. Byggavloppsvattnet, såväl från schakten som uppumpat grundvatten utanför schakten, kommer att genomgå särskild rening för klorerade lösningsmedel vilket även innebär att de enstaka höga kvicksilverhalterna som påträffats i detta avsnitt kan avskiljas.

Sträckan där tråg och betongtunnel anläggs utgörs till cirka hälften av bergschakt.

Utsprängning av berg ger upphov till kvävehaltigt byggavloppsvatten. Den totala kvävemängden vid sprängning för tråg och betongtunnel bedöms vara betydligt mindre än för bergtunneln. Detta eftersom omfattningen av sprängningsarbetet är mindre, sprängning ovan jord ger högre detonationsgrad, och risken för spill är generellt mindre då sprängämne pumpas ner i vertikala borrhål.

I höjd med järnvägen finns två tillfälliga upplagsytor. Materialet som läggs upp inom en av dessa upplagsytor (Norra hamnen, se kapitel 6) förväntas framförallt ge upphov till ett byggavloppsvatten innehållande grumlande partiklar och kväve. Inom upplagsytan Reningsverket (se kapitel 6) kommer förorenade massor att hanteras vilket med avseende på utförd provtagning i jord förväntas ge upphov till ett byggavloppsvatten som även innehåller tungmetaller,

petroleumämnen, PAH och möjligen även klorerade kolväten. Byggavloppsvattnet från denna yta kommer därför att genomgå motsvarande rening som byggavloppsvattnet från schakten för markspår, tråg och

betongtunnel där samma riskbild avseende föroreningar föreligger.

Utifrån erfarenheter från tidigare tunnelprojekt kommer kvävemängderna från sprängmassorna som läggs upp på de tillfälliga upplagsytorna motsvara mängden som uppkommer i byggavloppsvattnet. Vid nederbörd och avspolning kommer kväve att lakas ur. För upplagsytan Norra hamnen kommer vattnet att tillåtas infiltrera, då massorna kommer att läggas på en grusad yta som medför svårigheter att samla upp vattnet

Detta innebär att merparten av kvävet från denna upplagsyta bedöms nå hamnbassängen, men med en viss fördröjning.

Kvävet kommer att förekomma i lättlösliga och toxiska former, såsom nitrit, ammonium och ammoniak. Efter pH-justering bedöms halten ammoniak vara kraftigt reducerad.

Kväve kommer även förekomma som nitrat som inte anses vara toxisk i lägre halter men som bidrar till övergödning.

För att minimera den sammanlagda kvävebelastningen till hamnbassängen samt kustvattenförekomsten till följd av sprängningsarbeten ska det byggavloppsvattnet som är möjligt att samla upp renas med avseende på kväve.

Detta innebär att byggavloppsvatten som uppkommer där utsprängning av berg görs kommer att samlas upp och renas innan utsläpp till hamnbassängen.

Byggavloppsvattnet från upplagsytan Norra hamnen kommer dock inte att kunna samlas upp för rening.

Efter kväverening av delar av

byggavloppsvattnet bedöms påverkan på recipienten bli måttlig mot bakgrund av befintliga kvävehalter, bakgrundsbelastning, recipientens storlek och känslighet samt förväntad utspädning. För bedömning avseende miljökvalitetsnormen för kustvattenförekomsten Norra mellersta Hallands kustvatten se avsnitt 8.5.12.

För att minska mängden kväve som hamnar på upplagsytorna och således även det diffusa läckaget kan ytterligare skyddsåtgärder vidtas, se i avsnitt 8.5.10.

I samband med nederbörd större än vad reningsanläggningen dimensioneras för kommer orenat vatten från jordschakten brädda till hamnbassängen. Vid ännu större regn, över det bräddpumparna dimensioneras för, kommer vatten att ansamlas i

schakten. Flödet vid bräddning uppgår till cirka 1660 m³/h eller cirka 460 l/s, varav grundvattenläckaget i snitt uppgår till cirka 5,5 l/s. I schakten sker således en utspädning av samtliga grundvattenföroreningar på cirka 80 gånger innan bräddning. Beräkningar har visat att utspädningen är tillräcklig för att även de högsta uppmätta halterna av klorerade kolväten ska spädas ut till halter

under de utsläppskriterier vid utsläpp av länshållningsvatten som är framtagna av Structor (2010). Effekten vid bräddning blir framförallt utsläpp av höga halter suspenderat material och partikelbundna föroreningar.

Sannolikheten för bräddning under byggtiden anses vara stor eftersom det statistiskt sett beräknas brädda minst en gång under byggtiden.

Bräddning sker under en begränsad tid och leder till en tillfällig försämring av vattenkvaliteten. Störst påverkan sker vid utsläppspunkten. För att minska effekten av grumling i hamnbassängen vid bräddning kan en dubbel siltgardin upprättas omkring utloppspunkten, se möjliga skyddsåtgärder i avsnitt 8.5.10. Det bräddade flödet är dock begränsat i förhållande till hamnbassängens volym och utspädningsgraden i schakten och hamnbassängen är god. Utifrån detta görs bedömningen att påverkan på vattenkvaliteten i hamnbassängen blir temporär.

Konsekvenserna bedöms bli måttliga.

Med föreslagna skyddsåtgärder begränsas påverkan och med beaktande av de låga naturvärdena i hamnbassängen bedöms konsekvenserna på vattenmiljön i recipienten sammantaget bli små till måttliga.

Driftskede

Saneringen av kvarteret Renen är en åtgärd som på sikt bör ge en positiv inverkan på ytvattenkvaliteten i hamnbassängen.

Det är dock osäkert om omfattningen av saneringen samt urgrävning av förorenade schaktmassor i samband med projektet är tillräckligt för att ge en positiv och mätbar effekt på ytvattenkvaliteten i hamnbassängen.

Konsekvenserna jämfört med nollalternativet bedöms bli obetydliga till små positiva.

Risken för inläckage av förorenat grundvatten i den norra delen av bergtunneln bedöms under driftskedet som mycket liten eftersom grundvattensänkningen blir liten. Det inläckande grundvattnet kommer att samlas upp i ett tätt magasin i tunneln och pumpas upp till ett dagvattenmagasin innan utsläpp sker till hamnbassängen. Konsekvenserna bedöms bli obetydliga till små.

Konsekvenserna bedöms sammantaget bli obetydliga.

Morfologi, vandringshinder och hydraulik Byggskede

I princip allt byggavloppsvatten från den norra jord- och bergschakten samt delar av de tillfälliga upplagsytorna ska samlas upp och efter rening släppas ut i hamnbassängen. Flödet kommer att utjämnas med hänsyn till reningsanläggningen och utloppsledningens kapacitet. Konsekvenserna bedöms bli obetydliga eftersom det

tillkommande flödet är mycket litet i förhållande till hamnbassängens volym och dagvattenflödesbelastningen från staden.

Sammanfattning av miljökonsekvenser I ovanstående avsnitt har konsekvenserna för flera olika miljöaspekter

bedömts. I Tabell 8.7 nedan görs en

sammanfattande konsekvensbedömning för hamnbassängen av utbyggnadsalternativet.

Konsekvensbedömningen gäller under förutsättning att inarbetade skyddsåtgärder genomförs.

Tabell 8.7 Sammanfattande konsekvensbedömning för hamnbassängen av utbyggnadsalternativet förutsatt att inarbetade skyddsåtgärder genomförs.

Naturvärde Lågt naturvärde

Bedömda miljökonsekvenser

Grumling mm. Små - måttliga

Spridning av förorenande

ämnen Byggskede: Måttliga

Driftskede: Obetydliga

Morfologi mm. Obetydliga

Sammantagen konsekvens-

bedömning Små - måttliga

8.5.6 Brearedsbäcken Inarbetade skyddsåtgärder

1. Schaktningsarbeten sker i torrhet.

Eftersom dykarledningen planeras ett stycke från dagens bäckfåra kan denna utan problem anläggas i torrhet.

2. Grumlingsskydd för att minska grumling, sedimentflykt och spridning av lagrade föroreningar upprättas i vattendraget 3. Grumlande arbete görs under

juni-september, då normalt låga flöden råder, vilket minimerar problemen med grumling 4. Uppsamling, utjämning, fördröjning och

rening av uppkommet byggavloppsvatten från schakt innan utsläpp sker till

Brearedsbäcken. Reningsfunktioner som ska upprättas är partikelavskiljning för avskiljning av sediment samt

partikelbundna föroreningar,

oljeavskiljning samt pH-justering vid behov

5. Kvävehaltigt bergtunnelvatten samt byggavloppsvatten från de tillfälliga upplagsytorna Breared och Österleden ska samlas upp och pumpas till det kommunala spillvattennätet

6. Den tillfälliga upplagsytan Breared ska vallas in för att minska risken för diffust läckage till Brearedsbäcken

7. Kontrollerad bräddning av

byggavloppsvatten från den tillfälliga upplagsytan Breared sker efter att vattnets kvalitet säkerställts och bedömts vara godtagbart. Detta görs i kontrollprogrammet i samråd med tillsynsmyndigheten.

8. Gräsbesåning av dikesslänter efter utfört arbete

9. Erosionsskydd av natursten ska anordnas i bäcken i anslutning till dykarledningen 10. Arbetet under byggskedet utförs så att inga vandringshinder uppstår avseende dykarledning och brunn vid in- och utlopp.

Trafikverkets: Publikation 2008:61 VVMB 310 Hydraulisk dimensionering samt BVS 585.18 Trummor och ledningar kommer att användas.

Grumling och sedimentation Byggskede

De ytliga jordlagren i söder domineras av sand som underlagras av lera. Här anses erosionsrisken samt risk för grumling av finmaterial vara högre än i norr.

Brearedsbäcken passerar en damm nedströms järnvägen där sedimentation av större

partiklar såsom sand och grovsilt kan ske innan vattnet når lekbottnar i nedre delarna av Brearedsbäcken samt i Vrångabäcken.

Effekterna blir framförallt grumling av finmaterial vilket bedöms vara av övergående karaktär.

Grumlande arbeten i Brearedsbäcken ska

förläggas till lågflödesperioder vilket i södra Sverige inträffar under juni-augusti samt början av september. Då undviks risken att påverka vandrande öring negativt, överlagra nedbäddad rom samt påverka yngel negativt under perioden (september) oktober-maj.

Värt att notera är risken för intensiva regn under sommarperioden vilket kan leda till omfattande erosion och sedimentation av oskyddade slänter.

Eftersom arbetena ska utföras under perioder med lågt vattenflöde och i kombination med grumlingsmildrande åtgärder såsom exempelvis utplacering av löst packade halmbalar bedöms risken för grumling vara relativt liten. Risken att vattendraget ska påverkas permanent bedöms som liten. Viss grumling är sannolikt oundviklig, vilket kan leda till tillfälligt nedsatt reproduktion hos fisk. Bottenfauna har sämre möjligheter att undvika påverkan än fisk och påverkan kan lokalt bli större i lugna partier, till exempel Brearedsdammen, på grund av risken för att faunan överlagras av sediment.

Större mängder partiklar, vid exempelvis slänterosion eller bräddning av

byggavloppsvatten, kan leda till överlagrade bottnar, vilket påverkar bottenfauna och fisk negativt i olika utsträckning beroende på vilken tid på året detta sker. Risk för kraftiga regn, som skulle kunna orsaka utsläpp av större mängder partiklar, föreligger i princip enbart under sommarhalvåret och då har fiskägg kläckts som annars skulle kunna överlagras. Bottenfaunan är mer utsatt och kan påverkas både direkt av överlagring samt indirekt genom att hålrum i substratet fylls igen eller att deras föda blir oåtkomlig. Vid bottenfaunaundersökningen identifieras dock inga rödlistade eller fridlysta arter och det konstaterades att bottenfaunan är artfattig och utarmad vilket troligtvis beror på den kontinuerliga rensning som sker av bäcken för att upprätthålla dikningsföretagets dränerande funktion.

I bäckens strömmande vatten bedöms påverkan bli väldigt liten. Effekterna bedöms främst bli ökad drift av ytlig bottenfauna och en viss försämring av tillväxten.

Konsekvenserna för Brearedsbäcken bedöms sammantaget bli små.

Byggavloppsvattnet ska genomgå rening

för partikelavskiljning innan utsläpp sker till Brearedsbäcken. Vid tidpunkter då utsläpp av byggavloppsvatten sammanfaller med arbeten direkt i vattendraget kan halter av suspenderat material tillfälligt bli något högre. Upprättande av fysiska skydd i vattendraget kommer att minska den totala sedimenttransporten och grumlingen i vattendraget. Utsläpp av byggavloppsvatten kommer ske under en längre period än arbetena i vattendraget men de högsta inkommande och utgående halterna av suspenderat material förväntas initialt i samband med urschaktning och upprättande av sponter. Efter rening kommer halterna av större partiklar vara kraftigt reducerade. Det suspenderade materialet bedöms framförallt bestå av finmaterial som sedimenterar långsammare och effekterna i vattendraget kommer främst bli grumling och ökad sedimentation i partier med långsamt strömmande vatten. Grumlingen bedöms leda till tillfälligt något försämrade förutsättningar för fisk, till exempel kommer siktdjupet försämras något. Konsekvenserna med inarbetade renings- och skyddsåtgärder bedöms bli små till måttliga.

Beskuggning och trädbevuxen kantzon Byggskede

Vid Brearedsbäcken kommer ett antal ingrepp att göras såsom anläggning av dykarledning, uppförande av järnvägsbank och servicevägar samt omgrävning av vattendraget på en kortare sträcka. Detta samt upprättande av arbetsområdet längs järnvägen kommer att leda till att vattendragets trädbevuxna kantzon nedströms järnvägen minskar samtidigt som riskerna för påverkan från olika typer av markanvändning i närheten av vattendraget ökar. Vid ingreppen går bäcken i ett öppet åkerlandskap men längs bäcken finns en längsgående och smal zon med uppvuxna träd och buskar. I samband med arbetet i och omkring bäcken bedöms en del buskar och träd behöva fällas. Effekterna bedöms bli mycket begränsade eftersom omfattningen av ingreppet är litet. Konsekvenserna för vattenlevande organismer bedöms bli obetydliga.

Vid arbetet kommer även den

vegetationsklädda kantzonen att försvinna närmast trummorna. Om kantzonen

försvinner minskas det filter som vegetationen utgör för tillförseln av partiklar och

grumlande, försurande och övergödande ämnen innan markvegetationen etablerat sig.

Provtagning har visat att vattendraget redan idag är grumligt och naturvärden avseende bottenfauna låga. I området bedöms det inte finnas industriella föroreningar som kan riskera att laka ut vid grävning och inga negativa konsekvenser bedöms därmed uppstå avseende föroreningstransport. Däremot kan bidraget av övergödande ämnen öka något eftersom vattendraget omges av åkermark.

Påverkan i byggskedet är övergående och av begränsad omfattning och konsekvenserna bedöms sammantaget bli små.

Driftskede

Beskuggningen vid korsningen med järnvägen kommer vara reducerad jämfört med nollalternativet men omfattningen av ingreppet bedöms vara begränsat.

Vattendraget är till stora delar redan idag solexponerat i detta område och

konsekvenserna bedöms bli obetydliga till små.

För att kantzonen ska etablera sig snabbare och därigenom minska de negativa effekterna av ingreppet ska dikets slänter gräsbesås efter utfört arbete. Konsekvenserna i driftskedet med hänsyn taget till inarbetade skyddsåtgärder bedöms bli obetydliga.

Fysisk påverkan på bottnar och stränder Byggskede

Det finns måttligt värdefulla lekbottnar i Brearedsbäcken strax innan denna mynnar i Vrångabäcken, vilket är cirka 1,1 km nedströms Brearedsbäckens korsning med järnvägen. Det bedöms föreligga en liten risk att dessa bottnar påverkas negativt vid spridning av partiklar i samband med anläggning av dykarledningen. Omfattning av grumlingen bedöms vara begränsad med inarbetade skyddsåtgärder och dessutom ligger Brearedsdammen mellan arbetsområdet och lekbottnarna vilket innebär att huvuddelen av de partiklar som trots skyddsåtgärder transporteras nedströms troligtvis kommer att sedimentera i dammen. Konsekvenserna för de skyddsvärda bottensubstraten bedöms bli obetydliga till små.

Driftskede

Den öppna bäckfåran i Brearedsbäcken kommer att kulverteras i dykarledning där det södra betongtråget anläggs. Vattendraget

är till stor del påverkat av rätning och den kontinuerliga rensning som sker vid underhåll av dikningsföretaget. Denna del av bäcken har i naturvärdesinventeringen bedömts ha lågt naturvärde. I bäckfåran kommer erosionsskydd av rundat material (natursten) anläggas vilket bedöms vara något positivt för vattenfaunan då det kan erbjuda en ny typ av bottensubstrat i området, omfattningen är dock mycket begränsad. Arbetet medför en permanent biotopförlust där dykarledningarna anläggs.

Eftersom ingreppet påverkar bottnar med lågt naturvärde bedöms dock den permanenta förlusten av bottensubstrat ge obetydliga till små konsekvenser för vattenmiljön.

Spridning av förorenande ämnen Byggskede

Ingen sedimentprovtagning har utförts i bäcken men då kadmium, koppar och zinkhalterna samt till viss del även bly är något förhöjda i ytvattnet bedöms det troligt att dessa även förekommer i sedimenten.

Vid arbete i bäcken riskerar tidigare lagrade föroreningar att spridas. Genom att vidta skyddsåtgärder för att minska sedimentflykt bedöms påverkan vara begränsad och konsekvenserna på vattenmiljön och

naturvärdena i bäcken bli obetydliga till små.

Vattnet från den södra bergtunneldelen kommer i utbyggnadsalternativet att samlas upp och pumpas vidare till det kommunala spillvattennätet där rening av kväve kan ske i det kommunala reningsverket. Den tillfälliga upplagsytan Breared, som ligger strax öster om Brearedsbäcken, ska vallas in och uppsamling av byggavloppsvatten sker innan utsläpp till det kommunala spillvattennätet.

Med dessa skyddsåtgärder kommer

kvävebelastningen till Brearedsbäcken vara mycket begränsad. Visst diffust läckage kan ske från upplagsytan och en mycket liten mängd kväve från bergtunnelschakten kan sprida sig till jordschakten för markspår och tråg. Denna påverkan bedöms dock vara mycket begränsad i förhållande till övrig kvävebelastning från omkringliggande jordbruksmark och konsekvenserna med inarbetade skyddsåtgärder bedöms bli obetydliga till små.

Byggavloppsvattnet söder om bergtunneln bedöms framförallt innehålla höga halter suspenderat material från schakterna

till följd av erosion och uppslamning och i mindre utsträckning partikelbundna föroreningar. Risken för andra

föroreningar, exempelvis lösta metaller och petroleumämnen, har bedömts som liten.

Med inarbetade skyddsåtgärder för rening av byggavloppsvatten bedöms en tillfälligt ökad grumling ske. Genom att utjämna flödet i såväl schaktdiken som reningsanläggning minskar risken för erosion. Under sommarhalvåret är flödena i vattendraget begränsade vilket innebär att utsläpp av byggavloppsvatten kan utgöra en större andel av det belastande flödet.

Vid dessa tidpunkter bedöms det finnas en risk för tillfällig försämring av ytvattenkvaliteten.

Konsekvenserna bedöms bli små till måttliga.

Vid nederbördsvolymer som överstiger utjämningsvolymen i jordschakten och

Vid nederbördsvolymer som överstiger utjämningsvolymen i jordschakten och

In document Tillstånd för vattenverksamhet och arbeten i anslutning till Natura 2000-område (Page 155-167)