– analys av två policyområden som möts?
4. Konsumenter i vardagen I föregående avsnitt hanterade vi policy som idéer och visade på de aktuella
5.2 Principer som upprätthåller genuskontrakten
bara för att man ändrar på vad som görs. Pedagogiska processer kan förändra människors inställningar och därmed även socialiseringsnivåns genuskontrakt.
5.2 Principer som upprätthåller
genuskontrakten
De genuskontrakt som diskuterats ovan upprätthålls av två principer: Isärhållandet av manligt och kvinnligt samt hierarkiseringsprincipen att mannen och det mannen gör är normen och det värderas därför högre. För att kunna hantera – och motverka – dessa principer är det viktigt att ha ett
könsneutralt, men inte könsblint, förhållningssätt.
Isärhållande principer
Dikotomier som särskiljer manligt och kvinnligt återkommer även inom miljöpolitikens områden. De konsekvenser som särskiljandet tidigare haft såväl på individ- som på samhällsnivå går igen även inom miljöpolitikens områden. Isärhållandets princip verkar inte bara mellan män och kvinnor utan åter nns även i dimensioner som exempelvis utbildning, inkomst, etnisk bakgrund och ålder. Då sådana skillnader sammanfaller kan de ge effekter av mer än dubbel underordning. Exempelvis att vara kvinna med låg utbildning är mer än dubbel underordning jämfört med en kvinna med genomsnittlig utbildning eller en man med låg utbildning. Genusarbetesdelningen är en form av isärhållande på samtliga kontraktsnivåer.
Därför kommer främst kvinnor att hantera miljöaspekter inom de områden de redan tidigare ansvarar för och där de dominerar på
arbetsmarkanden, som exempelvis inom barn- och äldreomsorgen. Men de gör det inte enbart för att det nns est kvinnor där.
I hushållen kommer sannolikt liknande fördelningar av miljöansvaret att ske. I våra pågående hushållsstudier kan vi se att kvinnor tar upp sitt
miljöengagemang kring tvättstugan där de talar om val av produkter och försök att spara energi. Männen däremot tar upp miljöfrågor i relation till exempelvis att tvätta bilen. Det innebär att även om miljöhänsyn är något relativt nytt för svenska hushåll så inordnas det i relation till de
aktivitetsmönster som hushållen redan upprättat. Att ett hushåll börjar agera allt mer miljövänligt kan således inte sägas påverka deras arbetsfördelning, snare kanske den förstärks då de visat sig att den part som tar hand om tvätten också är den som har kännedom om miljömärkning av tvättmedel och valet att till exempel tvätta vid lägre temperaturer och alltid med full maskin. En annan dikotomi som verkar upprätthållas i hushållen är den mellan att se det som sker ute i det offentliga som manligt och det som sker hemma i det privata som kvinnligt. Miljöfrågan blir i hushållen således något som har snarlika konsekvenser vad gäller genus liksom de esta andra
aktiviteter som genomförs i hushållen.
Hierarkiseringsprinciper
Hierarkiseringsprincipen innebär att män och det män gör värderas högre i allmänhet i samhället. Det leder i sin tur till att ’mannen’ blir den norm som annat tolkas i relation till och därför alltid blir avvikande. Hierarkin verkar i det som redan är särskilt och visar att särskiljandet inte sker på en jämlik nivå. Denna princip leder bland annat till att vi talar om damfotboll och kvinnliga chefer.
Inom miljöpolitikens områden åter nns hierarkin i samspel med andra sammanhang så som de diskuterats kring isärhållandets princip. Men miljöfrågans samspel mellan naturvetenskapliga förklaringar och dess
samhällskonsekvenser ses ibland som en sådan hierarki. Naturvetenskapliga klargöranden ses ofta som norm för vad som kan och bör göras – de
överordnas de mindre konkreta samhällsrelaterade förklaringarna. De naturvetenskapliga förklaringarnas högre värdering kan också vara en förklaring till varför de ekologiska aspekterna av hållbar utveckling
prioriteras. Det skulle kunna vara möjligt att rangordningen av miljömålen har en sådan dimension.
Analysen av policydokument visar att det är större sannolikhet att jämställdhetsaspekter diskuteras i policy om hållbar utveckling än vice versa. Det kan bero på att jämställdhet ses som en aspekt av den sociala
hållbarheten, men också att hållbar utveckling har ett bredare samhällsperspektiv. Men det är intressant att se vilket av dessa
policyområden som kommer att utvecklas och ges högre värden framöver. Genuskontrakt kan som Hirdman (1988) visat förändras. Den senmoderna människans många möjligheter att välja livsstil och identitet utmanar det enkla isärhållandet och den entydiga hierarkin. Det kan leda till att
hierkiseringsprincipen tappar i betydelse om olika livsstilar värderas alltmer lika och toleransen för vad som ses som avvikande försvagas.
Könsblind och könsneutral
Oavsett hur och var dessa två principer verkar är det avgörande att de synliggörs för att vi skall kunna vara medvetna om jämställdhet. Om vi inte känner till hur det är och om inte skillnader mellan män och kvinnor är synliga får vi oftast ett intryck av att det är jämställt – vi blir könsblinda.
Därför är det viktigt att miljöpolitiken även bygger på att synliggöra och medvetandegöra män och kvinnors olika situationer, möjligheter och
värderingar. Mot bakgrund av sådan kunskap kan styrmedel utvecklas som får positiva konsekvenser både för män och kvinnor. Det kan således vara värt att prioritera att synliggöra skillnader för att sedan skapa förutsättningar för att integrera. Däremot om miljöpolitiken hanterar medborgare som könslösa individer blir den ett trubbigt verktyg om man samtidigt vill hantera jämställdhets- och genusaspekter. Könsblinda förhållningssätt innebär att skillnader mellan män och kvinnor i olika sammanhang osynliggörs. Därför är mer kunskap om dessa områden avgörande för att förstå vad som skulle kunna behöva göras.