De övergripande lagkrav och mål som styr tillståndsansökan i projektet beskrivs i nedanstående kapitel. I kapitlet beskrivs också syftet med utbyggnaden till dubbelspår genom Varberg, och de projektspecifika målen presenteras.
Hushållningsregler, riksintressen och skyddad natur
I 3 och 4 kapitlet miljöbalken finns de grundläggande respektive särskilda hushållningsreglerna som reglerar
användandet av mark- och vattenområden.
Olika områden i hela landet har pekats ut som riksintressen, vilket innebär att dessa områden är av intresse för
naturvården, kulturmiljövården, friluftslivet, energiproduktion eller kommunikationer.
Områden som är av riksintresse ska skyddas mot påtaglig skada, och företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Om det uppstår konflikt mellan olika intressen, så ska det eller de ändamål som på lämpligast sätt främjar god hushållning av marken, vattnet och den fysiska miljön ges företräde.
Hela kustområdet utanför Varberg berörs av hushållningsbestämmelser enligt 4 kapitlet miljöbalken, riksintresse för kust-, turism och friluftsliv och riksintresse
högexploaterad kust och järnvägen utgör i sig själv ett riksintresse för kommunikation.
De norra delarna av området innefattar även riksintresse för kommunikation väg, hamn och sjöfart, naturvård, kulturmiljövård, Natura 2000-området Getteröns fågelreservat, Getteröns naturreservat och Ramsarområde Getterön. Delar av planområdet berörs även av strandskyddade områden och biotopskyddsområden. Riksintressena beskrivs vidare i respektive miljökapitel.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiska styrmedel som regleras i 5 kapitlet miljöbalken, och anger med halter och riktvärden tillstånd som ska uppnås i miljön vid en viss tidpunkt. Miljökvalitetsnormerna utfärdas av regeringen eller av vissa
myndigheter i form av föreskrifter som reglerar kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön. En miljökvalitetsnorm ska enligt miljöbalken ange de ”föroreningsnivåer eller
2.1 Lagkrav
Tillståndsansökan och de bedömningar av miljökonsekvenser som görs i MKB:n styrs av flera olika lagstiftningar. Nedan görs en kort beskrivning av dessa, och under respektive miljöaspekt vidare i denna handling beskrivs de vid behov mer utförligt.
2.1.1 Miljöbalken
I miljöbalken (1998:808) finns bestämmelser som syftar till att främja en hållbar utveckling, vilket innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. I kapitel 12 redovisas mer utförligt hur projektet uppfyller lagstiftningens krav.
Hänsynsregler
De allmänna hänsynsreglerna i 2 kapitlet miljöbalken utgör de grundläggande förutsättningarna i samband med åtgärder som påverkar miljön.
De allmänna hänsynsreglerna är
• Bevisbörderegeln
• Kunskapskravet
• Försiktighetsprincipen
• Lokaliseringsprincipen
• Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
• Produktvalsprincipen
• Skadeansvar
• Skälighetsregeln
störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter”. Det finns för närvarande miljökvalitetsnormer för buller, luft och vattenkvalitet. Miljökvalitetsnormerna används i MKB som underlag för bedömning av den eventuella påverkan som projektet kan ge på människors hälsa och miljön.
Luftkvalitet
MKN för luft regleras i
Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och gäller luft i hela Sverige. MKN gäller generellt för luften utomhus, dock inte för luften på arbetsplatser, i vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. I projektet Varbergstunneln betraktas hela plattformsområdet som utomhus, vilket innebär att miljökvalitetsnormerna ska tillämpas.
Buller
Miljökvalitetsnormen för buller är en
målsättningsnorm, som syftar till att undvika skadliga effekter på människors hälsa på grund av omgivningsbuller. Kommuner och myndigheterna ansvarar för att normen följs, och enskilda verksamhetsutövare strävar genom sin egenkontroll efter att begränsa bullerstörning.
Vattenkvalitet
Ingen av vattendragen som korsas av
utbyggnaden utgör en vattenförekomst inom Vattenförvaltningsförordningen. Däremot rinner dessa vattendrag till recipienter som ingår i vattenförvaltningen, och som därmed har fastställda miljökvalitetsnormer.
MKB
I 6 kapitlet miljöbalken finns bestämmelserna om MKB:er och om samrådets form
och innehåll. MKB:n för en åtgärd ska innehålla en icke-teknisk sammanfattning av åtgärden, beskriva effekterna på miljön, redovisa alternativa lösningar och förslag till skyddsåtgärder samt möjliggöra en samlad bedömning av projektets påverkan på människors hälsa och miljön.
Vattenverksamhet
Tillståndsprövning av åtgärder i vatten regleras i 11 kapitlet miljöbalken. De åtgärder inom projektet Varbergstunneln som
definieras som vattenverksamhet listas i kapitel 3 nedan.
Natura 2000-område
Området Getteröns fågelreservat nordväst om Varbergs centrum är utpekat som Natura 2000-område enligt 7 kapitlet 27-29§§ miljöbalken. För att bedriva verksamheter eller genomföra åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs tillstånd. Tillståndsprövningen av Natura 2000-området kommer att samordnas med tillståndsprövningen för vattenverksamhet, enligt 7 kapitlet 29 b § miljöbalken.
2.1.2 Plan- och bygglagen
I Plan- och bygglagen (2010:900) finns bestämmelserna om planläggning av mark och vatten och om byggande. De kommunala planer som berörs av Varbergstunneln beskrivs i nedanstående kapitel.
Översiktsplanering
Den gällande översiktsplanen (ÖP) i Varbergs kommun antogs av kommunfullmäktige den 15 juni 2010 och har ett tidsperspektiv på 20 år framåt. I ÖP finns en beskrivning av inriktningen för kommunikationer som bland annat förespråkar en dubbelspårsutbyggnad med tunnel under staden. Förutom den kommunövergripande översiktsplanen berörs utbyggnaden av Västkustbanan även av en fördjupad översiktsplan (FÖP) för stadsområdet, även den antagen den 15 juni 2010. I FÖP anges att den största förändringen som stadsområdet står inför är järnvägens nya dragning i tunnel under staden, vilket tillsammans med en flytt av hamnområdet ger nya förutsättningar att skapa en tätare stad i de områden som blir tillgängliga för exploatering.
Detaljplanering
En järnväg får inte byggas i strid mot en gällande detaljplan. Varbergs kommun arbetar därför med en ny detaljplan som är förenlig med järnvägsplanens innehåll och som omfattar områdena där järnvägen går ovan mark. Den nya detaljplanen delas in i en nordlig och en sydlig del. För sträckan där det blir tunnel arbetar kommunen med tillägg till de befintliga detaljplanerna för att tillåta tunneln.
2.1.3 Kulturmiljölagen Bestämmelser om fornminnen,
byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen regleras i Kulturmiljölagen (1988:950), som trädde i kraft 1 januari 2014 i sin nya lydelse. Bestämmelserna i lagen syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer.
2.2 Nationella mål
2.2.1 Nationella miljökvalitetsmål De svenska miljömålen finns definierade i proposition 2009/10:155 ”Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete”.
Det övergripande miljöpolitiska målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagen har med utgångspunkt i detta antagit 16 miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen antas tåla och som definierar det tillstånd för miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Miljökvalitetsmålen är en grundläggande utgångspunkt för miljöarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Hallands län har anammat de nationella miljömålen med sina preciseringar att gälla också som regionala mål. Varbergs kommun har haft miljömål fastställda för perioden 2008 - 2015. För perioden 2015-2025 har kommunen istället tagit fram hållbarhetsdokumentet Varberg visar vägen, som kommer att arbetas om till mål som ska ersätta miljömålen för perioden 2008-2015.
De miljömål som är aktuella för varje skyddsobjekt beskrivs vidare i respektive kapitel, och projektets måluppfyllelse beskrivs i kapitel 12.
2.2.2 Transportpolitiska mål I juni 2009 antog riksdagen nya
transportpolitiska mål (Mål för framtidens resor och transporter, proposition
2008/09:93). Det övergripande målet lyder:
”Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.” Detta mål har delats upp i två mål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet syftar till att skapa tillgänglighet för resor och transporter.
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Det är formulerat så här:
”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa”.
2.3 Projektspecifika mål
Nedan beskrivs ändamål och projektmål för utbyggnaden av Västkustbanan mellan Varberg och Hamra.
2.3.1 Ändamål
Det övergripande syftet med Varbergstunneln är att skapa bättre pendlingsmöjligheter samt göra det möjligt att flytta godstransporter till järnvägen. Dubbelspåret kommer att öka kapaciteten på järnvägen, bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem och öka trafiksäkerheten genom att nya planskildheter byggs. Den nya stationen i centrum bidrar till att bibehålla och utveckla en levande och attraktiv stadskärna.
Utifrån motiven till utbyggnad av
Västkustbanan, som har identifierats i tidigare planeringsskeden samt de transportpolitiska målen, har fyra ändamål för projektet formulerats.
Möta transportsystemets behov av ökad kapacitet
• Ett effektivt järnvägssystem med hög tillgänglighet för både internationella, nationella och regionala transporter och resor.
• Skapa större arbetsmarknadsregioner genom bättre möjligheter till
arbetspendling och skapa bättre kvalitet för näringslivets transporter.
• Tillförlitligheten och robustheten på hela Västkustbanan ska öka genom att kapaciteten på banan höjs och den tekniska standarden ökar. Detta ger kortare restider och möjlighet till fler tågstopp på Västkustbanan.
Ökad trafiksäkerhet
• Korsningar i plan mellan väg och järnväg försvinner och ersätts av planskilda korsningar.
Förbättrad miljö
• Bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem såväl ekonomiskt, miljömässigt och socialt genom att öka tågtrafikens konkurrenskraft gentemot andra trafikslag och möjliggöra att mer trafik kan flyttas över från väg till järnväg.
Station i centrum behåller och utvecklar en levande och attraktiv stadskärna
• Byten mellan olika trafikslag ska förbättras och ett nytt resecentrum ökar tillgängligheten och stärker kollektivtrafiken i regionen.
• Förutsättningarna för alla resenärer att använda kollektivtrafik ska öka genom att anläggningen utformas så att den är tillgänglig och trygg för alla.
2.3.2 Projektmål miljö
Projektet utgår ifrån följande projektmål för miljö:
• Naturvärdena kring Natura 2000-området Getteröns fågelreservat ska inte
försämras av projektet. Skyddsåtgärder ska genomföras för att minska
bullerpåverkan. Under byggskedet ska skyddsåtgärder genomföras för att minska risken för påverkan från lakvatten från Lassabackadeponin och påverkan på grundvatten.
• Förekomsten av förorenad mark inom järnvägsområdet och risker kring spridning av miljöfarliga ämnen från förorenad mark ska efter projektets genomförande vara mindre än i nuläget.
Program och åtgärder ska genomföras under byggskedet kring risker med miljöfarliga ämnen.
• Påverkan på grundvattnet i drift- och byggskedet ska minimeras.
• Under byggskedet ska påverkan från masstransporter minimeras genom att undvika transporter genom Varberg och genom att utnyttja lämpliga tillfälliga upplagsytor. Överskottsmassorna ses som en resurs och kommer att i möjligaste mån utnyttjas i projektet och andra närliggande projekt.
Hur de projektspecifika målen uppfylls beskrivs vidare i kapitel 12.