Miljökvalitetsnormer

en vattenförekomst finns ett antal kvalitetsfaktorer som ligger till grund för vattenförekomstens slutliga klassning.

Utsläpp av vatten som uppstår på grund av vattenverksamheten kan medföra direkt påverkan på kvalitetsfaktorer kopplade till vattenkvalitet och vattenkemi men även indirekt genom påverkan på biologiska kvalitetsfaktorer såsom ökad/minskad planktonbiomassa, förändrat siktdjup, ökad nedbrytning och minskad syremängd.

Verksamhetsutövarens ansvar är att redogöra för hur verksamheten, efter inarbetade skyddsåtgärder, påverkar möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Bedömning av status och uppfyllande av miljökvalitetsnormerna ska dock vara representativa för hela vattenförekomsten. Utgångspunkt vid

bedömning av påverkan på status har varit att:

• Förändringen påverkar statusen på ett

bestående sätt så att förändringen ger en mätbar påverkan inom miljöövervakningen och leder till lägre statusklass (avseende ekologisk status eller enskild kvalitetsfaktor) vid nästkommande 6-årscykel.

Med andra ord så om förändringen inte kan anses bli mätbar och bestående i hela vattenförekomsten klassas den som

”Oförändrad”.

För de kvalitetsfaktorer som redan befinner sig i den lägsta klassen görs en bedömning om påverkan medför en försämring av kvalitetsfaktorn som kan anses innebära en försämring av statusen.

Getteröviken (SE633964-128450) I byggskedet kan påverkan på

vattenförekomsten ske vid omläggning av trummor i dagvattendiket norr om godsbangården, i Lassabackabäcken samt i Monarkbäcken vilka mynnar i Getteröviken.

Ekologisk status

Lokalt i de olika vattendragen finns risk för påverkan på växt- och faunasamhällen i samband med tillfällig grumling. I Lassabacka- och Monarkbäcken finns även risk för

frigörande av lagrade föroreningar. Med inarbetade skyddsåtgärder, som innefattar arbete i torrhet samt grumlingsmildrande

åtgärder, bedöms påverkansområdet bli begränsat både sett till tid och rum. För vattenförekomsten Getteröviken bedöms till exempel fysikalisk-kemiska faktorer såsom siktdjup och halter av särskilda förorenande ämnen inte påverkas negativt av arbetena. Skyddsåtgärder har vidtagits för att inte vattenverksamheten ska leda till kumulativa effekter längre nedströms vid grävning i oljeluktande sediment, särskilt med hänsyn till bottenfauna och fisk. Vidare har försiktighetsåtgärder vidtagits så att allt byggavloppsvatten ska pumpas bort från närliggande schakter och därmed belastar det varken vattenförekomsten eller Natura 2000-området. Med hänsyn till vattenverksamhetens begränsade omfattning samt inarbetade skyddsåtgärder bedöms arbetet inte kunna ha någon mätbar påverkan på de olika kvalitetsfaktorerna som utgör grund för bedömning av ekologisk status.

Kemisk ytvattenstatus

Sedimenten i Lassabacka- och Monarkbäcken är tydligt påverkade av industriell

verksamhet. Flera skyddsåtgärder har inarbetats för att i så stor utsträckning som möjligt begränsa grumling och spridning av lagrade föroreningar, se ovan. Arbetena kommer ske tvärs över vattendragen vilket innebär att den bottenarea som påverkas är begränsad. Sammantaget bedöms risken för spridning av industriella föroreningar vara begränsad. Arbetena förläggs skilda i tiden för att inte riskera kumulativa effekter längre nedströms. Med inarbetade skydds- och försiktighetsåtgärder bedöms det inte föreligga någon risk för mätbar påverkan på någon relaterad kvalitetsfaktor vilket kan leda till försämrad status i vattenförekomsten Getteröviken.

Balgöarkipelagen (SE570900-121060) Getteröviken mynnar i Farehammarsviken vilken i sin tur är en del av den större kustvattenförekomsten Balgöarkipelagen.

De arbeten som utförs i projektet sker långt uppströms i förhållande till kustvattenförekomsten och det bedöms inte föreligga någon risk att statusen i Balgöarkipelagen påverkas.

Norra mellersta Hallands kustvatten (SE70000-120701)

I byggskedet kan påverkan på

vattenförekomsten ske vid utsläpp av renat

byggavloppsvatten till hamnbassängen som ingår i vattenförekomsten. Även fysiska åtgärder och utsläpp av byggavloppsvatten i Brearedsbäcken och Vrångabäcken kan påverka då dessa mynnar i Apelviken vilken ligger inom vattenförekomsten.

Ekologisk status

Byggavloppsvattnet som uppstår till följd av sprängarbeten i öppen schakt och tunnel kommer att vara kvävehaltigt. Innan utsläpp till hamnbassängen ska vattnet, i de fall det är möjligt, genomgå kväverening för att minimera utgående totalkvävehalter. Trots rening kommer kvävehalterna i utgående vatten samt i recipienten vara förhöjda jämfört med nuläget. Detta bedöms leda till en viss lokal påverkan på växt- och faunasamhällen omkring utsläppspunkten i recipienten i form av till exempel ökad biomassa.

För att kunna bedöma eventuell påverkan av kväveutsläppet på vattenförekomstens status har en schablonmässig beräkning gjorts utifrån siffror och erfarenheter från andra sprängnings- och tunnelprojekt. Utifrån ett antal antaganden har den totala mängden kväve i ospolade och orenade massor från hela projektet beräknats till mellan 4,5-13,6 ton/år. Den stora variationen beror till stor grad på osäkerheter kopplat till sprängämnesförluster och visar vikten av att arbetet utförs på ett korrekt sätt. Efter rening av det byggavloppsvatten som är möjligt att rena har det årliga bidraget till kustvattenförekomsten Norra mellersta Hallands kustvatten beräknats till mellan 1,8-6,4 ton. Ingen hänsyn har tagits till den eventuella naturliga reduktion eller upptag som kan ske i hamnbassängen.

Dessa siffror kan jämföras med belastningen från avrinningsområdet till havet längs kuststräckan från Getteröhamnen i norr till Apelviken i söder som varierat mellan 15,5-38,9 ton/år under perioden 1999-2014 (SMHI vattenwebb, 2011). Den totala belastningen till kustvattenförekomsten är dock betydligt större om cirka 155 000 ton/år. Tillskottet av kväve som projektet bidrar med bedöms vara litet sett till vattenförekomsten i stort och är av tillfällig och övergående art. Beräknad belastning är i många fall mindre än den naturliga årliga variationen enbart från kuststräckan utanför Varberg, vilket kan variera med 10-tals ton från ett år till ett

annat. Sett till hela kustvattenförekomsten som är betydligt större volymmässigt bedöms bidraget vara försumbart och inte leda till någon mätbar påverkan.

Utsläppet kommer medföra viss påverkan lokalt i recipienterna men med inarbetade skydds- och reningsåtgärder bedöms bidraget till kustvattenförekomsten inte leda till någon direkt påverkan på kvalitetsfaktorn näringsämnen. Därmed bedöms inte heller biologiska kvalitetsfaktorer såsom exempelvis växtplankton påverkas.

Avseende särskilda förorenande ämnen ska reningsanläggningen med utsläpp i hamnbassängen utformas med reningsfunktioner som avskiljer såväl icke-syntetiska (tungmetaller) som syntetiska ämnen (klorerade kolväten och petroleumämnen). Viss lokal påverkan av dessa ämnen kommer att ske kring utsläppspunkten men då utsläppet är

begränsat bedöms inte kustvattenförekomsten påverkas negativt. Vid Breareds- och

Vrångabäcken förekommer inga industriella föroreningar. Biologisk nedbrybar olja ska användas i maskiner i området för att minimera risker kopplat till läckage av hydraulisk olja. Risken för påverkan, även lokalt i recipienten, bedöms vara låg och för kustvattenförekomsten bedöms påverkan bli obetydlig.

Sammantaget bedöms befintlig ekologisk status för vattenförekomsten Norra mellersta Hallands kustvatten förbli oförändrad.

Kemisk ytvattenstatus

Byggavloppsvattnet inom den norra delen av projektet kommer att vara påverkat av industriella föroreningar exempelvis tungmetaller, petroleumämnen och klorerade kolväten. Som inarbetade skyddsåtgärder ska därför flera olika reningsfunktioner ska upprättas för att minimera utsläppet av dessa ämnen. I vanlig drift bedöms reningsanläggningen kunna avskilja merparten av de identifierade föroreningarna i inkommande vatten. Vid nederbördssituationer där volymen överstiger den dimensionerande sker bräddning

för att hålla schakterna torra. Vid dessa tillfällen kan orenat byggavloppsvatten belasta hamnbassängen. Som diskuterats tidigare kommer förekommande industriella

föroreningar i inläckande vatten vara kraftigt utspädda i det bräddade byggavloppsvattnet.

Utifrån detta bedöms det inte föreligga någon risk för mätbar påverkan i vattenförekomsten.

Sammantaget bedöms kemisk status i vattenförekomsten förbli oförändrad.

9 Övrig påverkan, effekter och konsekvenser av vattenverksamheten

I detta kapitel behandlas de övriga effekter och konsekvenser som uppkommer för närboende under byggskedet på grund av vattenverksamheten. Konsekvenserna av projektet för dessa aspekter behandlas även i järnvägsplanens MKB. Konsekvenserna för nollalternativ och driftskede är inte relevant för vattenverksamheten, utan beskrivs istället i järnvägsplanens MKB.

9.1 Masshantering, byggtransporter