INTEGRERING OCH SEGREGERING
K APITEL 5 M ETOD
I detta kapitel beskrivs urval och tillvägagångssätt för att välja ut de fem arbetsplatser som ingått i delstudierna och de etiska överväganden och speciella metodsvårigheter som uppstått. Vidare redogörs för under-sökningsmetoder. Kapitlet avslutas med en diskussion om reliabilitets- och validitetsaspekter.
Delstudiernas uppläggning och genomförande
Forskningsprocessen har inte varit en rak väg från fråga till svar, utan en sammansatt process med kunskapssökande och forskningsfokus på olika nivåer. Nya forskningsfrågor och teoretiska perspektiv har prövats och förkastats. Detta har haft till följd att forskningsfokus skiftat över tid, olika undersökningsenheter har prövats och material från arbetsplatser har samlats in, parallellt med studier av offentligt material: utredningar, verksamhetsberättelser och informationsmaterial från kommuner.
Forskningsprocessen inleddes med kartläggningen – den så kallade Översiktsstudien (se Bilaga 1). Med den som grund har fallstudierna genomförts. Anledningen till att denna inriktning valdes var att jag sökte kunskap om de frågeställningar som skulle studeras och skapa nya fråge-ställningar (Swedner, 1978). Processen har resulterat i ett antal frågor som har besvarats genom delstudier som innehåller såväl explorativa som deskriptiva moment och kvalitativa och kvantitativa metoder. Varje frågeställning besvaras var för sig i eget kapitel.
Urval
Under arbetet med Översiktsstudien etablerades kontakt med personer med insyn och kännedom om utflyttade verksamheter. De frågade de funktionshindrade personerna och företagarna om medverkan i en undersökning som skulle föra med sig besök och deltagande av forskare i verksamheten på arbetsplatsen. Det skulle även innebära intervjuer med anställda och företagare. Översiktsstudien ledde fram till ett första urval
48
om tio arbetsplatser: fyra arbetsplatser med en person med lönebidrag och sex arbetsplatser med personer inom daglig verksamhet.
En forskningsprocess kan utgå från en tankestruktur, en tänkt idé, som ska beskriva eller visa på något (Ragin och Becker, 1992). Denna studies utgångspunkt var en idé – att undersöka integrationsproblematik. Under de första besöken på arbetsplatserna sökte jag samla intryck så öppet som möjligt; jag observerade arbetsuppgifter, miljöer, för att senare specifikt fokusera på interaktion, relationer och kulturella uttryck.
Urval lönebidragsanställda
De fyra verksamheter med lönebidragsanställda som deltagit i studien valdes ut av den tjänsteman som är ansvarig för registrering av ärenden vid Arbetsmarknadsinstitutets enhet för intellektuellt arbetshandikappade i Göteborg. Personerna har valts utifrån att de tillsammans skall repre-sentera en god spridning och skillnader i verksamheter – branscher och arbetsuppgifter – och storlek på arbetsplatsen samt arbetstagarnas kön.
Urval daglig verksamhet
Det primära kravet var här att det skulle vara socialt integrerade verksamheter; det skulle förekomma samvaro mellan de funktions-hindrade personerna och ordinarie arbetstagare i regelbundna och spon-tana kontakter16. Sex verksamheter inom daglig verksamhet valdes ut. De skulle spegla olika branscher och arbetsuppgifter, där deltagarna arbetar enskilt eller i grupp och med variation vad gäller deltagarnas kön.
Ny urvalsomgång och fortsatt datainsamling
I samband med första datainsamlingsomgången besöktes varje arbets-plats mellan tre och sex gånger. Sammanlagt blev det ett 40-tal under-sökningsdagar. Därefter valdes fyra arbetsplatser ut, två med lönebidragsanställda – Hamburgerrestaurangen och Kontoret – och två arbetsplatser inom daglig verksamhet – Varuhuset och Godisfabriken.
16 Social integrering – Innebär samvaro med ordinarie arbetstagare i regelbundna och spontana kontakter. De funktionshindrade och arbetsplatsens personal samtalar med varandra om arbetsuppgifter. De hälsar på varandra och samtalar om vardag och allmänna frågor. Detta görs regelbundet med någon eller några personer på arbetsplatsen (se även s. 29).
De som valdes bort var: Postsorteringen, på grund av att informanten inte ville medverka; Ramlistfabriken, för att informanten blev uppsagd, Hamnkaféet, eftersom det inte uppfyllde kraven på social integration. Städbolaget, för att personen inte visade sig ha lönebidrag utan avtals-enlig anställning och lön. Slutligen valdes Livsmedelshallen bort för att den var för lik Varuhuset samt Plåtslageriet för att få bättre spridning på branscher; arbetsplatsen var alltför lik Godisfabriken. Tabell 1 visar urvalet av arbetsplatser och informanter i studien.
50
Tabell 1. Urval av arbetsplatser och informanter; karaktäristika inom branscher och arbetsplatser.
URVAL
Verksamhets-Form Infor-manternas Kön
Antal
anställda Bransch Informanternas huvudsakliga arbetsuppgifter Godisfabriken Daglig verksamhet En man En kvinna Två1 Livsmedels-industri Förpackning Varuhuset Daglig verksamhet Två kvinnor Två män > 100 Affärs-
verksamhet Uppackning Stöldskydds- märkning
Hamburger-restaurangen
Lönebidrag En man 15-20 Restaurang Lagerarbete
Städning
Plåtslageriet Lönebidrag En man 2 Plåtslageri Plåtslageri-arbete
Kontoret Lönebidrag En kvinna 12-15 Medlems- service och Informations-arbete Kontorsarbete Arkivering Registrering Följande valdes bort: Post- hanteringen Daglig verksamhet En kvinna 40-50 Posthantering Sortering Hamnkaféet Daglig
verksamhet 15 personer 25 Kafé och museum Servering Möbel-renovering Livsmedels-hallen Daglig verksamhet Tre kvinnor Tre män > 100 Affärs-verksamhet Uppackning Ramlist-fabriken
Lönebidrag En kvinna 12-15 Snickeri Maskinskötare
Renhållnings- företaget Avtalsenlig Lön En man 20-25 Renhållning och Återvinning Återvinning 1 Dessa är även ägare av företaget.
Etiska överväganden
Under forskningsarbetet har Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-ningsrådets etiska krav efterföljts, dvs. informationskravet, samtyckes-kravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet odaterad http://www.vr.se/). Jag hade redan på ett tidigt stadium informerat om forskningsprojektet, därför var marken beredd vid mitt första besök på arbetsplatsen och respondenterna hade lämnat ett preli-minärt samtycke. Avsikten med det första besöket var att etablera kontakt med de intellektuellt funktionshindrade personerna, berätta om forskningsprojektet och konfidentialitet samt att få deras informerade samtycke.
Redan i början av fältarbetet hade jag förberett mig genom att skriva ned olika versioner av den information jag ville lämna; en som riktade sig till företaget, en till arbetskamrater och en som formulerades på ett lättför-ståeligt sätt för den funktionshindrade personen.
Efter en tid frågade jag om hur personerna ville fortsätta att medverka. En person ville inte svara på frågor i fortsättningen, men tillät observa-tioner och samtal med andra på arbetsplatsen. Vid det tillfället informe-rade jag mig om det fanns speciella temata som respondenten inte ville beröra (vilket jag fick förhållningsorder om). I övrigt gav respondenten sin tillåtelse till att fortsätta undersökningen. Avsikten var att personen skulle kunna bedöma sitt fortsatta deltagande utifrån egen erfarenhet och inte utifrån en mer eller mindre välgrundad föreställning om vad som skulle komma att hända.
Även vid senare tillfällen återkom jag till frågan om de funktionshindrade personernas medverkan i undersökningen. Gruppen på Varuhuset tillfrå-gades till exempel om de ville medverka i delstudien om arbetsplats-kulturens betydelse. De gick med på att bli intervjuade vid gruppens personalmöte men ville inte att samtalet spelades in, vilket jag accept-erade. I övrigt var jag välkommen till Varuhuset för observationer.
52
De lönebidragsanställda personerna har undertecknat ett avtal om att de accepterar medverkan i studien. Kravet på skriftligt avtal har ställts av AMI-Ia i Göteborg. Introduktionen har annars gått till på samma sätt som för personerna inom daglig verksamhet.
Arbetsledningen har informerats och givit sin tillåtelse till medverkan och de närmaste arbetskamraterna har varit informerade om syftet med besöken och studien när detta har varit praktiskt möjligt. Två arbets-platser har haft över hundra anställda, vilket innebar att det rörde sig om ett stort antal anställda och ständigt nyanställda på arbetsplatsen. Väg-ledande har varit de funktionshindrade personernas vilja att medverka, och den information som de har varit villiga att lämna.