Metoder för att bedöma jämställdhets konsekvenser

Mot bakgrund av det som diskuterats ovan vill vi avslutningsvis ställa upp ett mycket förenklat försök till checklista av frågor som skulle kunna användas för bedömning av jämställdhetsaspekter av politiska beslut inom

miljöpolitiken. Dessa frågor grundas på de teoretiska resonemang som vi diskuterat ovan och skall ses som övergripande. Varje fråga bör givetvis problematiseras i relation till det aktuella området. Ingen av frågorna kan

enkelt besvaras med ja eller nej, utan vi skisserar här en modell som kan leda fram till att uppmärksamma problem förknippade med jämställdhetsaspekter.

Idé till checklista för bedömning av jämställdhetsaspekter:

• Finns det kunskap om hur män och kvinnor berörs av politiska beslut inom det aktuella området? Om så inte är fallet kan sådan kunskap tas fram innan beslutet utformas och vad kan den synliggöra?

• Vilka synsätt (den kulturella överlagringsnivån) grundas det

aktuella beslutet på? Präglas de av jämställdhet i kvalitativ mening? • Vem (män eller kvinnor, men även andra aspekter kan tas upp) verkar vara normen för beslutet och tanken bakom texten? • Ges män och kvinnor samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter genom det beslut som föreslås?

• Finns det risk att antingen mäns eller kvinnors synsätt och agerande kommer att framträda mer när det aktuella beslutet implementeras? • Finns det risk att beslutet leder till att värderingar och ageranden som anses manliga eller kvinnliga bibehålls och kanske till och med förstärks när beslutet implementeras?

Frågorna i checklistan skulle kunna ligga till grund en bedömning av föreslagna beslut inom miljöpolitikens områden men räcker inte för vad som skulle kunna kallas en genuskonsekvenbeskrivning. De frågor vi ställt upp kan användas som ett analysverktyg. Hur analyserna sedan hanteras handlar om politiska bedömningar. Utfallet av politiken blir alltid mycket mer komplext eftersom vi inte bara är män och kvinnor, utan även har en mängd andra olikheter som ålder, utbildning, etnisk bakgrund och bostadsort för att bara nämna några aspekter som påverkar varför och hur politiken kommer att uppfattas på olika sätt.

Det är också alltid viktigt att synliggöra vad som sker inom olika delar av miljöpolitikens områden för att skapa kunskap om hur män och kvinnor påverkas av olika politiska beslut. Inom transportpolitiken har detta föredömligt gjorts och därför har även konkreta mål för verksamheten kunnat utformas. Synliggörande lyfter fram kon ikter och tvingar därigenom fram ställningstagande. Men aspekter som diffust skall integreras i andra politikområden riskerar att bli osynliga. Både jämställdhet och hållbar utveckling förväntas integreras i alla andra politikområden. De riskerar därför att bli osynliga. Aktörer med god kompetens och stort

handlingsutrymme inom sitt speci ka område kan osynliggöra genom att hävda att just det politikområdet inte påverkar jämställdhet eller hållbar utveckling. Diffus integration av otydliga mål leder ofrånkomligen till

könsblindhet och osynliggörande av hållbarhet. Därför anser vi som forskare att det är viktigt att politiska aktörer tydliggör målen (genom att hantera

kon ikterna) och utvecklar och stärker institutionernas synliggörande och hantering av dessa integrerade politiska mål.

Konstruktionen av genus i relation till hållbar utveckling sker i samspel med andra sociala och kulturella konstruktionsprocesser. Det innebär att de meningsskapande sammanhang som kringgärdar genus kommer att

inkluderas i en hållbar utvecklingsdiskurs men sannolikt inte ges helt nya betydelser. Vårt policyanalytiska perspektiv visar att genuskontrakt bygger vidare på de starka tidigare genuskontrakt som präglat (svensk) politik och samhällsutveckling. Centrala dikotomier mellan privat-offentligt, stad- landbygd, klass, etnicitet och liknande kommer sannolikt att åter nnas, men ges delvis nya innehåll.

De frågor som kvarstår om hur jämställdhet skall nås är till syvende och sist politiska. Det handlar först om hur skillnader mellan män och kvinnor kan synliggöras och sedan hur sådana skillnader kan och bör hanteras. Därför bör tydligare politiska mål utvecklas och sambanden mellan de två policyområdena klargöras. I den processen bör inte ideologiskt grundade kon ikter döljas av konsensussträvanden, utan snarare tas fram för att kunna diskuteras och hanteras. Mot den bakgrunden skulle politiska aktörer kunna utveckla styrmedel för de problemområden som här diskuterats. Vi ser stora möjligheter för detta i det kommunala Agenda 21 arbetet och i relation till hushållens (idag) obetalda arbete. Men det är politiska frågor och vi hoppas därför att politiska aktörer kommer att ta över när vi nu lämnat över denna rapport med hopp om mer hållbar jämställdhet.

Referenser

Abrahamsson, Lena (2002) ”Just när det blev viktigt blev det manligt”.

Kvinnovetenskaplig Tidskrift. Vol. 23, nr. 1, s. 37-52.

Agenda 21 (1993) Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling.

UNCED biblioteket, vol II. Stockholm: Nordstedts.

Bauman, Zygmunt (1998) Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Uddevalla: Daidalos.

Benn, Jette (2004) “Consumer education between ’consumership’ and

citizenship: experiences from studies of young people”. International Journal

of Consumer Studies. Vol 28, nr. 2, s. 108-116.

Berglund, Christer (2003)Economic ef ciency in waste management and recycling. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå Tekniska universitet.

Berner, Boel (1996) Sakernas tillstånd: kön, klass, teknisk expertis. Stockholm: Carlsson.

Biff eller bil? – om hushållens miljöval. (1996) Naturvårdsverkets Rapport

4542. Stockholm: Naturvårdsverket.

Björk, Mia (1997) Hemarbetets modernitet – en fråga om kön, kunskap, tid

och rum. Akademisk avhandling 1997:1, Institutionen för Arkitektur och

stadsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm: KTH. Björk, Nina (1999) Sireners sång: tankar kring modernitet och kön. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Björnberg, Ulla & Anna-Karin Kollind (2003) Att leva själv tillsammans. Malmö: Liber.

Bondestam, Fredrik (2003) Könsmedveten pedagogik för universitetslärare:

en introduktion och bibliogra . Uppsala Universitet, Enheten för utveckling

av pedagogik och interaktivt lärande. Uppsala: Wikström.

Burchell, Jon & Simon Lightfoot (2004) “The EU and sustainable development. The long road from Rio to Johannesburg” In: Europe,

Globalization and Sustainable Development. Barry, John; Brian Baxter and

Richard Dunphy (ed.) London: Routledge.

Butler, Judith (1996) “Subversiva kroppsakter”, Först publicerad i Gender

Trouble, s. 111-130, 134-141. London: Rothledge. I: Feminismer. Lisbeth

Larsson (red.). Lund: Studentlitteratur.

Bäck-Wiklund, Margareta (2000) ”Den ”demokratiska familjen” – det postmoderna samhällets grundbult?”. Socialvetenskaplig tidskrift, Vol 7 nr.1- 2, s. 44-56.

Carlsson-Kanyama, Annika (1999) Consumption Patterns and Climate

Change: Consequences of eating and travelling in Sweden. Doctoral thesis in

Natural Resource Management, Department of Systems Ecology, Stockholm University. Edsbruk: Akademitryck AB.

Casimir, Gerda & Chris Dutilh (2003) ”Sustainability: a Gender Studies Perspective”. International Journal of Consumer Studies, Vol 27, no 4, pp. 316-325.

Centerpartiet (2001)Idéprogram,.www.centerpartiet.seAccess 2004-07-28. Commission of the European Communities, COM(2001)264 nal.

“Communication from the Commission. A Sustainable Europe for a

Better World: A European Union Strategy for Sustainable Development.” http://www.europa.eu.lut/comm/regional_policy/innovation/pdf/library/ strategy-susdev_en.pdf Access. 2004-08-31

Connell, Robert W. (1987) Gender and Power: Society, the person and sexual

politics. Stanford: Stanford University Press.

Connell, Robert W. (1995) Masculinities: Knowledge, power and social

change. Berkely: University of California Press.

Cowan, Ruth Schwartz (1983) More work for mother: the ironies of

household technology from the open hearth to the microwave.

New York: Basic Books.

Davies, Anna R (2002) “Power, politics and networks: shaping partnerships for sustainable communities”. Area, Vol. 34, no. 2, pp. 190-203.

Davion, Victoria (1994) “Is Ecofeminism Feminist?”. In: Ecological

Feminism, Karen J. Warren (ed.). London and New York: Routledge.

Dobson, Andrew (1996) “Environmental sustainabilities: an analysis and a typology”. Environmental Politics, Vol. 5, no. 3, pp. 401-28.

Douglas, Mary and Baron Isherwood (1979/1996) The World of Goods:

Towards an Anthropology of consumption. London and New York:

Routledge.

Eckerberg, Katarina och Pia Brundin (2000) Lokal Agenda 21 – en studie

av 10 svenska kommuner. Stockholm, Miljödepartementet, Svenska

kommunförbundet. Stockholm: Bomastryck.

Ekström, Karin M. och Håkan Forsberg (red.) (1999) Den erdimensionelle

konsumenten. Göteborg: Tre Böcker förlag AB.

Ellegård, Kajsa (1993) Olikadant, Aspekter på tidsanvändningens mångfald.

Vardagslivets komposition, delrapport 1. Occassional papers 1993:4.

Kulturgeogra ska institutionen, Handelshögskolan. Göteborg: Göteborgs universitet.

Ellegård, Kajsa (1994) Att fånga det förgängliga. Utveckling av metoder

för studier av vardagslivets skeeden. Vardagslivets komposition.

Delrapport 2. Occassional papers 1994:1. Kulturgeogra ska institutionen, Handelshögskolan. Göteborg: Göteborgs universitet.

Ellegård, Kajsa (2003) ”Att använda varor och tjänster i vardagens projekt – om konsumtionens vidd och mening”. I: Konsumenterna och makten. Att

använda och bevara resurser. Kajsa Ellegård & Lennart Sturesson (red.).

Stockholm: Carlssons förlag.

Ellegård, Kajsa och Nordell, Kersti (1997) Att byta vanmakt mot egenmakt. Stockholm: Anderssson & Skyttemo.

Ellegård, Kajsa och Wihlborg, Elin (2001) Fånga vardagen. Ett

tvärvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, Louise & Jörgen Garvill (2003) Ett jämställt transportsystem. TRUM-rapport 2003:3. Umeå: Umeå universitet.

Faulkner, Wendy (2003) ”Teknikfrågan i feminismen”. I: Vem tillhör

tekniken? Boel Berner (red.). Lund: Arkiv.

Fjellström, Phebe (2002) Kvinnoliv och måltidsglädje: kosthåll och resurser

inom det nordliga rummet. Kungälv: Norrlands Universitets förlag.

Folkpartiet Partiprogram antaget 1998, reviderat 2003.www.folkpartiet. se/templates/SimplePage_3263.aspxAccess: 2004-07-28.

Friberg, Tora (1999) För yttningar, en sammanhållande länk i vardagens

organisation. Institutionen för kulturgeogra och ekonomisk geogra , Lunds

Universitet. KFB-Rapport 1998:23. Stockholm: Kommunikationsforsknings beredningen.

Fuss, Diana (1996/1989) “Den essentiella risken”. Först publicerad i

Essentially Speaking, s. 1-14, 18-21. London: Rothledge. I: Feminismer,

Lisbeth Larsson (red.). Lund: Studentlitteratur.

Giddens, Anthony (1991/1999) Modernitet och självidentitet. Självet och

samhället i den senmoderna epoken. Orginaltitel: Modernity and Self-

Identity. Self and Society in the Late Modern Age. Göteborg: Diadalos. Gillberg, Minna (1998) ”Miljömärkning och konsumentmakt” Bilaga 1. I: Ds 1998:49 Jämställdhetsmärkning – Konsumentmakt för ett jämställt

samhälle. Stockholm: Regeringskansliets Offset central

Göteborg, Socialdemokraternas, Västerpartiets och Miljöpartiets förslag till budget 2005. www.goteborg.se/prod/sk/goteborg.nsf/ les/budgetforslagsvmp05/$FILE/s_v_mp2005.pdf Access 04.11.07 Arbetsmaterial Göteborgs stad.

Handlingsplanen från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995 – ett sammandrag. Utrikesdepartementet, Enheten för Globalt samarbete, Gerd

Johnsson, Stockholm, november 1997.

Hedrén, Johan (2002) “Naturen som ett hot mot det moderna: Några ideologikritiska re ektioner”. I: Naturen som brytpunkt – om miljöfrågans

mysti eringar, kon ikter och motsägelser. Johan Hedrén (red.). Stockholm/

Stenhag: Symposion.

Heiskanen, Eva & Mika Pantzar (1997) ”Towards Sustainable Consumption. Two new perspectives”, Journal of Consumer Policy. Vol 20, s. 409-442. Hela samhället. Jämställdhetsaspekter på fysisk planering och byggd miljö. (1996). Boverket rapport 1996:4, Karlskrona: Boverket.

Hermansson, Camilla (2002) Det återvunna folkhemmet: om tevejournalistik

och miljöpolitik i Sverige 1987-1998. Linköping studies in Arts and Science

No 252. Linköping: Linköpings universitet.

Heselius, Maria (2002) Agenda 21 ur ett genusperspektiv: En studie av det

lokala Agenda 21 arbetet i Norrköpings kommun. D-uppsats. Norrköping:

Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Linköpings universitet. Hill, Michael (1997) The Policy Process in the Modern State. London: Prentice Hall, Harvester Wheatsheaf.

Hirdman, Yvonne (1988) ”Genussystemet – re exioner kring kvinnors sociala underordning”, Kvinnovetenskaplig tidskrift Vol 9 nr. 3, s. 49-63. Hirdman, Yvonne (1990) ”Genussystemet”. I: Demokrati och makt i Sverige.

Maktutredningens huvudrapport. SOU 1990:44. Stockholm: Fritzes förlag.

Hirdman, Yvonne (2001) Genus – det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.

Hobson, Kersty (2003) “Consumption, Environmental Sustainability and Human Geography in Australia: A Missing Research Agenda?”, Australian

Geographical Studies, Vol 41, no. 2, pp. 148-155.

Holmberg, Carin (1993) Det kallas kärlek: en socialpsykologisk studie om

kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par.

Trondhjem: Månpocket.

Hornborg, Alf (2002) “Tillväxt och teknikutveckling som ymnighetshorn eller nollsummespel”. I: Naturen som brytpunkt – om miljöfrågans

mysti eringar, kon ikter och motsägelser. Johan Hedrén (red.).

Stockholm/Stenhag: Symposion.

”Hundratjugoen punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige 4 oktober 2002” (2002) Socialdemokraterna och samarbetspartiernas samverkansdokument. Tillgängligt på www.sap.se Access 2004-10-04.

Hägerstrand, Torsten (1985) Time-Geography: Focus on the Corporeality of

Man, Society, and Environment. New York: The United Nations University.

Höjer, Maria Wendt & Cecilia Åse (2001) Politikens paradoxer: en

introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia Adacta.

Inness, Sherrie (2001) “Thinking Food/ Thinking Gender”. In: Kitchen

Culture in America: Popular Representations of Food, Gender, and Race.

Sherrie Inness (ed.). Philadelphia: University of Pennsylvania Press.

Jónasdóttir, Anna (1985) “Kvinnors intressen och andra värden” I: Kvinnovetenskaplig tidskrift, Vol 6, nr. 2, s. 17-33.

Jónasdóttir, Anna (1994) Why women are oppressed? Philadelphia: Temple University Press.

Jämt och ständigt: Informationsmaterial om regeringens handlingsplan för

jämställdhetspolitiken 2003 – en sammanfattning av Skr. 2002/03:140. Stockholm: Näringsdepartementet.

Konsumentverket (1998) Allmänhetens kunskaper, attityder och

agerande i miljöfrågor. Konsumentverkets rapport 1998:7. Stockholm:

Konsumentverket.

Kretsloppsplan (2003) Antagen av Kretsloppsnämnden 30 oktober 2003.

Göteborgs Stad, Kretsloppskontoret.

Kristdemokraterna (2001) Principprogram. www.kristdemokraterna.se/ principprogram/kd_principprg.pdf Access: 04.11.07

Kristdemokraterna (2002) Lika möjligheter – Manifest för jämställdhet. www.kristdemokraterna.se Access: 2004-07-28.

Kvist, Elin & Katharina Tollin (2000) ”Nu är det ju synd om männen…”.

Bang, nr. 1, s. 24-27.

Lewander, Lisbeth och Birgitta Jordansson (2000) Genus och jämställdhet:

En utvärdering av JÄST-projektet 1993/94 - 1996/97. Högskoleverkets

arbetsrapport 2000:14 AR.

Lindén, Anna-Lisa (2001) Allmänhetens miljöpåverkan: energi, mat, resor

och socialt liv. Stockholm: Carlssons.

Lindholm, Margareta (1996) ”Vad har sexualitet med kön att göra?”. I: Lambda Nordica, Vol. 2, nr. 3-4, s. 38-53.

Lorentzi, Ulrika & Helén Lundkvist (2001) Gör det jämt: att integrera

jämställdhet i verksamheten. N2001:041. Stockholm: Fritzes Offentliga

Lorentzi, Ulrika (2001) Jämställdhetsverkstan: Om jämtegrering och 3R-

metoden i svenska kommuner. Serie: Kommunerna och jämställdheten

JÄMKOM. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.

Merchant, Carolyn (1994) Naturens död: kvinnan, ekologin och den

vetenskapliga revolutionen. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag/

Symposium.

Michaeli, Inga (2000) Bland eldsjälar och gränsgångare: En studie i två

kommuner av Agenda 21 som social styrform. Forskningsrapport 2000:5.

Uppsala: Uppsala Universitet, Institutet för bostads- och urbanforskning. Miljöpartiet, partiprogram 2002-01-08www.mp.se/templates/template_ 83.asp?nummer=708 Access: 2004-07-28.

Moderaterna Partiprogram – handlingsprogram, augusti 2002,. www.moderat.se Access: 2004-07-28.

Mårtensson, Mona & Ronny Pettersson (2002) Grön vardag: hushåll,

miljöhänsyn och vardagspraktik. Stockholm/Stenhag: Brutus Östlings

Bokförlag Symposion.

Nordborg, Gudrun (1997) ”Vårt feministiska projekt”. I: Makt & Kön:

Tretton bidrag till feministisk kunskap, Gudrun Nordborg (red.). Stockholm/

Stenhag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Nyberg, Anita (1987) ”Vad är förvärvsarbete?”. Kvinnovetenskaplig

tidskrift. Vol 8, nr 1, s. 54-65.

Nyberg, Anita (1989) Tekniken – kvinnornas befriare? Hushållsteknik,

köpevanor, gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1930-tal – 1980-tal. Linköping studies in Arts and Science 45. Linköping: Linköpings

universitet.

Parkins,Wendy (2004) ”Out of Time. Fast Subjects and slow living”.

Time and Society. Vol 13, no 2/3 pp. 363-382.

Pettman, Jan Jindy (2001) “Gender Issues”. In: Baylis & Smith (red.), The

Globalization of World Politics, kapitel 27. Oxford: Oxford University Press.

Pipping Ekström, Marianne och Helena Shanahan (1999) ”Ekologisk mat i hushållens vardag”. I: Den erdimensionella konsumenten - en antologi

om svenska konsumenter. Ekström, Karin M. och Håkan Forsberg (red.).

Göteborg: Tre Böcker Förlag AB.

Rahm, Jessica & Elin Wihlborg (2003) Smarta hem med konvergerande

teknik. En lägesbeskrivning av forskningsprojektet ”Konvergens för användning”. Tema T Arbetsnotat nr. 265. Linköping: Linköpings

Rosaldo, Michelle Z. (1974) ”Woman, Culture, and Society: A Theoretical Overview”. In: Woman, culture and society. Michelle Z. Rosaldo och Louise Lamphere (eds.). Stanford: Stanford University Press.

Rosengren, Anette (1991) Två barn och eget hus. Stockholm: Carlsson. Rönnblom, Malin (1997) “Halva makten? En feministisk granskning av politik.” I: Makt och kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap. Gudrun Norborg (red.). Stockholm: Symposion.

Sammanfattning av målen för regeringens transportpolitik (2003)

Transportpolitik för en hållbar utveckling. N3033, Näringsdepartementet. Stockholm: Elanders Digitaltryck AB.

Sanne, Christer (2003) ”Ett scenario för hållbar konsumtion”. I:

Konsumenterna och makten: att använda och bevara resurser. Kajsa Ellegård

och Lennart Sturesson (red.). Stockholm: Carlssons.

SCB (2002) På tal om kvinnor och män. Lathund för jämställdhet 2002. Stockholm: SCB.

Scholten, Christina (2003) Kvinnors försörjningsrum: hegemonins förvaltare

och murbräckor. Institutionen för kulturgeogra och ekonomisk geogra .

Lund: Lunds Universitet.

Sen, Amartya K. (1983) Choice, Welfare and Measurement.

Oxford: Blackwell.

Shanahan, Helena (2003) ”Hushåll i livssystemet”. I: Konsumenterna och

makten. Att använda och bevara resurser. Kajsa Ellegård och Lennart

Sturesson (red.). Stockholm: Carlssons förlag.

Shanahan, Helena (2004) ”Keys to open the household ’black box’ for a greener society. Exploring everyday practices for sustainable development”. Workshop paper, SHARP, Linköping, 18 maj 2004.

Shanahan, Helena & Helena Zetterstrand (1992) Inköp – kost – avfall. Ett

hushållsekologiskt perspektiv på inköpens betydelse för avfallet. Institutionen

för hushållsvetenskap. Forskningsrapport, nr. 8. Göteborg: Göteborgs universitet.

Socialdemokraterna (2001)Partiprogram antaget vid den 34e ordinarie partikongressen 2001.www.sap.se Access 2004-07-28

Sommestad, Lena (1992) Från mejerska till mejerist: en studie av mejeriyrkets

maskuliniseringsprocess. Lund: Arkiv.

Sommestad, Lena (2002) Inledningstal vid Envision, den 24 november 2002. Sommestad, Lena (2004a) Tal under OECD:s miljöministermöte april 2004, session om Uppföljning av OECD:s beslutade miljöstrategi, den 20 april 2004.

Sommestad, Lena (2004b) Tal vid konferensen Learning to Change our world, den 5 maj 2004.

Star, Susan Leigh (1991) “Power, technology and the phenomenology of conventions: on being allergic to onions”. In: A Sociology of Monsters: essays

on power, technology and domination. John Law (ed.). London: Routledge.

Stark, Agneta (2001) ”Arbete och liv – genuskontrakt i omförhandling?”.

Kvinnovetenskaplig tidskrift, Vol 22 nr. 3-4, s. 39-55.

Sundin, Elisabeth (1997) Genus i organisationer. Kön och genus – begrepp

och uttrycksformer. Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i

Linköping. Linköping: Linköpings universitet.

Sustainable Patterns of Consumption and Production: report from the Seminar on instruments to promote sustainable patterns of consumption and production, Stockholm 13-14 December 1994. TemaNord 1995:588.

Köpenhamn: Nordiska ministerrådet

Thurén, Britt-Marie (2002) Genusforskning inom socialantropologin:

antropologiska bidrag till genusforskningen. Stockholm: Högskoleverket.

Waldo, Åsa (2003) Staden och resandet. Mötet mellan planering och

vardagsliv. Lund dissertation in sociology 49. Lund, Sociologiska

institutionen, Lunds Universitet.

Warren, Karen J. (2000) Ecofeminist Philosophy: A Western perspective on

what it is and why it matters. Lanham: Little eld Publishers Inc.

Warren, Karen J. (ed.) (1994) Ecological Feminism. London and New York: Routledge.

Wetterberg, Thomas (2002) Vill man ha jämställdhet? Slutrapport för projektet Män och jämställdhet. Stockholm: Edita Västra Aros.

Wihlborg, Elin (2000) En lösning som söker problem. Hur och varför lokala

IT-policyer utvecklas i landsbygdskommuner. Linköping studies in Arts and

Science 225. Linköping: Linköpings universitet.

Wihlborg, Elin; Jessica Rahm & Kajsa Ellegård (2003) Konvergerande

teknik kommer hem. Rapportering av den första empiriska delstudien i Forskningsprojektet: Konvergens för användning. Tema T Arbetsnotat nr.

272. Linköping: Linköpings universitet.

Wikander, Ulla (1999) Kvinnoarbete i Europa 1789-1950: Genus, makt och

Wikander, Ulla (1988) Kvinnors och mäns arbeten i Gustavsberg 1880-1980:

Genusarbetsdelning och arbetets degradering vid en porslinsfabrik. Lund:

Studentlitteratur.

Vår gemensamma framtid (1988) Världskommissionen för miljö och

utveckling. Stockholm: Tidens förlag.

Vänsterpartiet (2004) Nytt partiprogram för Vänsterpartiet antaget på kongressen

2004, www.vansterpartiet.se Access: 2004-07-28

Offentligt tryck:

Ds 1998:49 Jämställdhetsmärkning – Konsumentmakt för ett jämställt

samhälle

Ds 1999:64 Från sidovagn till huvudfåra.

Ds 2001:64 Ändrad ordning – strategisk utveckling för jämställdhet. Regeringens skrivelse 1996/97:112 Utvecklingsplan för förskola, skola och

vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet.

Regeringens skrivelse 1996/97:41 Jämställdhetspolitiken

Regeringens skrivelse 1999/2000:24 Jämställdhetspolitiken inför 2000-talet Regeringens skrivelse 2002/03:29 Johannesburg – FN:s toppmöte om hållbar

utveckling Johannesburgdeklarationen

Regeringens skrivelse 2002/03:31 Utvärdering av miljömålet i

konsumentpolitiken

Regeringens skrivelse 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling

– ekonomisk, social och miljömässig.

SOU 1998:6 Ty makten är din… Myten om det rationella arbetslivet och det

jämställda Sverige. Betänkande från Kvinnomaktutredningen, Utredningen

om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män.

SOU 2002:30 Märk – värdig jämställdhet

SOU 2003:31 Slutbetänkandet från Nationalkommittén för Agenda 21 och

Habitat. Genomförandeplanen antagen av världstoppmötet om Hållbar

utveckling 2002

SFS 1990:900 Kommunallagen SFS 1991:433 Jämställdhetslag

Kan miljöpolitiken påverka jämställdheten? Frågan verkar kanske långsökt, men det är den inte. För i den här rapporten ges tydliga exempel på hur politiken och praktiken kring hållbar utveckling påverkar relationerna mellan män och kvinnor.

Vi talar både lokalt och globalt om hållbar utveck- ling i de tre delarna: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Den sociala hållbarheten handlar bland annat om just jämställda relationer mellan män och kvinnor. Men ofta osynliggörs den av den dominerande ekologiska hållbarheten.

För att bedöma ekologisk hållbarhet är det avgö- rande hur det produceras och konsumeras. Däremot för att bedöma om det är jämställt är det avgörande vem som gör vad.

Politiskt döljs ofta diskussionerna om hållbar utveckling och jämställdhet av att de integreras i alla politikområden. Samtidigt nns en allmän enighet om att man inte vill vara emot varken god miljö el- ler jämställdhet. Det döljer kon ikterna. Kon ikterna kan synliggöras med hjälp av teorier om genus. Den här rapporten visar betydelsen av kunskap och hur den borde kunna utvecklas och användas om viljan nns. De

In document Jämställd hållbar framtid (Page 69-81)