Konkret och praktiskt stöd
Enligt Hedin (1994) förekommer två sorters stöd i själva arbets-processen. Det är konkret och praktiskt stöd, som innebär hjälp med att fullgöra arbetsuppgifter, och instrumentellt stöd, som är mer inriktat mot förändringar i arbetsprocessen.
Arbetet på Godisfabriken är rutiniserat, stationärt och består av ett relativt begränsat antal handgrepp som inte skapar ett behov av konkret
och praktiskt stöd i någon högre grad. Observationer visar emellertid att
de funktionshindrade personerna får ett omfattande stöd, men i andra former.
Det är främst två omständigheter av betydelse när man analyserar stöd på arbetsplatsen; det som skapar behov av stöd och det sätt på vilket detta behov tillgodoses. På en arbetsplats är det i huvudsak två faktorer som skapar ett behov av konkret och praktiskt stöd. Det är dels produktionsfaktorer och personliga egenskaper21. På Godisfabriken är det i hög grad arbetets organisering i förhållande till den produktionstek-nik som finns inom företaget som bestämmer hjälpbehovet. I kapitel 6 har jag beskrivit att arbetet är ”av löpandebandstyp”. John och Gunnel står i slutet av ”bandet” och tar emot den färdiga produkten. Observa-tioner visar dessutom att företaget är beroende av deras insats i mycket hög grad. Det får omedelbar effekt på produktionen och produktions-resultatet om John och Gunnel skulle lämna sin plats, om så bara för några sekunder. Däremot skapar inte denna konkreta arbetsuppgift problem, stress eller något större behov av stöd och hjälp. Det finns några arbetsmoment som kräver hjälp från en stödperson, som att räkna rätt antal i förpackning, vilket beskrivs senare.
142
Den sociala omgivningen har jag beskrivit som ”det lilla familje-företaget”. På grund av de familjeliknande relationerna har John och Gunnel mer fått roller ”som barn till familjen” än som arbetstagare. Men inte heller dessa högst speciella relationer skapar otrivsel eller stress hos de båda, snarare tvärtom.
En slutsats är att faktorer och omständigheter inom företaget – produktionsfaktorer, arbetets organisering och den sociala omgivningen på arbetsplatsen – inte i sig skapar ett generellt behov av hjälp och stöd. Den mer problemfokuserade22 hjälpen som ges behövs för att lösa vissa väl avgränsade arbetsuppgifter.
Ett tredje stödkriterium är, enligt Vaux (1988), att mottagaren uppfattar – eller inser – det stöd han eller hon får23. När John och Gunnel, under intervjuer, berättar om det stöd de anser sig få, nämner de konkret och
praktiskt stöd, men endast i begränsad omfattning: PO: Hjälper Hanna Dig?
John: Ja.
PO: Vad hjälper hon dig med?
John: Att ta fram lådor och lock och så. Gunnel svarar på ungefär samma sätt:
PO: Berätta om vad Hanna hjälper dig med?
Vad hjälper hon er med?
Gunnel: Ja, att ta fram lock, lådor och lock och hur många det skall vara och så.
22 House (1981) menar att stöd och hjälp kan vara antingen problemfokuserat eller generellt inriktat.
23 Till skillnad mot Vaux (1988) som menar att ett stöd bör var subjektivt – upplevt, intar House (1981) här en mer balanserad hållning: stöd kan vara subjektivt eller objektivt, upplevt eller faktiskt. Observationer visar att i arbetsprocessen överväger det objektiva stödet. John och Gunnel får mer stöd än de själva beskriver. Resultatet från intervjuerna visar att de funktionshindrade personerna endast i begränsad utsträckning uppfattar att de får stöd och hjälp. Observationer och samtal visar över huvud taget på omfattande stödinsatser, speciellt inom daglig verksamhet.
Det exempel Gunnel och John ger, är att Hanna tar fram materiel till dem. Det är en högst påtaglig hjälp som man med skulle vilja kalla hand-räckning (Parent, Wehman m fl, 1995). Några andra hjälpformer upp-fattar de inte. Att Hanna till exempel hjälper dem varje dag med att be-ställa lunch, nämner inte Gunnel.
Även på Varuhuset förekommer konkret och praktiskt stöd i lägre grad. Arbetsplatsen – produktionsfaktorer, arbetets organisering och den sociala omgivningen – skiljer sig högst avsevärt vid en jämförelse med Godisfabriken. Arbetsplatsen är stor och arbetstagarna har varierande arbetsuppgifter. Folk är ständigt i rörelse över en stor yta. Det är ett serviceyrke, med arbetstagarna organiserade i grupper som själva fördelar sina arbetsuppgifter. Varor skall packas upp och läggas på ett tilltalande sätt i hyllorna. Jag har tidigare använt metaforen ”Torget” som en beskrivning av arbetsplatsen.
I vilket avseende skapar då denna arbetsplats behov av hjälp och stöd? Gruppens huvudsakliga uppgift är att avlasta de anställda. Grupp-medlemmarna kan, via sina handledare, på ett helt annat sätt än på Godisfabriken påverka sina arbetsuppgifter. Handledarna kommer till-sammans med avdelningscheferna överens om vilka arbetsuppgifter som gruppen skall ta över. De arbetar även i grupp, och då framgår det inte omedelbart om någon inte utför eller på något sätt inte behärskar sina arbetsuppgifter. Samtliga delar på uppgifterna och då minskar hjälp-behovet eftersom en person kan välja bort en uppgift han eller hon inte trivs med. Gruppmedlemmarna byter oftare än på Godisfabriken upp-gifter, både individuellt och i grupp. Överhuvudtaget är arbetet här mer omväxlande än på de övriga arbetsplatserna.
På Varuhuset arbetar handledarna tillsammans med gruppmedlemmarna och hjälper själva till att utföra arbetsuppgifterna, till skillnad från Godis-fabriken, där Hanna närmast finns till hands. Slutsatsen är att även här ges ett konkret och praktiskt stöd men i låg grad, delvis som en konsekvens av hur arbetet organiserats.
På Kontoret där Lina arbetar, är var och en sysselsatt med sina upp-gifter och har därför ingen direkt insyn i varandras arbetsuppupp-gifter. Organisationens huvudsakliga syfte är att hjälpa sina medlemmar. Linas uppgift är att avlasta sekreterarna, som tidigare varit överlastade av
144
arbetsuppgifter. Det finns ingen som har möjlighet att arbeta tillsammans med Lina eller som kan kontinuerligt övervaka henne. Alla arbetar helt på egen hand och sekreterarna skärmar av sig bakom stängda dörrar. Det finns få möjligheter att på ett naturligt eller spontant sätt ge varandra handräckning (om ”naturligt stöd” se sid. 36). Man skulle kunna beskriva detta som en ”uppsplittrad” arbetsplats. Tidpunkterna för varje arbetsuppgift är också i hög grad reglerad; verksamheten styrs av mötestider eller av telefontider. När medlemmarna i organisationen ringer finns inget utrymme för annat än att besvara samtal.
Jag har hittills inte berört hur ett intellektuellt funktionshinder och andra personliga egenskaper påverkar en persons behov av hjälp och stöd. På de tidigare arbetsplatserna har arbetsteknologin och produktions-inriktningen – det manuella hantverket – inte bidragit till att skapa behov av hjälp och stöd, utan har varit i samklang med personernas funktions-hinder.
Ett intellektuellt funktionshinder innebär svårigheter för en person att tänka abstrakt (Kylén, 1986), till exempel att förstå symboler som att läsa och förstå text. Till Linas arbetsuppgifter hör att registrera och fördela all inkommande post och arkivera handlingar. Då krävs förmåga att tolka innehåll i brev. Av observationerna framgår att Lina har stora svårigheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Hon har svårt att omedelbart bilda sig en uppfattning om det brev hon har framför sig, vem det riktar sig till, och att senare sortera in det på rätt ställe i arkivet, dvs. i ”alfabetisk systematik”. Lina läser mödosamt varje brev som inte är standardiserat, till exempel personligt hållna brev där avsändaren förklarar sitt ärende. Detta omständliga sätt uppvägs till viss del av hennes personliga stil. Hon är utåtriktad och talför, och har förmåga att vända sig till de övriga för att få hjälp i den mån hon själv vill. Det stöd som Lina får är således inriktat mot att hjälpa henne när hon själv anser sig inte kunna utföra en arbetsuppgift.
En slutsats är att kombinationen av hur arbetet organiserats (arbets-teknologi och produktionsinriktning), Linas intellektuella funktions-hinder och hennes oförmåga att bedöma situationen krav, skapar svårig-heter för henne. Hon har stort behov av stöd och hjälp, trots att hon är utåtriktad och verbal (stil).
Ytterligare en väsentlig faktor är att detta är den enda arbetsplatsen i studien där platschefen eller motsvarande inte deltar i det dagliga arbetet och kan bistå Lina. Sekreterargruppen fördelar ofta sina arbetsuppgifter mellan varandra vid arbetsplatsträffarna, ofta utan att platschefen är närvarande. Detta, i kombination med att arbetstagarna på kontoret inte arbetar tillsammans, har resulterat i att man har ”instrumentaliserat” arbetsledningen för Lina.
Arbetskamraterna har insett att Lina behöver stöd och hjälp i hög grad, mer än vad som är brukligt att man ger en arbetskamrat och har därför ställt samman ett schema som klargör vem hon bör vända sig till och när. Det skrivna schemat innebär i sig en svårighet för henne i och med att hon har svårt att på egen hand följa skrivna instruktioner och en tids-struktur. Lina har ingen i sin närhet som kan hjälpa henne när hon behöver hjälp. Hon måste vänta tills schemat lämnar utrymme. Men observationer visar att det stöd hon får trots allt inte räcker till och att det bristfälliga stödet skapar svårigheter för alla på arbetsplatsen.
Ett illustrativt och återkommande exempel på hur ett problem skapas är då Lina kommer sent på morgonen och inte hinner koka kaffe till kurs- och konferensgäster. Då måste denna uppgift tas över av någon annan. Representanten Arvid beskriver detta:
Det kan bli en konflikt om man kommer senare. Då faller en stor del av hennes arbetsuppgifter. De får tas över av sekreterargruppen.
Det ges alltså enligt mina intervjuer och observationer en del konkret och
praktisk hjälp, men Lina skulle behöva mer stöd.
Hamburgerrestaurangen är ett serviceföretag där arbetets organisering, arbetsteknologi och produktionsinriktning, kännetecknas av rutinerade arbetsuppgifter och strikt arbetsdelning. Det liknar ”det löpande bandet” men den sociala organiseringen är förhållandevis flexibel vid en jäm-förelse med Godisfabriken. De anställdas arbetsuppgifter varieras utifrån kundtillströmning och kundönskemål. Restaurangchefen deltar i arbetsprocessen. Hon finns oftast i en omedelbar närhet och kommer för att hjälpa till om det skulle behövas.
146
Restaurangchefen tar dessutom hänsyn till de anställdas kompetens t. ex. om en arbetstagare har kassavana eller kan laga mat. Filip saknar kassa-vana och lagar inte mat. Han behöver inte utföra arbetsuppgifter han saknar förmåga att utföra.
Filip är den av de intellektuellt funktionshindrade personerna på de fyra arbetsplatserna, som behöver och som får minst konkret och praktiskt stöd. Han behöver hjälp vid några få tillfällen. Under arbetsveckan då lastbils-transporten kommer med varor tar någon av männen på arbetsplatsen på sig ytterkläderna och går ut och hjälper honom att lasta av. Detta upp-fattas inte heller som en problemsituation utan faller helt inom ramen för det generella stöd man ger varandra på arbetsplatsen (House, 1981). Filip är som person – hans stil – tystlåten, tillbakadragen och har brist-fällig förmåga att bedöma krav i speciella problemsituationer som kan definieras likt en oväntad svårighet som en person inte har erfarenhet av, saknar förmåga att hantera eller vars konsekvenser han inte kan bedöma. Men eftersom restaurangchefen ger honom arbetsuppgifter som är an-passade till hans funktionshinder och stil samt att Filip oftast upprepar en daglig rutin han behärskar, blir konsekvensen att han fullgör sina uppgifter utan större behov av stöd och hjälp.