Hushåll som sammanhang för konsumtion i vardagen

Hushåll som begrepp kan härledas från den ekonomiska betydelsen av att hushålla, det vill säga att hushålla med sina resurser – att vara sparsam. Hushållning med resurser är vad människor gör när de lever tillsammans och så kallas det även när en grupp av individer gemensamt hushåller med sina resurser. Det innebär att hushållens hushållning är samtidigt nära förknippad med hur en mer hållbar resursanvändning kan nås. Därför är hållbar

senmoderna samhällen är hushållen främst konsumtionsenheter. Detta till skillnad från icke-industriella sammanhang där hushållen både är

produktions- och konsumtionsenheter och utgör både sociala och

ekonomiska enheter. Shanahan och Zetterstrand (1992) beskriver därför de senmoderna hushållens vardag som uppfyllda av:

… vanor och rutiner och, vad som kan tyckas, en rad små, obetydliga beslut om produktion och konsumtion i hushållet. Vanor och rutiner grundar sig på beslut som fattats, men som man kanske inte längre uppfattar som medvetna beslut.

(Shanahan och Zetterstrand 1992:12)

Vanor och rutiner ger vardagen ett sammanhang. Det nns era olika känslomässiga och värderingsgrundande ställanstaganden för att binda samman familjer, därför nns många olika hushållningsmönster.

Teknik i hushållet

Den teknik som nns tillgänglig i ett hushåll är avgörande för vad som kan produceras och hur det produceras. I Sverige är det närmast standard med diskmaskin, tvättmaskin, ugn, bil och datorer som på olika sätt förväntas underlätta vardagen.

Ruth Swartz Cowan studie (1983) av relationerna mellan förändringar i hushållsteknik och hemarbete under industrialiseringen förändrade synen på teknik i hushållet. Där kritiserar hon föreställningen att industrialiseringen skedde utanför hemmet, när det i själva verket handlade om en

industrialisering av hemmet. Samtidigt som nya tekniska artefakter kom in i hushållet, och därmed förbättrade standarden och underlättade visst arbete, medförde de också ett krav på att nya arbetsuppgifter utfördes. När

vattenklosetter tack vare VA-näten installerades i hushållen behövde ingen längre hämta vattnet, men någon skulle hålla toaletterna rena och hygieniska. Hushållet är dels en isolerad arbetsmiljö för obetalt arbete och dels en

integrerad del av ett större ekonomiskt och socialt system.

Hushållsteknologin har omstrukturerat hushållsarbetet, som är en process där ingen del av hushållsarbetet är enkelt, homogent och avgränsat, utan snarare samman ätade aktiviteter (Cowan 1983:11). För att till exempel tvätta måste du ytta kläder från plats till plats, ha någonstans att hänga dem, stryka dem, och lägga undan dem. Du måste också ha tvättmedel, energi och vatten. Med detta resonemang vill Cowan ifrågasätta huruvida industrialiseringen av hemmet verkligen betytt att det blivit färre

arbetsuppgifter i hushållet.

What a strange paradox that in the face of so many labor-saving devices, little labor appears to have been saved!

(Cowan 1983:44)

Många produkter som har skapats för att effektivisera, har i själva verket bidragit till att mer resurser behövs. Exempelvis har studier av hushållsteknik visat att kravet på vad som är ren disk och tvätt förskjuts då tekniska

hjälpmedel används för att nå dessa mål. Resultatet är därför att hushållen ägnar nästa lika mycket tid år tvätt och disk även om de har tillgång till teknik som borde kunna minska den egna arbetsinsatsen (Nyberg 1989). Detta kan tolkas som att produkter inte bara tillfredsställer behov och önskemål, utan också förändrar dessa (Heiskanen & Pantzar 1997:433). Relationen som antagits mellan mer hushållsteknik och ökad närvaro på arbetsmarkanden för kvinnor, ifrågasätts av Nyberg (1989). Hon noterade att mellan perioden 1930 till 1980 minskade gifta kvinnors hushållsarbete, vilket hon tolkar som en möjlig kombination av mindre konsumtion i hushållet av tjänster och varor, och ökad arbetsinsats i hushållet av männen. Redan under industrialiseringens första fas skapades en arbetsfördelning i två separata sfärer, under den andra byggde marknadsförare och entreprenörer vidare på denna och ck den att framstå som ett naturligt arrangemang (Cowan 1983:69).

Housewives have moved from being receivers of purchased goods to being the transporters of them.

(Cowan 1983:79).

Hushållen har fått en annan funktion och därför utför män och kvinnor andra aktiviteter i hushållen. Den teknik som utvecklas och används i hushållen påverkar genusarbetsdelningen och hur olika aktiviteter

genomförs. Det är ett dubbelriktat och ömsesidigt samspel som formar både tolkningen av genus och av tekniken, där teknik ses som både en källa till och en konsekvens av genusrelationer (Faulkner 2003). Hushållsarbetet har allt mer kommit att kräva andra energiresurser än det mänskliga arbetet och därigenom blivit mer miljöpåverkande, samtidigt har genusarbetsdelningen omformats.

Gender differences in social and cultural aspects affecting environmental impacts from consumption patterns and lifestyles should not be ignored in further work for a sustainable society.

(Carlsson-Kanyama 1999:2)

När hushållsarbetet har effektiviserats och rationaliserats har nya energi- och tidskrävande arbetsuppgifter uppstått som inköpsresor för att handla mat. För detta krävs, åtminstone i USA, ofta bil (Cowan 1983).

Samman ätningen av konsumtion och produktion är tydlig. Även om mycket av produktionen av föda, kläder och bohag har yttat ut ur hushållet så nns mycket av arbetet med föda, kläder och bohag i hushållet kvar och annat har tillkommit (Björk 1997:21).

Genuskontrakten i hushållen

Således åter nns de genuskontrakt, som diskuterades i kapitel två, i hushållen. Genusarbetsdelningen framträder på socialiseringsnivå men betingas av den institutionella nivåns strukturerande principer och den kulturella överlagringsnivåns tolkningsgrund. I studier av hushåll framträder

det tydligt att kvinnor hanterar husets insida, medan männen sköter husets utsida (Rosengren 1991). Uppdelningen mellan det privata och det offentliga, som diskuterats tidigare, återkommer och beror på vilka uppgifter som genomförs inne respektive ute. I lägenhetshushåll där de ”yttre” aktiviteterna saknas visar sig inte heller genusarbetsdelningen mellan inne och ute lika tydligt.

I våra pågående studier av hushållens aktivitetsmönster och förhållningssätt till hållbar utveckling ingår både lägenhetshushåll i storstäder och villahushåll på landsbygd. I ett av våra lägenhetshushåll framträdde det tydligt att källsortering av hushållsavfall följde denna genusarbetsarbetsdelning då kvinnan ansvarade för hanteringen inne i bostaden och mannen bar ut det och lämnade det vid återvinningsstationen. På samma sätt framträdde denna skillnad i ett av villahushållen. Ett av tonårsbarnen sa uttryckligen:

Här inne sorterar mamma i na högar bakom kökssoffan och sedan bär vi (hon och systern) ut det till släpvagnen, som står i garaget. När pappa behöver släpvagnen till något annat åker han och tömmer alla tidningarna på återvinningsstationen.

(Intervju Daniella i hushåll D)

Genuskonstruktioner skapas i socialiseringsprocessen. Studier av barn och ungdomars konsumtionsmönster kan ha betydelse för hållbar utveckling eftersom de formas i denna ålder. Det förhållningssätt till konsumtion som de lär sig, ligger ofta till grund för hur de agerar senare. Många hävdar

nämligen att de konsumtionsmönster som ungdomar skolas in i lägger fast ett kommande konsumtionsmönster som därmed kommer att ha betydelse på längre sikt då de växer upp och fortsätter att konsumera på den inslagna vägen (se bl. a. Benn 2004). Konsumtionens hantering av behov och dess tillfredställelse hanteras olika av pojkar och ickor. Flickorna i Benns studie (2004) upplevde tillfredsställelse av att konsumera många små saker. Deras motiv var personlig tillfredställelse och image i den aktuella situationen – här och nu. Däremot hade pojkarna en mer långsiktig konsumtionsinriktning mot större önskningar som båtar, cyklar och sportutrustning. Benn (2004) konstaterar att pojkarna gjorde större skillnad på meningen med handlingen och meningen med objektet/tinget i sin konsumtionsinriktning. Det visar att sannolikt skulle olika typer av konsumtionsinformation såväl som

marknadsföring kunna nyttjas för män respektive kvinnor.

4.3 Rörelser i tid och rum

Det nns tydliga könsskillnader när det gäller rörligheten i vardagen (för en översikt se Eriksson & Garvill 2003). Tillgång till transportsystem påverkar också tillgången till andra funktioner i samhället. Skillnader mellan män och kvinnor framträder tydligt i resmönster, ärendemönster och färdmedelsval. Kvinnor nyttjar kollektivtra ken mer än män, men det kan inte förklaras av att de är mer miljömedvetna. Det handlar snarare om komplexa

till den resurs som en privat bil utgör. Därför hävdar Ericsson och Garvill (2003:21) att förbättrad kollektivtra k inte skall ses som en

jämställdhetsåtgärd. Det riskerar också att låsa fast den ojämställdhet som idag råder i utnyttjandet av kollektivtra ken. En sådan åtgärd skulle kunna tolkas som könsblind. De uppmärksammar även att tidigare forskning visat att ekonomiska styrmedel för att minska bilismen för miljöns skull, kan förstärka könsskillnader i tillgänglighet (Ericsson och Garvill 2003:21).

Kvinnors resande centreras kring bostaden som utgör den privata sfärens rum och som underförstått hänvisar kvinnor till det privata rummet (Friberg 1999:42). Trots att både kvinnor och män rör sig i offentliga och privata sfärer är deras uppgifter inte desamma. Tillgången till bil är avgörande på så sätt:

… att om kvinnan lever i ett hushåll med bil är det sällan hon är den enda individ i hushållet som bestämmer om bilens användning…Det är endast i hushåll med två bilar som kvinnan tycks ha samma tillgång till bil som män har.

(Friberg 1999:31)

Det främsta hindret mot mer miljövänligt resande är inte bristande medvetenhet, snarare kostnader och tidsvinster. Kostnaderna för

kollektivtra ken jämfördes med bilens bensinkostnad utan att se till andra kostnader. En majoritet framhöll tydligt att kostnadsaspekten överskuggade miljöaspekterna (Waldo 2003). Även tiden är en viktig faktor för många hushålls val av färdmedel. Kostnadsargumentet används oftast som statligt styrmedel vars bärighet därför Waldo (2003) ifrågasätter. Även vanans makt är stark och ”… hushållens resandestilar bygger på starka och stabila vanor som inte övervägs eller bryts i någon större utsträckning” (Waldo 2003:182). Hushållen anser inte att de står inför val när de ska lösa sina transporter. De har oftast färdiga lösningar på speci ka resor som de mer eller mindre automatiskt tar till. För att bryta resmönster krävs oftast större förändringar som att byta arbetsplats, ytta eller att bli arbetslös.

För yttningarna och dess betydelser är inbäddade i vardagens aktiviteter. För kvinnorna visade sig hanterandet av tiden vara en primär fråga. Främst de förvärvsarbetande kvinnorna med barn ”uttrycker att deras problem är att få tiden att räcka till” (Friberg 1999:15).

För yttningsmönstren kan ses som ett resultat av en speci k arbetsdelning mellan könen. För yttningsmönstren kan också ses som ett resultat av att kvinnor som underordnad grupp haft mindre möjlighet att direkt påverka den fysiska strukturen innefattande både bebyggelse och transportleder av olika slag tillika transportmedel.

(Friberg 1999:19).

Fribergs slutsatser är att kvinnor reser kortare sträckor än män. Även om de gör lika många resor är kvinnors resor mer jämnt fördelade. Män gör est tjänsteresor och kvinnor est inköpsresor samt hämtar och lämnar barn för barntillsyn. Män i åldern 45-54 år reser mest både vad gäller restid och reslängd (Friberg 1999). Transporter är mycket energikrävande. Skillnader mellan mäns och kvinnors resande skapar därför även skillnader i

energiförbrukning. Män reser längre och med mer energikrävande

transportmedel. Orsaken är att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer, skillnader i körkortsinnehav, inkomst och bilinnehav (Carlsson-Kanyama 1999).

Individernas möjlighet till rörlighet påverkas av deras tillgång till resurser, både fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Friberg (1999) lyfter fram era andra aspekter som skulle kunna påverka val av färdmedel som

exempelvis upplevelsen av resan, trygghet och snabbhet. Men varken kvinnor eller män lever som grupp identiska liv. Därför är fortsatt forskning med individnära kunskaper om kvinnor och mäns resande viktig.

Styrmedel för transportpolitiken

På grund av att det nns stora skillnader mellan män och kvinnors resande nns det tydliga jämställdhetsmål inom transportpolitiken. Det kan också vara så att när forskningen aktivt har synliggjort dessa skillnader har det motiverat politiska aktörer att formulera mål. Men än så länge kvarstår problematiken med att utforma verkningsfulla styrmedel för att genomföra dessa mål. Ett av de sex delmålen för regeringens transportpolitik, som utformades 2001, betonar uttryckligen jämställdhetsaspekterna:

Transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjlighet att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar tillmätas samma vikt.

(Sammanfattning av målen för regeringens transportpolitik, 2003:9)

Denna skrivning kan ses som ett exempel på hur den övergripande de nitionen av jämställdhet kan ”översättas” och konkretiseras genom att appliceras på ett relevant och tydligt politikområde. I dessa politiska mål har de således lyckats sammanfoga olika övergripande politiska mål. Det nns även ett försök att ge målet hållbar utveckling en social dimension i följande formulering:

En socialt hållbar transportförsörjning bygger på att alla befolkningsgrupper i hela landet kan tillgodose sina grundläggande transportbehov… En ekologisk hållbar utveckling förutsätter att transporterna inte hotar miljön och en hållbar försörjning och användning av energi och andra naturresurser.

(Sammanfattning av målen för regeringens transportpolitik, 2003:6)

Regeringens ambition att förena olika politiska mål framträder således i dessa formuleringar inom transportpolitikens område. Tydligheten kan sannolikt bero på att det nns god kunskap som synliggjort konsekvenser vad gäller både miljö och jämställdhet. Således skulle mer kunskap om andra områden även kunna leda till tydligare och mer konkreta politiska mål. Det kanske även skulle kunna ligga till grund för enklare och tydligare styrmedel för att undvika negativa jämställdhetseffekter av politik kring hållbar

4.4 Vi måste äta!

I vår pågående studie av hushållens aktivitetsmönster, ber vi dem skriva en tidsdagbok under en vecka. Vi analyserar och diskuterar den i en uppföljande intervju med hushållet. I alla tidsdagböckerna återkommer aktiviteter

förknippade med att äta. De handlar mat, odlar, tillreder, serverar, äter, diskar, plockar undan och sorterar avfallet. Därför vill vi nu närmare beskriva just måltiden som aktivitet i hushållen och hur den kan förstås ur miljöpolitiskt perspektiv respektive ur ett genusperspektiv. Maten är den del av de svenska hushållens konsumtion som påverkar miljön mest (Biff eller

bil? 1996) liksom även de kulturella och sociala ordningarna i hushållet.

How we eat, what we eat, and who prepares and serves our meals are all issues that shape society.

(Inness 2001:5)

Mat är också en viktig markör för kulturell identitet, särskilt vad gäller matvanor och typ av livsmedel (Lindén 2001:169). Det nns många

skillnader i hur, när, var och vad vi äter och sådana skillnader sammanfaller ofta med socio-ekonomiska faktorer.

Matens roll i hushållet

Trots att alla människor äter, ses matlagning ofta som en kvinnlig aktivitet. Här ska vi fokusera på måltiden som en process där både jämställdhet och hållbarhet kan belysas. Produktionen av råvarorna kan se mycket olika ut och komma från många olika platser i världen. Måltiden är därför ett viktigt område att undersöka för att problematisera hållbar konsumtion och

produktion i förhållande till jämställdheten. Fler och er har pekat på att hållbar produktion och konsumtion kräver samlade insatser genom hela produktionskedjan (Heiskanen & Pantzar 1997:434). Maten vi äter påverkar hur vårt samhälle ser ut och i förlängningen även relationerna mellan män och kvinnor. Inness iakttagelser av amerikanska mångfacetterade matkulturer är generellt giltiga då hon skriver att:

… our culture is lled with values and notions about gender that stem from cooking and food (Inness 2001:3-4).

Maten förväntas av många paradoxalt nog vara hemlagad, billig,

njutningsfull och gå fort att laga (Björk 1997:125). Björk visar hur kvinnorna i hennes intervjustudie pendlade mellan ambition och verklighet, exempelvis genom att köpa större förpackningar av kött för att vara ekonomiska men utan kunskap om hur det skulle hanteras.

Flera studier har visat att konsumtionsmönstren har förändrats av allmänna samhälls förändringar som att utbildningen ökat. Det nns er yrkesarbetande kvinnor, er enpersonshushåll, er äldre konsumenter, er invandrare och ensamstående föräldrar (Ekström & Forsberg 1999). Bostadsstandarden med bättre och större frysar har också bidragit till att

konsumenter kan förvara produkter hemma under längre perioder än tidigare. Tillgången till frysar i bostäderna har å ena sidan undergrävt kunskaper om tillredning men å andra sidan förändrat hur måltiden kan tillredas i bostaden (Björk 1997:133).

Analyser av hushållens vardagsliv visar även att kvinnor oftare har ansvar för planering av måltiden, inköp och tillagning än männen i hushållet (Björk 1997; Ellegård 1993 & 1994). Lindén (2001:171) har identi erat stora skillnader i inställningen till mathållningen i hushåll mellan skilda sociala grupper som kön, generationer och etnicitet. Mathållningen integreras i de genuskontrakt som präglar hushållet och de sammanhang där det åter nns även om hushållen väljer att leva hållbart och har ett uttalat

miljöengagemang:

… miljöinriktad praktik eller miljöengagemang i de esta hushåll knappast rubbar den traditionella könsliga arbetsdelningen… kvinnans och mannens del i det obetalda hushållsarbetet uppvisar en anmärkningsvärd seghet.

(Mårtensson och Pettersson 2002:114).

Pipping-Ekström och Shanahan (1999) argumenterar för fem åtgärder för att göra hushållets mathållning mer miljövänlig: Att minska konsumtionen av animaliska produkter, att använda er miljömärkta livsmedel, att minska avfallet samt att öka återvinning och återanvändning. Möjligheten att genomföra dessa varierar eftersom hushållen har olika handlingsutrymmen beroende på tillgängliga resurser som tid, ekonomi, teknik, kunskap och inbördes relationer (Pipping Ekström & Shanahan 1999:150).

Maten – ett öde genom hushållen

En måltid börjar i hushållet med planering vilket dock ofta sker ore ekterat genom de rutiner för vardagens måltider som vi har. Planeringen betingas mer eller mindre omedvetet av konsumentens kulturella preferenser för vad som ses som ätbart, vem som ska utföra de olika arbetsmomenten eller genom reklam för olika maträtter i media.

Vid införskaffandet av råvaror nns det en tydlig könsarbetsdelning. Det är idag mest troligt att hushållen inte är självförsörjande, utan att många av råvarorna köps in. Carlsson-Kanyama (1999) har utfört omfattande

livscykelstudier för att undersöka energiåtgången för olika sätt att skapa måltider. Även om det går åt mindre energi vid konsumtionen i hushållet för uppvärmningen av köpt pizza, har den producerats någonstans och där krävt energi. När hushållens energikonsumtion beräknas krävs ungefär en tredjedel till matlagning (Carlsson-Kanyama 1999).

Realistically, however, ordinary consumers have little knowledge of the links between consumption patterns and their consequences, and have little real power to affect the market place. In a highly industrialized society, knowledge and responsibility are so diffused among economic actors that no one really feels responsible.

Konsumtionen syftar till att tillfredställa många olika behov som vi människor upplever (Casimir och Dutilh 2003:319). Behovet att leva miljövänligt, eller hållbart, kan komma i konkreta kon ikter i enskilda hushåll. I ett av hushållen i vår egen studie beställde de KRAV-märkta och

Demeter odlade produkter i stora säckar och ansåg den konsumtionen som

mer hållbar trots att det innebar längre transporter. Detta landsbygdshushåll hade annars dålig tillgång till sådana produkter i sin lanthandel som de ändå nyttjade eftersom de kände ansvar för butikens överlevnad. De såg tillgången till den lokala butiken som en resurs för den sociala och ekonomiska

hållbarheten i sin by även om utbudet där minskade den ekologiska

hållbarheten av deras konsumtion (intervjuer hushåll E). Även om endast en person gör inköpen har det i studier visat sig att den som handlar ”tar med” sig hela hushållets värderingar i de konsumtionsval som sker i

inköpssituationen.

When it comes to purchases of everyday commodities our results clearly show that individuals ’carry’ the other household members wishes and dislikes with them when standing in front of the shelves in the supermarkets deciding what products to choose.

(Shanahan 2004:8)

Hushållens gemensamma värderingar kring hållbar konsumtion är således avgörande för vilka val som slutligen kommer att ske i butiken. Konsumenter som bryr sig om såväl sig, sin familj och andra personer som om miljön,