K APITEL 11 S AMMANFATTANDE ANALYS OCH KOMMENTARER TILL RESULTATET

I detta kapitel sammanfattas studiens viktigaste resultat. Först redogörs för bakgrund och några övergripande slutsatser, därefter sammanfattas och kommenteras svaren på varje frågeställning såsom de har presen-terats i studiens resultatkapitel (kap. 7-10). Slutligen diskuteras några aspekter på resultatet.

Studien tar sin utgångspunkt i Handikappreformen, en av de stora social-politiska förändringar som genomfördes inom handikappområdet i Sverige under slutet av 1900-talet. Ett viktigt mål för denna reform var att personer med funktionshinder – däribland de med utvecklings-störning – inte längre skulle leva åtskilda – segregerade – från samhället (Brusén och Hydén, 2000). De skulle integreras under de ideologiska ledstjärnorna delaktighet och jämlikhet. Även om reformverksamheten i hög grad fokuserade på skola, boende och personligt stöd, så utgick den också från grundantaganden om arbetets positiva betydelse för alla, och då även för personer med intellektuella funktionshinder/arbets-handikapp, och arbete som en väg till integrering i samhället (SOU 1990:19; SOU 1991:46).

Vid ungefär samma tidpunkt ökade arbetslösheten radikalt i Sverige. Den drabbade också de grupper som stod i fokus för den socialpolitiska reformverksamheten, och arbetslösheten bland funktionshindrade ökade (Handikappolitiska utredningsinstitutet, 1996). Även om läget på arbets-marknaden förbättrats något sedan dess, så kvarstår det faktum att gruppen personer med funktionshinder är en utsatt och marginaliserad grupp på arbetsmarknaden (Statistiska centralbyrån, 2001).

Studiens övergripande syfte är att studera integration av personer med intellektuella funktionshinder i de sammanhang där de har sina arbeten och sin sysselsättning. Studien består av tre delstudier. Den första del-studien fokuserar på kontexten – arbetsplatsen – och undersöker vilken betydelse arbetsplatskulturen har för att personer med intellektuella arbetshandikapp skall ingå i arbetsgemenskapen (integreras). Den andra delstudien behandlar ”frågan om arbetets mening”– vilken betydelse ett

170

arbete kan ha för en person med ett intellektuellt arbetshandikapp och vilken inställning en funktionshindrad person har till sitt arbete. Den tredje delstudien behandlar olika aspekter på hjälp och hjälpgivare samt undersöker vilket socialt stöd en person med ett intellektuellt arbets-handikapp får i realiteten på sin arbetsplats. Studiens centrala begrepp är – Arbete, Arbetsplatskultur, Integrering och Segregering, samt Socialt Stöd.

Studiens huvudpersoner har alla ett intellektuellt funktionshinder. Detta är ett kognitivt funktionshinder som har med förståelse och verklighets-uppfattning att göra. Det innebär att de har svårigheter att tänka abstrakt, exempelvis att förstå text. Det är ett funktionshinder som påverkar individens hela livsföring: arbete, boende och fritid. Ett funktionshinder eller en funktionsnedsättning är inte enbart en personlig egenskap utan skall ses i samspel mellan individ och omgivning (Socialstyrelsen och Världshälsoorganisationen, 2003). Det innebär att omgivningen – miljön – på en arbetsplats kan försvåra eller underlätta effekten av funktions-nedsättningen.

I sin lindrigaste form innebär ett intellektuellt funktionshinder att en person kan leva ett normalt eller nästan normalt liv. I en mer uttalad form innebär det att personen behöver och har rätt till samhällets hjälp och stöd. Studien undersöker några arbetsplatser med intellektuellt funktionshindrade personer som tillhör två administrativt definierade grupper – de som har arbete som sysselsättning i form av daglig verk-samhet, och de med arbete som försörjning i form av lönebidrag.

LSS-insatsen daglig verksamhet, omfattar ett personligt utformat stöd, och lönebidrag, som är ett ekonomiskt stöd riktat till arbetsgivaren, om-fattar inte nödvändigtvis ett personligt stöd. Avsikten med LSS-insatsen är att den skall kompensera funktionsnedsättningen med målsättningarna jämlikhet och delaktighet (SFS 1993:387). Lönebidraget skall leda till att personen kan få och behålla ett arbete på den öppna marknaden (Syssel-sättningsutredningen, 1978).

Studiens uppläggning

Den empiriska undersökningen tog sin utgångspunkt i en översiktsstudie av explorativ karaktär (presenteras i Bilaga 1). Översiktsstudiens viktigaste resultat är att endast en liten del av de inom daglig verksamhet – åtta procent – befinner sig i socialt integrerade arbetssituationer, och att gruppen utvecklingsstörda inom daglig verksamhet därför utgör en segregerad grupp inom arbetsmarknaden. Slutsatsen är att daglig verk-samhet inte har varit en framgångsrik väg till integration för personer med utvecklingsstörning på vanliga arbetsplatser. Översiktsstudien bekräftar således bilden av en svår situation på arbetsmarknaden – mätt i kvantitativa mått – för personer med utvecklingsstörning. Denna studie utgjorde också ett sätt att välja ut arbetsplatser och personer till de följande delstudierna.

Dessa arbetsplatser och personer valdes så att de skulle uppvisa så stora olikheter som möjligt: olika branscher, de intellektuellt arbetshandi-kappade personerna skulle ha olika arbetsuppgifter, olika kön samt olika storlekar på arbetsplatserna (antal anställda).

I undersökningen har olika teoretiska begrepp, utgångspunkter och undersökningsfokus använts. Undersökningsarbetet med de olika delstudierna genomfördes genom återkommande besök på arbets-platserna och med hjälp av olika forskningsmetoder; en kvantitativ del-studie – byggd på observationer, intervjuer och skattningar – och kvali-tativa fallstudier med observationer, deltagande observation, samtal och intervjuer, och då inte bara med de intellektuellt arbetshandikappade personerna utan även med deras arbetskamrater och handledare.

Resultatet visar på den i grunden positiva betydelse som arbetet har för de

intellektuellt arbetshandikappade personerna, men också på svårigheter som de möter på sina arbetsplatser.

172

De viktigaste resultaten i undersökningen kan sammanfattas i följande fem punkter:

• Resultatet visar att de intellektuellt arbetshandikappade personerna, inte är fullt ut integrerade på sina arbetsplatser.

Det kan uttryckas som att de har annorlunda arbetsvillkor än övriga på arbetsplatsen, vilket innebär en form av underordning

och utanförskap, men av olika grader.

• Med utgångspunkt från denna underordning och detta utanförskap på arbetsplatserna söker sig de intellektuellt arbetshandikappade personerna mot vad som skulle kunna sammanfattas som ”normala livsmönster och ett liv som andra”. Detta utgör både ett ideal och en konkret verklighet, vilket de till viss del får tillgång till. De strävar också efter att komma bort ifrån den situation som de befinner sig i, vilken utgör idealets motsats – ”det avvikande och det annorlunda”– funktionshindrad och utanför den reguljära arbetsmarknaden. • Det normala livsmönster som de intellektuellt arbets-

handikappade personerna söker sig mot kan se ut på olika sätt: en socialt accepterad roll inom familjen, en yrkesroll,

ett jobb att gå till och/eller social gemenskap.

• Resultatet visar också hur de riskerar att utsättas för överkrav, eftersom de ibland inte har förmåga att leva upp till de krav och förväntningar som ställs på dem på deras arbetsplatser.

• För att klara sitt arbete är de beroende av socialt stöd. Detta leder till en motsägelsefull situation. De är beroende av stöd och hjälp på sina arbetsplatser – men detta stöd är också en del av deras annorlunda arbetssituation.

En viktig skillnad som framgår av resultatet är att personerna inom dag-lig verksamhet, orienterar sig bort från den negativa och stigmatiserande roll de får genom att förknippas med gruppen utvecklingsstörda, dagcenter och i förlängningen – med omsorgsverksamheten.

För dem innebär arbetet på en vanlig arbetsplats dessutom en privilegierad

ställning i förhållande till andra personer med utvecklingsstörning inom

omsorgsverksamheten. De lönebidragsanställda däremot relaterar sig inte till gruppen utvecklingsstörda, omsorgsverksamheten eller liknande. De lönebidagsanställda befinner sig således närmare det ”normala livsmönstret

och ett liv som andra”, medan de personer som finns inom daglig

verk-samhet befinner sig relativt sett närmare ”det avvikande och det annorlunda”. Trots att de funktionshindrade personerna återfinns inom två olika stöd-system – lönebidragsanställning eller daglig verksamhet – och att deras situation på de olika arbetsplatserna i många avseenden är olika, så har personerna i studien en grundläggande integrationsproblematik som gemensam nämnare.

174