5 Nulägesbeskrivning och förutsättningar
5.6 Området Getterön
5.6.3 Natura 2000-området Getteröns fågelreservat
I enlighet med 7 kapitlet 27 – 29 §§
miljöbalken har Getterön pekats ut som ett särskilt skyddat område, ett så kallat Natura 2000-område. Området är totalt 351 hektar stort och antogs av regeringen både enligt fågeldirektivet och habitatdirektivet i december 1995 och i mars 1996. Det har områdeskod SE0510049. Områdets nu gällande bevarandeplan fastställdes 2005, och i den framgår att syftet med Natura 2000-området är att de naturtyper och arter som finns i området ska bevaras långsiktigt. Bevarandeplanen är under revidering och kommer att uppdateras, se avsnitt ”Naturtyper”. Varje naturtyp och art ska bidra till att en gynnsam bevarandestatus kan uppnås inom en större region, den kontinentala regionen. Det främsta
bevarandesyftet för Getteröns fågelreservat är att bevara strandängar och de grunda vattenområdena och deras kvaliteter som rast- och häckningslokal för vadare och änder.
Enligt Naturvårdsverkets vägledningar för naturtyper i Natura 2000-områden har ingen av de ingående naturtyperna i Getteröns fågelreservat en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå i Sverige. Det beror på övergödning och exploatering, att förekomstarealen minskar i omfattning och att det finns problem med upphörd eller bristande hävd, igenväxning, gödsling, kvävenedfall, för små och fragmenterade arealer, bristande landskapsmosaik orsakat av jord- och skogsbruk och en negativ utveckling för många arter som är knutna till naturtypen.
Projektets påverkan, effekter och konsekvenser på Natura 2000-området beskrivs i kapitel 11.
Bevarandeplan och utpekade hot I bevarandeplanen finns inte områdets bevarandestatus angiven, varken för naturtyper eller för arter. Det finns dock uppsatta mål, men de är inte specificerade till antal hektar för naturtyper eller antal häckande par eller rastande individer för fåglarna. Hot mot områdets naturvärden anges bland annat som upphörd eller för svag hävd inom området eller på omgivande marker, överbete, stängsling mot vattenlinjen, tillförsel av vätxtnäring, kalk eller bekämpningsmedel, dikning eller
annan förändring i områdets vattenregim och störningar från det allmänna friluftslivet.
I den riskanalys för påverkan på Natura 2000-området från projektet som Trafikverket har låtit göra tas föroreningsspridning till vatten upp som det som kan ge störst negativa konsekvenser för området.
För att skydda Natura 2000-området från slitage och störningar på grund av människors vistelse så råder tillträdesförbud under hela året.
Natura 2000-områdets ekologiska funktioner
Getteröns fågelreservat är en av Sveriges art- och individrikaste fågellokaler. Området har stor betydelse för flyttfåglar som rastar här under vår och höst och hyser också ovanligt många häckande fåglar.
Områdets betydelse som fågellokal kan främst förklaras av att här finns gott om föda åt fåglarna. I de grunda näringsrika vattnen är produktionen av plankton mycket hög.
Plankton ger föda för en mängd smådjur vilka i sin tur utgör föda åt fåglarna. Kombinationen av grunda vatten och betade och delvis
översvämmade strandängar är av särskilt stor betydelse. Strandängarna har en särpräglad flora och erbjuder gott om föda åt många häckande och rastande fågelarter. Vassen är bland annat av betydelse som skydd för änder och för rastande och övervintrande småfåglar.
Vattenområdena utgörs av Dammen, Bassängen, och Farehammarsviken, se Figur 5.16. Salthalten skiljer sig åt i de olika vattenområdena vilket har betydelse för olika organismer. Dammen tillförs en blandning av både salt och sött vatten med hjälp av pumpar. Dammens vattennivå och salthalt regleras med dämme och pumpar. Under sensommaren och hösten sänks vattennivån, vilket gör att gyttjebankar blottläggs och rastande vadare kan hitta mat.
Det bräckta vattnet från Dammen rinner ut i Bassängen. I Bassängen mynnar även Himleån med sitt näringsrika sötvatten, och dit leds även det renade vattnet från Varbergs avloppsreningsverk via Monarkbäcken samt vatten från några mindre diken. Bassängen har därför normalt utsötat vatten. Under stormar tillförs dock även saltvatten, eftersom havets vattennivå då stiger. Längre ut mot Farehammarsviken blir vattnet successivt
Västkustvägen
APELVIKEN MARIEDAL
LUGNET
KARLBERG HÅSTEN GÖINGEGÅRDEN
BRUNNSBERG
BREARED Varbergs
fästning
Sjukhus
SÖRSE
Koloni-område LASSABACKA
Getteröbron Getteröns
naturreservat
VAREBORG Stationen CENTRUM
Österleden
Koloni-område Hästhaga
Väg41 Viskadalsbanan
Värnamovägen
Klosterfjorden-Getterön VARBERG
© Lantmäteriet, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Geodatasamverkan
0 1 2
km
Riksintresse naturvård Natura 2000
Naturreservat RAMSAR-område
Bergtunnel Spår i markplan Tråg
Betongtunnel
Figur 5.17 Riksintresse och skyddade områden. Observera att Getteröns naturreservat och Natura 2000-området Getteröns fågelreservat har samma geografiska utbredning.
Den natur som idag karaktäriserar Getteröns fågelreservat har tillkommit efter omfattande restaureringsprojekt som påbörjades i början av 1990-talet. Den vass som tidigare i princip täckte området har till stora delar tagits bort.
Vattenståndet kan i en del av området styras på ett sätt som gynnar flertalet fågelarter som häckar på strandängar eller utnyttjar blottade eller grunda lerbottnar. Dessutom har
konstgjorda öar skapats, vilka ökar längden på strandlinjen samt minskar predation från rovdäggdjur.
Fågelarter inom Natura 2000-området Eftersom länsstyrelsen har fått bättre kunskap om vilka naturtyper som finns i området och deras utbredning, är bevarandeplanen för Getteröns fågelreservat under revidering.
Ett förslag till reviderad bevarandeplan har tagits fram (Bevarandeplan för Natura 2000 -
området SE0510049 Getteröns fågelreservat, Länsstyrelsen i Hallands län, 2016-11-18).
I Tabell 5.3 redovisas en lista av de fågelarter som pekats ut för att bevaras inom Natura 2000-området enligt bevarandeplanen. I tabellen anges bevarandetillståndet, det vill säga det nuvarande tillståndet för arten i området i förhållande till bevarandemålen.
I tabellen anges också fågelarternas status och trender i Sverige mellan åren 2008-2012, enligt Sveriges rapportering till EU. Detta är det närmaste en bedömning av bevarandestatus för fågelarter nationellt som finns tillgänglig idag. Information finns inte alltid för rastande eller övervintrande fåglar.
I sådana fall har bedömningen för häckande fåglar angivits.
Tabell 5.3 Fågelarter inom Getteröns fågelreservat samt typ av förekomst och bevarandetillstånd inom Getteröns fågelreservat, ur förslag till Bevarandeplan för Natura 2000 - området SE 0510049 Getteröns fågelreservat. Tabellen visar också den rapportering som Sverige gör till EU enligt 12 artikeln i fågeldirektivet, från åren 2008-2012. I rapporte-ringen anges kortsiktiga (2001-2012) och långsiktiga trender (1980-2012).
Art Typ av förekomst Bevandetillstånd enligt
förslag till uppdaterad bevarandeplan (2016)
Trend, lång sikt
(1980-2012) Trend, kort sikt (2001-2012)
Blå kärrhök Rastande, övervintrande Tillfredsställande (häckande) minskning Stabil
Brun kärrhök Häckande Tillfredsställande Ökning Ökning
Brushane Rastande Otillfredsställande (häckande) minskning Minskning
Dubbelbeckasin Rastande Tillfredsställande (häckande) stabilt Stabil
Fiskgjuse Häckande Tillfredsställande Ökning Stabil
Fisktärna Häckande Tillfredsställande Ökning Stabil
Grönbena Häckande, rastande Tillfredsställande Stabil Stabil
Havsörn Övervintrande Tillfredsställande Ökning Stabil
Kentsk tärna Häckande Tillfredsställande Minskande Stabil
Ljungpipare Rastande Tillfredsställande (häckande) ökande (häckande) stabil
Mindre sångsvan Rastande Tillfredsställande Finns ej angivet Finns ej angivet
Myrspov Rastande Tillfredsställande (häckande) ökning (häckande) stabil
Pilgrimsfalk Häckande Tillfredsställande Ökning Ökning
Salskrake Övervintrande Otillfredsställande Ökning Stabil
Silvertärna Häckande Tillfredsställande, men
riskerar att försämras Ökande Ökande
Skärfläcka Häckande Tillfredsställande Ökning Ökning
Smalnäbbad simsnäppa Rastande Tillfredsställande (häckning) stabil (häckning) stabil
Småfläckig sumphöna Häckande, rastande Tillfredsställande Stabil Stabil
Småtärna Häckande, rastande Otillfredsställande Minskning Ökning
Stenfalk Rastande, övervintrande Tillfredsställande (häckande) ökning (häckande) stabil
Svarttärna Häckande Tillfredsställande Ökning Stabil
Sydlig kärrsnäppa Häckande Otillfredsställande Minskande Minskande
Sångsvan Rastande, övervintrande Tillfredsställande Ökning Ökning
Trana Rastande Tillfredsställande Ökning Ökning
Vitkindad gås Häckande, rastande Tillfredsställande (häckande) ökning (häckande) minskning
Figur 5.18 Fågelarternas huvudsakliga uppehållsområden inom och i anslutning till Natura 2000-området.
Förutom hantering inom ramen för denna ansökan kommer de utpekade fågelarterna att behandlas i ett samråd enligt 12 kapitlet 6 § i miljöbalken, då arterna också skyddas enligt artskyddsförordningen.
Arternas uppehållsområden
För att kunna beskriva påverkan på fåglar inom Natura 2000-området, huvudsakligen från buller, har de huvudsakliga
uppehållsområden för de olika fågelarterna tagits fram av Mikael Larsson, Naturcentrum AB. Han har flera decenniers erfarenhet av fältornitologi och är sedan många år bosatt i Varbergs kommun och har således mycket god lokalkännedom. Tillsammans med andra ornitologer med stor erfarenhet av Natura 2000-området Getteröns fågelreservat har Michael arbetat fram kartor med områden för fåglarnas huvudsakliga uppehållsområden.
Kartorna visar de områden inom vilka de olika arterna huvudsakligen håller till för födosök, rastning eller häckning. Ytorna är inte exakta eller skarpt avgränsade men ger ändå en god uppfattning om hur de olika arterna använder området och vilka delar som är viktiga för olika arter. Fåglarnas huvudsakliga uppehållsområden visas i Figur 5.18.
Naturtyper
Naturtyperna inom ett Natura 2000-område listas i habitatdirektivets bilaga 1 och
definieras enligt Naturvårdsverkets vägledningar för svenska naturtyper, där tydliga kriterier finns för varje naturtyp.
I Tabell 5.4 och Figur 5.19 redovisas
Länsstyrelsen i Hallands läns inventering av naturtyper som förekommer inom Natura 2000-området samt hur stora arealerna är av dessa naturtyper.
Underlaget är framtaget genom flyg- eller satellitbildstolkning och är delvis kontrollerat av länsstyrelsen i fält. Naturtyperna
1130 estuarier och 1140 blottade ler- och sandbottnar är bedömda efter länsstyrelsens fältbesök 2012, och delvis tidigare.
Naturtyperna 1310 glasörtstränder, 1330 salta strandängar och 6270 silikatgräsmarker är karterade i fält av länsstyrelsen under sommaren 2015. Naturtyp 6410 fuktängar är karterad i Ängs- och Betesmarksinventeringen år 2007. Övriga områden är till största
delen endast flygbildstolkade och/eller bedömda utifrån befintlig kunskap om områdena som till exempel ängs- och betsmarksinventeringen.
Tabell 5.4 Naturtyper inom Getteröns fågelreservat, utgående från de inventeringar som har gjorts. Tabellen visar också Sveriges rapportering till EU om naturtypernas bevarandestatus 2013. Bevarandestatusen är bedömd på skalan:
gynnsam, otillfredsställande, dålig. Trend (framtidsutsikter) har bedömts på skalan: ”positiv”, ”stabil eller okänd”, negativ”.
Inga lokala bedömningar av gynnsam bevarandestatus har gjorts.
Naturtyp kod Naturtyp namn Förekomst Areal
(unge-färlig)
Bevarandestatus
nationellt 2013 Trend 2013
1130 Estuarier Bassängen och
Fareham-marsviken 103,3 ha Otillfredsställande Stabil eller okänd
1140 Blottade ler- och
sandbottnar Strandnära bottnar och på
revlar 11,7 ha Otillfredsställande Negativ
1310 Glasörtstränder Främst saltpåverkade, kala ytor i strandängarna, centralt i området
0,6 ha Dålig Negativ
1330 Salta strandängar Dominerar landmiljöerna 88,9 ha Dålig Stabil eller okänd
3260 Mindre vattendrag Himleån, som är förgrenad i
två armar 1,1 ha Otillfredsställande Negativ
6230 Stagg-gräsmarker Förekommer ofta i mosaik med andra, till exempel silikatgräsmarker (6270)
0,1 ha Dålig Negativ
6270 Silikatgräsmarker Spritt i strandängarna i norr 2,6 ha Dålig Negativ
6410 Fuktängar Norr om Bassängen 0,4 Dålig Negativ
- Osäkert om dessa
områden är Natura 2000-naturtyp eller ej
Spridda områden, huvudsakligen i norr, öster och söder
60,4 - -
- Ej Natura
2000-natur-typ Öppna gräsmarker i norr
och öster (före detta åkermarker), Dammen i söder
81,8 ha - -
\ \ \ \ \
© Länsstyrelsen i Hallands län, Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Geodatasamverkan
1140 - Blottade ler- och sandbottnar
\ \ \ \
\ \ \ \
\ \ \ \
\ \ \ \
\ \ \\ \ \ 1310 - Glasörtsstränder 1330 - Salta strandängar 6270 - Silikatgräsmarker 6410 - Fuktängar
Osäkert om dessa områden är Natura 2000-naturtyp eller ej
Ej Natura 2000-naturtyp
Natura 2000 - Natura 2000-området Getteröns fågelreservat
Spår i markplan Tråg
0 250 500
m
Figur 5.19 Naturtyper inom Natura 2000-området Getteröns fågelreservat. Naturtyperna 3260 mindre vattendrag och 6230 stagg-gräsmarker förekommer i sådan liten areal och i mosaik med andra och redovisas därför inte i kartan.
De övriga områdena har delats in i två olika typer. Den ena typen har illustreras med orange på kartan i Figur 5.19. Enligt länsstyrelsens bedömning är dessa områden sannolikt Natura 2000-naturtyp, men eftersom fältbedömning inte har gjorts är det fortfarande osäkert vilken typ av Natura 2000-naturtyp områdena utgör. I de grå områdena har länsstyrelsen gjort bedömningen att dessa områden inte kan klassas som Natura 2000-naturtyp. De grå områdena är delvis karterade i fält, men stora delar har endast bedömts utifrån flygbilder. Relativt stora delar av Natura 2000-området kan alltså inte klassas som Natura 2000-naturtyp, till exempel de öppna gräsmarkerna som utgörs av före detta åkermark längs områdets östra och nordöstra gränser, samt Dammen i söder.
Som tidigare har nämnts är Natura 2000-området Getteröns sammansättning och arealernas fördelning inom området under utredning och en uppdatering av bevarandeplanen väntas. De naturtyper som redovisas i Tabell 5.4 och Figur 5.19 stämmer alltså inte överens med vad som anges i nu gällande bevarandeplan, men anses i dagsläget vara mer överensstämmande med verkligheten.
Projektet förväntas inte påverka Natura 2000-området genom att mark inom Natura 2000-området tas i anspråk. De delar som skulle kunna påverkas av förändrad vattenkemi eller eventuella utsläpp (Bassängen) är bedömda i fält. Detta gör att befintlig kunskap om naturtypernas utbredning bedöms vara tillräcklig för denna MKB.
Naturtyp och arter i Bassängen
Bassängens vatten har klassats som Natura 2000-naturtyp 1130, Estuarier. Eftersom klassningen är gjord efter att nu gällande bevarandeplan fastslogs finns ingen specifik beskrivning knuten till själva Natura 2000-naturtypen. Generellt kan sägas att ett estuarie är en flod- eller åmynning där sötvatten blandas med salt havsvatten, och där både marina och limniska arter förekommer och utgör en ekologisk enhet. Naturtypen kännetecknas av god vattenkvalitet, naturligt vattenflöde, varierande salthalt, ständigt pågående deltabildning och har förutsättningar för en naturlig
artsammansättning. Naturtypen är komplex och kan bestå av flera andra naturtyper.
Exploatering och övergödning bedöms vara de största hoten mot gynnsam bevarandestatus av naturtypen.
Bassängen tillförs vatten från Monarkbäcken och den näringsrika Himleån, så vattnet är sött och med bra födosöksmöjligheter för till exempel simänder som rastar där i stora mängder. På gyttjebankarna i Bassängens kanter rastar också många vadare. Det grunda, snabbt uppvärmda vattnet ger förutsättningar för en mycket hög produktion av plankton och bottenfauna, vilket är en viktig förutsättning för det rika fågellivet. I Bassängen eller dess närhet förekommer i stort sett samtliga av de fågelarter som pekas ut i bevarandeplanen.
Bedömning av konsekvenser
Enligt 7 kap 28 b § miljöbalken får tillstånd för att bedriva verksamheter som kan påverka Natura 2000-området endast lämnas om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte:
1. Kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas,
2. Medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.
Bedömningen av påverkan, effekter och konsekvenser som uppkommer i Natura 2000-området utgår från texten i 7 kap 28 b
§ punkt 1 och 2 miljöbalken, och görs enligt samma skala som används i hela denna MKB, alltså obetydlig, liten, måttlig och stor.