– analys av två policyområden som möts?
3.3 Svenska policyer kring jämställdhet och miljö
Det nns ingen uttalad nationell policy för hur jämställdhet skall integreras med miljöfrågor. Men om man väljer den vidare tolkningen av hållbar
utveckling är jämställdhetsaspekter en central del av den sociala dimensionen. Ett problem som lyfts fram med jämställdhetsintegreringen är att genus- och maktfrågor har försvunnit med argumentet att de ”integrerats” och därför inte syns – det blir nästan genusblint. Vi vill därför i detta avsnitt belysa hur den svenska regeringen och riksdagspartierna förhåller sig till miljöpolitik och jämställdhet. Vårt uppdrag är att belysa med vilka styrmedel partierna avser att skapa mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster och hur partierna berör dess konsekvenser för jämställdheten.
Regeringens jämställdhetspolitik
Miljöminister Sommestad har era gånger nämnt relationen mellan jämställdhet, hållbar utveckling och konsumtion i sina tal. Hon
sammanlänkar ekonomisk tillväxt och social rättvisa med ekologisk hänsyn (Tal, Sommestad 5 maj 2004). Hon har uttryckt sitt missnöje med att jämställdhetsfrågan kom i skymundan och bekämpades under
förhandlingarna i Johannesburg. Hon menade att Sverige varit bland de mest drivande för att få med jämställdhetsperspektivet i skrivningarna. Sommestad avslutade sitt tal med följande ord:
Som en underström i de globala diskussionerna om hur välstånd och framsteg skapas, löper den brännande frågan om hur ansvar, makt och rikedom fördelas mellan könen./…/ Basen i samhällsekonomin är en lång rad gemensamma kollektiva nyttigheter: som biologisk mångfald, en giftfri miljö, hälsa och kunskap. Detta är resurser, som i hög grad produceras av kvinnor, inom ramen för den informella ekonomin. Det är resurser som ofta framställs obetalt, utanför marknadsekonomin, och som ändå utgör grunden för marknaderna. Vad vi kom överens om i Johannesburg är att dessa gemensamma resurser verkligen är betydelsefulla, och att vi har ett gemensamt ansvar att värna, och för att värna dem krävs långsiktighet och globalt samarbete, men också jämställdhet och social rättvisa”.
(Tal, Sommestad den 24 november 2002)
Sommestad har också påtalat behovet av att styrmedel för ekonomisk och ekologisk hållbarhet måste ta hänsyn till de sociala aspekterna, som social rättvisa och jämställdhet. Arbetet bör påbörjas inom ekonomiska
organisationer som OECD.
Our task is to show to the world that economic growth can indeed be coupled with a conscious and strong policy to protect the environment. The social aspects are equally important. This should be considered in particular when we develop our policy instrument /…/ when developing market instruments we must remember that those instrument should be compatible with other goals / such as our strife for social justice and gender equality. (Tal, Sommestad, den 20 april 2004)
Sommestad har en policyformerande roll och kan i sina uttalanden driva aktuella frågor som inte helt behöver ha förankrats i policydokumenten. På så sätt kan hon visa framförhållning och binda ihop frågeställningarna, som
inledning till en policyutveckling. Trots dessa ambitiösa uttalanden nns endast få konkreta policydokument på området.
Jämställdhetsmärkning – påverkan på produktion och konsumtion
Miljömärkningen har varit framgångsrik och konsumenterna nyttjar sin konsumentkraft att förändra konsumtionsmönstren och därmed även produktionsmönster. Därför diskuteras möjligheterna till att utveckla
miljömärkningen till att även täcka jämställdhet (Ds 1998:49). Denna bilaga till en departementsskrivelse är ett av de få politiska dokument där frågorna explicit binds samman. Jämställdhetsmärkning föreslås bedöma om
jämställdhet råder på de arbetsplatser där varan eller tjänsten producerats i likhet med de kriterier som grundar den så kallade ”rättvisemärkningen”. Jämställdhetsmärkning anses vara förknippad med ett antal problem, bland annat att det skulle bli för dyrt och att efterfrågan är begränsad. Det är också tveksamt hur många olika märkningar som konsumenterna medvetet kan förhålla sig till. Därför argumenterar författaren för att
jämställdhetsmärkningen sannolikt skulle få ett mer positivt genomslag på marknaden om de två märkningssystemen fanns på samma produkt eller än hellre integrerades (Ds 1998:49). Märkning anses vara ett bra styrmedel då det kombinerar informativa och ekonomiska incitament för köparen.
Styrkan hos miljömärkning som ett marknadsbaserat styrmedel ligger i att ekonomiska, juridiska och informativa inslag kombineras på ett effektivt sätt. Den viktigaste förutsättningen för att märkningen skall fungera är emellertid att konsumenten upplever märkningen som trovärdig.
(Ds 1998:49, s. 91-92)
Det främsta motivet för en framgång för jämställdhetsmärkningen är att kvinnor utgör (minst) hälften av alla konsumenter och er kvinnor än män handlar miljövänligt (Konsumentverket 1998:7). Resonemanget bygger underförstått på att kvinnor skulle ha ett starkare motiv än män till att agera annorlunda om det fanns en jämställdhetsmärkning. En kombinerad miljö- och jämställdhetsmärkning skulle inte bara ha effekter på konsumtionen. Producenterna har också visat sig angelägna om att erhålla certi eringar av olika slag, som till exempel miljöledningssystem.
Systemet föreslås få sin grund i en ramlag som syftar till att integrera jämställdhet i närings-
och föreningslivet samt offentlig förvaltning.
(SOU 2002:30, s.13)
Märkningen får inte befästa särskiljandet. Exempel som befäster traditionella sätt att tänka är att utforma en bil så att den underlättar för kvinnor att hämta barnen på dagis.
Att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste emellertid ta sin utgångspunkt i frågor om kön och genus utan att för den skull gå i den öppna fällan att det vi ser omkring oss
också är förklaringen till varför det ser ut som det gör. Det händer nämligen inte heller allt för
sällan att de biologiska könen och de sociala genuskonstruktionerna blandas samman. (SOU 2002:30, s. 16)
Näringslivets företrädare anser att det är viktigt att både ställa krav på den enskilda verksamhetens jämställdhetsarbete och på att
jämställdhetsarbetet får effekter på produkter och tjänster som verksamheten framställer (SOU 2002:30, s. 19). Produktionen av jämställda produkter och tjänster rör företagen mer än konsumenterna. Märkningen förväntas ge en möjlighet till konkurrensfördelar för företagen, liksom till produktutveckling som tillgodoser mäns och kvinnors krav och villkor och dessutom bidra till ökad konsumentmakt. Privata sektorn anses ha mycket att lära från arbetet som bedrivits inom miljöområdet, där miljö blivit ett konkurrensmedel mellan företagen som företagsledare gärna pratar om idag (Ds 2001:64, s. 45). Eftersom företagen kommit relativt långt på miljöområdet kan det nnas skäl att integrera sociala frågor som jämställdhet i miljöledningssystemen. Det anses kunna vara ett sätt att motverka uppfattningen från organisationer som menar att de inte kan föra in jämställdhetsfrågor eftersom de satsar på miljöfrågorna (Ds 2001:64, s. 46). Samtidigt nns det risker att
komplexiteten i de kriterier som inkluderas leder till att märkningens precision tappas. Idag undviks mer social hänsyn i miljömärkningen för att bibehålla dess tydlighet.
Jämställd hushållsekonomi en grund för jämställd konsumtion
Hushållsekonomin och den individuella ekonomin är viktiga utgångspunkter för människors konsumtion. Regeringens policyer framträder i skrivelsen
Jämställdhetspolitiken (Skr 1996/97:41). Där står det:
Ett av delmålen för jämställdhetspolitiken är en jämn fördelning av makt och in ytande mellan kvinnor och män. En kvinnorepresentation i beslutande organ, som står i proportion till kvinnors andel i befolkningen, är en viktig demokratifråga. Båda könen måste vara representerade inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer för att de skall kunna påverka samhällsutvecklingen på lika villkor. Med en jämn fördelning mellan kvinnor och män ökar också förutsättningarna för ett bättre och bredare beslutunderlag i olika samhällsfrågor. (Skr 1996/97:41, s. 12)
Både kvinnor och män är idag familjeförsörjare och det nns en förhållandevis god kvantitativ fördelning mellan kvinnor och män av den politiska och fackliga makten. Fördelningen av ekonomiska resurser och ekonomisk makt är däremot mycket ojämn mellan könen. Kunskapen om förhållandet mellan betalt och obetalt arbete kan nnas i exempelvis tidsanvändningsstudier:
När det gäller det obetalda arbetet inom familjen gör kvinnor 82 procent av allt
hushållsarbete…Vem som ska göra vad i hemmet är en förhandling om tid och pengar. Ju mer ekonomiskt oberoende kvinnor är av män desto mer ökar förhandlandet och desto er arbetsuppgifter förhandlar man om. Den skeva fördelningen av betalt och obetalt arbete innebär att männen ägnar mindre tid åt familjen och att kvinnor kan ägna mindre tid åt eller helt gå miste om yrkeskarriären.
(Skr 1996/97:41, s. 18)
Männen och deras roll i jämställdheten lyftes fram i
Kvinnomaktutredningens slutbetänkande som presenterades i januari 1998, i
Sverige (SOU 1998:6). Utredningen uppmärksammar betydelsen av att öka
mäns delaktighet i jämställdhetsarbetet för att det då anses ges högre värden – allt i enlighet med Hirdmans hierarkiseringsprincip. Utredningen är också unik på det sättet att ett offentligt dokument (om än tillkommet av en omfattande vetenskapligt grundad utredning) framhåller skillnaden mellan reella genusskillnader och ambitiösa policyer. Det nns således starka policyer som betonar könsneutralitet, vilket vi även visar nedan genom vår genomgång av partiernas dokument. Däremot präglar könsblindhet ofta vardagliga handlingar, som vi uppmärksammar i kapitel fyra.
Gender mainstreaming – jämställdhetsintegrering på svenska
Det engelska begreppet ”gender mainstreaming” har översatts till jämställdhetsintegrering på svenska. År 1994 sa Ingvar Carlsson i sin regeringsförklaring att alla delar av regeringens politik skulle bidra till jämställdheten. I tio år har det funnits tydliga policyer som markerar ambitionen att integrera jämställdhet i alla politiska områden, således även miljöpolitiken. Men trots det nns få exempel på konkreta handlingar. I
Ändrad ordning – strategisk utveckling för jämställdhet (Ds 2001:64) visas
hur regeringen arbetat med strategier för jämställdhetsintegrering och vad som kan göras ur en ”förvaltningsdimension” . Arbetsgruppen presenterade tidigare en metodhandbok Gör det jämt – att integrera jämställdhet i
verksamheten (Lorentzi & Lundkvist 2001). Jämställdhet beskrivs som ett
gemensamt samhälleligt problem som inte undanröjts trots formell
jämställdhet. Målet är att göra kvinnor till likvärdiga medborgare som män.
Jämställdhetsperspektivet ger upphov till frågor om fördelning av makt och in ytande, hur resurser fördelas och normer skapas.
(Ds 2001:64, s. 55)
Här framträder insikter om maktfördelning men dess politiska
konsekvenser hanteras ej. Förändringsprocessen problematiseras inte. Detta visar att alla som säger sig vara välvilligt inställda till jämställdhetsintegrering ändock inte handlar därefter trots att de verkligen förstår vidden av det och vilka förändringar som krävs. Jämställdhetsintegrering kräver att kon ikter och motsättningar om resurser och maktfördelning hanteras.
Jämställdhet ses ofta som ett tillägg – nästan som en god vilja – varför det nns få tvingande implementeringskrav. Detta innebär att maktrelationerna inte är entydiga mellan de som beslutar och de som genomför politiken. Ett tydigare synliggörande av samhällsordningen kring jämställdhet efterfrågas av utredarna, som bl.a. föreslår förbättrad jämställdhetsstatistik. Tidigare studier har också visat att ju tidigare i processen ett jämställdhetsperspektiv involveras desto bättre kvalitet blir det (Ds 2001:64). Detta är politiska frågor och vi skall därför analysera de politiska partiernas hantering av miljö, hållbar utveckling och jämställdhet.