Detta kapitel innehåller en sammanfattning av de konsekvenser som uppkommer till följd av vattenverksamheten. En samlad bedömning av de miljökonsekvenser som uppkommer till följd av projektet, både till följd av vattenverksamhet och för Natura 2000-området, görs i kapitel 12.
att ersättas med nytt/nya grodvatten. I omgivningen finns ett antal alléer som omfattas av det generella biotopskyddet, som kan komma att påverkas negativt, och det kan inte uteslutas att enskilda träd kan komma att dö, vilket innebär små-måttliga effekter och konsekvenser med avseende på naturmiljön.
Ett flertal andra värdefulla naturmiljöer och naturvärdesobjekt ligger inom bedömt påverkansområde enligt vad som beskrivs i avsnitt 5.7, men där bedöms effekter och konsekvenser, till följd av grundvattenverksamheten, överlag som små.
10.1.2 Spridning/transport av förorenat grundvatten
Påtagligt förorenat grundvatten, i anslutning till planerade områden för schakt och grundvattensänkning återfinns framförallt väster om, nedströms, Renen 13. Denna fastighet kommer att efterbehandlas, men detta kommer inte att kunna vara genomfört innan byggskedet för järnvägen. Risken för transport av förorening i så kallat fri fas (förorening i koncentrerad form) bedöms som liten. Den del av föroreningen som är lättrörlig, bedöms vara förorening som är löst i grundvattnet. Förorening i löst fas har redan idag spridit sig till järnvägen och föreligger som en plym från Renen 13, mot havet i väster. Efterhand som grundvatten pumpas i anslutning till schakten kommer det förorenade grundvattnet att omhändertas och renas. Den omfattande pumpning som görs medför en viss efterbehandling av föroreningsplymen väster om Renen 13.
Detta kan minska riskerna för ångavgång till byggnader och minska risken för fortsatt föroreningsspridning, vilket ur ett övergripande miljömässigt perspektiv bedöms som positiva effekter. Det kan inte helt uteslutas att det kan förekomma sammanhängande föroreningsvolymer i fri fas, det vill säga i koncentrerad form, i källområdet, vilka i så fall kan betraktas som potentiellt rörliga. Kompletterande undersökningar/utredningar av källan, som Varbergs kommun kommer låta genomföra, förväntas att bidra till att bättre kunna bedöma eventuella risker för detta. I nuläget finns det dock, utifrån tillgängliga utredningar, inget som påvisat att det skulle finnas rörlig fri fas i källområdet, även om mycket höga halter i löst fas påträffats.
Trafikverket avser genomföra kompletterande
undersökningar och utredningar för att ytterligare kunna styrka de bedömningar som har gjorts avseende risker förknippade med grundvattenbortledning nedströms kvarteret Renen, innan byggskedet. Om resultaten från kompletterande undersökningar visar på att den riskbedömning som har gjorts behöver revideras och att riskbilden ser annorlunda ut, kan man behöva överväga att skjuta upp projektstarten tills dess att efterbehandlingen av det förorenade området inom kvarteret Renen är genomförd.
Utifrån den kunskap som finns idag bedöms effekter och konsekvenser till följd av grundvattensänkningen nedströms kvarteret Renen kunna begränsas till måttliga.
I övrigt förväntas ingen påtaglig påverkan med avseende på föroreningstransport eller föroreningsspridning.
10.1.3 Sättningar och skador på bebyggelse inklusive kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Byggnader inom påverkansområdet har, utifrån grundläggnings- och jordlagerförhållanden samt
grundvattensänkning, delats in i tre klasser:
• A - Risk för skadliga sättningar
• B - Liten risk för skadliga sättningar
• C - Ingen risk för skadliga sättningar Totalt 29 fastigheter har bedömts löpa risk för skadliga sättningar (klass A), och ytterligare 27 fastigheter har bedömts löpa liten risk för skadliga sättningar (klass B). Sättningsrisker föreligger i huvudsak inom påverkansområdet för det norra tråget och betongtunneln samt den norra delen av bergtunnelsträckningen.
Flera av de fastigheter som löper risk för skadliga sättningar ligger inom
industriområdena i norr och väst, men många ligger också i centrala Varberg. Ett par av de byggnader som löper risk för sättningar är Stationshuset och Varbergs kyrka, som båda har bedömts ha ett stort kulturmiljövärde.
Flera av byggnaderna i centrala Varberg i övrigt har ett uttalat kulturmiljövärde.
Enligt de inarbetade skyddsåtgärderna ska åtgärder, i form av skyddsinfiltration, vid behov sättas in i ett sådant skede att skadliga
sättningar ej ska behöva uppstå. Effekterna bedöms därför kunna begränsas till att endast bli små, och så även konsekvenserna för flertalet av fastigheterna. Om det visar sig att infiltration vid någon byggnad inte bedöms vara en tillämpbar metod finns andra alternativ, såsom grundförstärkning av byggnaden eller jet-grouting, vilket innebär att jorden stabiliseras med cement.
Av de fastigheter som har nämnts löper fyra fastigheter risk för sättningar på grund av närhet till schakt, varav stationsbyggnaden är en av dessa. Det kan således uppstå skador och negativa effekter på dessa byggnader, men anläggningsarbetena kommer så långt som möjligt att anpassas för att minimera dessa eventuella effekter. Konsekvenserna bedöms sammantaget som små-måttliga.
10.1.4 Påverkan på enskilda brunnar och geoenergianläggningar
Flertalet av de enskilda brunnar som finns inom påverkansområdet utgörs av bergborrade energibrunnar. Några energibrunnar kommer att behöva tas bort helt, då de kommer i konflikt med bergtunneln, detta har dock prövats i järnvägsplanen. De kvarvarande
energibrunnarna bedöms komma att påverkas i liten utsträckning då det potentiella
effektuttaget ur energibrunnarna bedöms understiga 5 %. Brunnsägare kommer att erhålla ekonomisk kompensation i förhållande till minskningen av potentiellt effektuttag.
Effekterna och konsekvenserna bedöms bli små till följd av grundvattensänkningen.
Inom ett koloniområde vid den södra delen av bergtunnelsträckningen finns grävda brunnar för bevattningsändamål. Dessa kan komma att påverkas påtagligt. De brunnsägare som eventuellt drabbas kommer att ersättas med kommunalt vatten, då delar av koloniområdet redan idag är anslutet till det kommunala VA-nätet.
Inom de tätbebyggda områdena bedöms det ej förekomma några brunnar för dricksvattenändamål eftersom det finns kommunalt vatten inom dessa områden. Söder om bergtunnelsträckningen, där bebyggelsen är glesare, finns dock fastigheter med enskild dricksvattenförsörjning. Om grävda brunnar förekommer inom de bostadsfastigheter som finns inom påverkansområdet, kan dessa brunnar komma att påverkas märkbart. Det bedöms i sådant fall röra sig som ett fåtal brunnar. Kontrollprogrammet får i byggskedet utvisa om påverkan föreligger och i sådant fall kommer ägare till påverkade grävda brunnar att ersättas med likvärdig anläggning.
Konsekvenserna bedöms bli små.
Tabell 10.1 Sammanfattning av konsekvenserna av grundvattenavsänkning Konsekvenser av
grundvattensänkning Påverkan på naturmiljöer, urbana grönområden och rekreativa miljöer
Påverkan på enskilda brunnar och geoenergi-anläggningar
Samlad bedömning grundvatten
Norr om Getteröbron Byggskede Obetydliga
konsekvenser Obetydliga - små
konsekvenser
Obetydliga
konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga - små
konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga - små positiva
konsekvenser Söder om Getteröbron
inklusive tråg och betongtunnel
Byggskede Små - måttliga konsekvenser Måttligt
konsekvenser Små konsekvenser Måttligt
konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Bergtunneln Byggskede Små- måttliga
konsekvenser Små - måttliga
konsekvenser
Små
konsekven-ser Små konsekvenser Små- måttliga
konsekvenser Driftskede Små- måttliga
konsekvenser Små
konsekvenser Små
konsekven-ser Små konsekvenser Små- måttliga
konsekvenser Söder om bergtunneln Byggskede Små- måttliga
konsekvenser Obetydliga
konsekvenser Obetydliga
konsekvenser Små konsekvenser Små- måttliga konsekvenser Driftskede Små- måttliga
konsekvenser Obetydliga
konsekvenser Obetydliga
konsekvenser Små konsekvenser Små- måttliga konsekvenser
10.2 Konsekvenser till följd av arbeten i ytvatten
I följande text samt i Tabell 10.2
sammanfattas konsekvensbedömningen i kapitel 8.5 och den mest väsentliga påverkan som projektet medför, med avseende på ytvattenverksamheten samt avledning av byggavloppsvatten till ytvattenrecipienter.
10.2.1 Grumling, sedimentation och spridning av lagrade föroreningar Byggskede
Grumling kommer att ske i samtliga vattendrag i samband med omläggning och nyläggning av trummor. Vid Lassabacka- och Monarkbäcken kan detta medföra frigörande av sedimenterade föroreningar varför skyddsåtgärder för att undvika och begränsa grumling kommer att vidtas. En viktig förutsättning för konsekvensbedömningen är att arbetena bedöms utföras i ungefär samma omfattning även i nollalternativet. Jämfört med nollalternativet bedöms konsekvenserna vara obetydliga.
I Vrångabäcken finns värdefulla bottnar några hundra meter nedströms skärningspunkten med järnvägen och särskilda åtgärder för att undvika och minska grumling har därmed arbetats in, såsom att arbetena ska ske i torrhet och att skydd för att minska sedimentflykt upprättas.
Det byggavloppsvatten som uppkommer i schakter och på tillfälliga upplagsytor kommer att innehålla höga partikelhalter. För att minimera påverkan på vattenkvaliteten i recipienterna hamnbassängen,
Brearedsbäcken samt Vrångabäcken ska därför vattnet genomgå rening i form av partikelavskiljning innan utsläpp. Utsläppet och därmed påverkan på vattenkvaliteten kommer att pågå under stora delar av byggskedet. De högsta inkommande och
utgående halterna förväntas dock initialt i samband med urschaktning och upprättande av sponter. Störst risk för negativ påverkan på fisk och bottenfauna bedöms föreligga i Vrångabäcken där det ett hundratal meter nedströms korsningen med järnvägen finns värdefulla lekbottnar för öring som riskerar att påverkas av sedimentation.
Grumling och sedimentation kan leda till försämrade förutsättningar för fisk såsom minskat siktdjup, minskad födotillgång och nedsatt reproduktion hos fisk. Bottenfauna har sämre möjligheter att undvika påverkan än fisk och påverkan kan lokalt bli högre i lugna partier. Sammantaget bedöms
konsekvenserna i Breareds- och Vrångabäcken till följd av utsläpp av suspenderat material och grumlande arbeten bli små till måttliga.
Bedömningen görs främst med avseende på konsekvenser för fisk. Bottenfaunan i båda vattendragen har generellt bedömts vara artfattig. Med beaktande av att den ovanliga nattsländelarven i Vrångabäcken identifierats cirka 1100 meter från arbetsområdet bedöms konsekvenserna för denna art vara små.
Sammantaget bedöms konsekvenserna med avseende på bottenfauna vara små. I hamnbassängen bedöms påverkansområdet vara koncentrerat kring utsläppspunkten och naturvärdena bedöms vara låga. Det gör att konsekvenserna bedöms bli små.
Driftskede
Ingen påverkan med avseende på grumling och sedimentation förväntas i driftskedet.
10.2.2 Beskuggning och trädbevuxen kantzon
Byggskede och driftskede
Samtliga berörda vattendrag är i stor utsträckning redan idag solexponerade.
Upprättande av arbetsområden tvärs över vattendragen kommer endast i mindre utsträckning påverka beskuggningen och
Tabell 10.2 Sammanfattning av konsekvenserna till följd av vattenverksamhet med avseende på ytvatten Konsekvenser och trädbevuxen kantzon
- måttliga Obetydliga
- små Obetydliga
- små Obetydliga
- måttliga Obetydliga - små Obetydliga - små Driftskede Ej relevant Obetydiga
- små Obetydliga
- små Obetydliga
- små positiva I Brearedsbäcken måttliga. I övrigt obetydliga - små
Ej relevant
kantzonens funktion för spridning av organismer. Störst relativ påverkan sker vid Lassabackabäcken samt Brearedsbäcken.
Vid Lassabackabäcken bedöms ingreppet motsvara det som görs i nollalternativet.
Beskuggningen vid Brearedsbäcken kommer under en längre period att vara reducerad men med inarbetade skyddsåtgärder bedöms trädbeskuggning samt dikesslänter återhämta sig och konsekvenserna blir obetydliga till små.
10.2.3 Fysisk påverkan på bottnar och stränder
Byggskede
Vattenverksamheten i dikena och bäckarna kommer inte att direkt beröra några bottnar med höga naturvärden. Det finns dock värdefulla lekbottnar i Vrångabäcken ett hundratal meter nedströms korsningen med järnvägen som kan komma att beröras indirekt. Under byggskedet kan grumling och sedimentation påverka och tillfälligt försämra bottensubstratet. Omfattning av grumlingen med inarbetade skyddsåtgärder bedöms dock vara begränsad vilket innebär att risken för överlagring av lekbottnarna bedöms vara liten. Konsekvenserna för öringens reproduktionsmöjligheter samt bottenfauna i denna typ av substrat bedöms vara små.
Driftskede
Ingreppen i Breareds- och Vrångabäcken påverkar bottnar med lågt naturvärde och därmed bedöms den permanenta förlusten av bottensubstrat ge obetydliga till små konsekvenser för vattenmiljön. I bäckfårorna kommer dessutom erosionsskydd av rundat material anläggas vilket är positivt för vattenfaunan och kan erbjuda en ny typ av bottensubstrat i området.
10.2.4 Spridning av förorenande ämnen
Byggskede
Under byggskedet finns flera komplexa miljösituationer som är kopplade till schakt i deponiområdet och schakt i och kring vattendragen. Föroreningssituationen är mest utbredd och potentiellt skadlig för ytvattenrecipienter i schakten norr om bergtunneln. För att skydda det närliggande Natura 2000-området Getteröns fågelreservat samt Lassabacka- och Monarkbäcken
kommer därför allt byggavloppsvatten från schakter samt delar av upplagsytorna norr om bergtunneln avledas till en central
reningsanläggning i hamnområdet och efter rening släppas till hamnbassängen.
Grundvatten förorenat av klorerade lösningsmedel längs norra tråg- och betongtunnelschakten ska pumpas upp utanför schakten och rening sker separat i så stor utsträckning som möjligt för att minska risken för utblandning med övrigt byggavloppsvatten i schakten. Förutom grundvattenföroreningar kommer kvävehaltigt byggavloppsvatten att genereras i projektet till följd av sprängningsarbeten i bergtunneln.
Kvävehaltigt byggavsloppsvatten från bergtunnlarna ska genomgå kväverening innan utsläpp sker till hamnbassängen.
Byggavloppsvattnet från upplagsytan för bergkross i Norra hamnen kommer dock inte att kunna samlas upp utan kommer att infiltrera inom upplagsytan.
Konsekvenserna på hamnbassängen, med avseende på den förhållandevis omfattande rening som ska genomföras samt recipientens befintliga naturvärden, bedöms sammantaget som måttliga.
Från södra bergtunneldelen uppkommer också kvävehaltigt byggavloppsvatten. Detta vatten ska, tillsammans med byggavloppsvatten från tillfälliga upplagsytor i söder, avledas till det kommunala reningsverket via spillvattennätet för att undvika påverkan på ytvatten i området.
Driftskede
I driftskedet kommer inläckande grundvatten från bergtunnlarna att avledas till
hamnbassängen, efter att ha passerat ett uppsamlings- och ett utjämningsmagasin.
Risken för att detta grundvatten ska vara nämnvärt förorenat bedöms som liten, varför denna avledning inte ska medföra några nämnvärda negativa effekter på hamnbassängen. Effekter och konsekvenser bedöms som obetydliga till små.
10.2.5 Morfologi, hydraulik och vandringshinder
Byggskede
Arbetet med omläggning av samtliga trummor ska utföras så att inga tillfälliga vandringhinder uppstår, till exempel avseende stalp och flödesregim. Konsekvenserna bedöms vara obetydliga till små.
Driftskede
Brearedsbäcken kommer att anläggas som trummor i form av en dykarledning under tråget. Beräkningar har visat på låga flödeshastigheter genom trummorna och in- och utlopp kommer att anläggas utan stalp vilket sammantaget innebär att den inte bedöms utgöra ett vandringshinder för fisk. Anläggningen medför vissa positiva konsekvenser eftersom den erbjuder en buffert för fisk och vissa andra akvatiska organismer under extrema lågflödesförhållanden.
Trumman bedöms samtidigt erbjuda ståndplats för större fisk och därmed kan predationen på små fiskar såsom utvandrande öringsmolt öka. Konsekvenserna på fisk och naturvärden i Brearedsbäcken bedöms vara måttliga.
Övriga trummor anläggs så att varken fysiska eller flödesbetingade vandringshinder uppkommer, med undantag för trummorna i Vrångabäckens östra gren vilka kan utgöra ett
partiellt vandringshinder för simsvaga arter vid högflödessituationer. Konsekvenserna bedöms vara obetydliga till små.
10.2.6 Buller och vibrationer Byggskede
De anläggningsarbeten som är mest
omfattande eller bullerkritiska och relevanta med avseende på vattenverksamhet i
ytvatten är spontning, jordschakt och lastning samt lossning av material. Under byggtiden kommer även transporter att ske inom och till områden för vattenverksamhet. Anläggningsarbeten kopplat till vattenverksamheten pågår främst inom begränsade arbetsområden och bullerpåverkan kommer bara utgöra en mindre del av projektets totala luftburna bullerpåverkan. Konsekvenserna av luftburet buller till följd av vattenverksamhet vid samtliga vattendrag bedöms som obetydliga till små.
Tabell 10.3 Sammanfattning av konsekvenserna av vattenverksamhetens följdverksamheter under byggskedet. Konse-kvenserna avser påverkan på närboende.
Övriga konsekven-ser av vattenverk-samheten
Luftkvalitet Buller Vibrationer Stomljud
Byggskede Obetydliga - små
konsekvenser Måttliga - stora
konse-kvenser Små - måttliga
konsekvenser Måttliga konsekvenser
Avseende vattenburet buller finns risk att fiskar skräms bort från området där arbetena utförs. Fisken bedöms dock hitta uppehållsplatser inom relativt kort avstånd från arbetsområdet. I Brearedsbäcken är risken för påverkan störst eftersom det här finns biotoper och leklokaler med högt värde uppströms korsningen med järnvägen och fisken kan tillfälligt skrämmas från att vandra uppströms. Fisken bedöms dock kunna passera arbetsområdet även under arbetsskedet. Eftersom påverkanssituationen är övergående och det bedöms finnas
möjlighet för fiskvandring även under arbetsskedet bedöms inte långsiktiga effekter på fiskbestånden uppstå. Konsekvenserna av vattenburet buller bedöms sammantaget som obetydliga till små.
Driftskede
Vattenverksamheten medför inget buller i driftskedet.
10.3 Övriga konsekvenser av vattenverksamheten
De övriga konsekvenser av
vattenverksamheten som uppkommer för närboende på grund av projektet, och som beskrivs i kapitel 9, sammanfattas i Tabell 10.3.