Avsnittet avser att redogöra för hyresgästens roll i svarthandeln och därmed hur de nya lagbestämmelserna kommer påverka hyresgäster i allmänhet och i förhål-lande till hyreslagstiftningens sociala skyddssyfte. Det är naturligtvis så att
163 Edling, Lexino, kommentar till JB 12 kap. 1 § 5 st., avsnitt, 2.4.
164 Se Munukka, Avtalsfrihet i hyresrätten – om betydelsen av hyresgästs dispositioner, Fest-skrift till Victorin, s. 422.
165 Edling, Lexino, kommentar till JB 12 kap. 1 § 5 st., avsnitt 2.4.
166 Se Lagrådets yttrande i prop. 2018/19:107 Bil. 8, s. 128.
marknaden för svarthandeln skulle upphöra om det inte fanns någon aktör som var beredd att betala för ett hyreskontrakt. Om man förutsätter att den upplåtande parten är en på marknaden erkänd fastighetsägare, och att den blivande hyresgäs-ten är en asylsökande småbarnsmamma förefaller det vara självklart att den tidi-gare är mera klandervärd än den senare, i en otillåten lägenhetsaffär. Emellertid är det som tidigare nämnt inte ovanligt att hyresgäster utnyttjar sina hyresrätter genom att kräva särskild ersättning vid såväl upplåtelse som överlåtelse. Den hy-resgäst som tidigare betalat en ersättning för sitt hyreskontrakt borde dessutom kunna anses vara mer sannolik att i ett senare skede ikläda sig rollen som säl-jare.168 Det skapas med andra ord en ond cirkel som samtliga aktörer på hyres-marknaden är mer eller mindre bidragande till.
En av de främsta aktörerna rörande svarthandel på hyresmarknaden är som sagt utan tvivel hyresgästerna. Som avsnitt 4.2. precis redogjort för, är hyreslagstift-ningen till stora delar ett skydd för hyresgästers sociala trygghet då de anses ha en betydligt svagare ställning i förhållande till hyresvärden. I och med 2019 års ändringar infördes emellertid bestämmelsen i JB 12 kap. 65 b § som innebär att det numera är brottsligt även för den som köper ett hyreskontrakt. Kriminali-seringen är enligt lagstiftaren motiverad på grund av att det inte längre finns an-ledning att särbehandla en part som är fullt lika ansvarig och klandervärd som sin motpart. Vidare framhölls att ytterligare kriminalisering är en nödvändig åtgärd för att handeln ska kunna motverkas på ett effektivt sätt.169 Kritiken mot föreva-rande kriminalisering har bestått delvis av att den riskerar att straffa redan utsatta personer som inte har någon annan möjlighet att skaffa en bostad, men även av att handeln riskerar att bli ännu svårare att upptäcka.170 Enligt regeringens me-ning är det dock av mindre betydelse att incitamenten för köparen att anmäla brott minskar, eftersom det redan innan bestämmelsen var väldigt få anmälningar som gjordes av den aktuella aktören.171 Att antalet anmälningar och övriga
168 Prop. 2018/19:107 s. 36.
169 A.prop. s. 36 f.
170 A.prop. s. 36 f.
den gällande brott mot JB är lågt råder det inget tvivel om.172 Av de totalt 18 brott mot JB som anmäldes till polisen mellan åren 2011 och 2017 var det tio stycken som kom från en eventuell eller faktisk köpare.173 Vidare var det av de tio ärenden som handlades hos Åklagarmyndigheten under perioden 2008 till och med mars 2017 endast ett fall där anmälan kom från en köpare.174 Det är omöjligt att dra någon slutsats utifrån en kartläggning och statistik över ett brottsligt bete-ende där antalet anmälningar och lagföring uppenbarligen är långt ifrån dess verkliga omfattning. Samtidigt är det utifrån den aktuella statistiken i vart fall klart att köpare av hyreskontakt anmält fler brott mot JB än vad försäljare och förmedlare gjort.
Utifrån ett allmänt hyresgästperspektiv torde det vara självklart att hyresgäster inte vill betala särskild ersättning för att erhålla hyresrätt till en lägenhet som på en synlig marknad inte ställer något sådant krav på vederlag. Därmed borde det även vara klart att majoriteten av potentiella eller faktiska hyresgäster har ett visst intresse av att svarthandeln upphör. I framförallt storstäder verkar det dock som att det blivit allmänt känt och därmed socialt accepterat att det är genom svarta pengar man tar sig in på hyresmarknaden. Enligt Hyresgästföreningens undersökning år 2017 visade det sig att 20 % av de tillfrågade personerna under 30 år hade betalat särskild ersättning för en hyresrätt.175 Det kan, och bör, ifråga-sättas huruvida en kriminalisering av de betalade hyresgästerna kommer påverka hyresgästernas ställning rent generellt. Möjligtvis kan det till en början komma att ske en marginell minskning av handeln mot bakgrund av att ett straffbud normalt sett ger en viss brottsförebyggande effekt.176
Det finns dock, som alltid, en minoritet av hyresgäster som inte vill att svart-handeln ska upphöra, vilket såtillvida även är de hyresgäster som anses vara minst lika klandervärda som den i inledningen erkände fastighetsägaren. Dessa hyresgäster utnyttjar situationen på hyresmarknaden genom möjligheten att
172 Se Brås statistik över antalet lagförda brott mot JB 12 kap. 65 och 65 a §§ under åren 1997-2015 i SOU 2017:86 s. 61 ff.
173 A.bet. s. 72.
174 A.bet. s. 70.
175 A.bet. s. 66.
kunna köpa sig till en lägenhet i bra läge vid brist på köpoäng, alternativt att de utnyttjar sina befintliga hyresrätter genom att tillgodogöra sig otillåten ersättning vid upplåtelse eller överlåtelse. Såtillvida handlar det i grund och botten om både en icke fungerande bostadsmarknad och en till synes lukrativ hyreslagstiftning som ger oanständiga hyresgäster möjlighet att utnyttja de som drabbats av det förstnämnda. I väntan på en utvärdering av de nya lagbestämmelserna är det så-ledes enbart möjligt att spekulera att en kriminalisering av köp i kombination med utökade civilrättsliga verkningar kan komma att ge en viss avhållande effekt på hyresgäster i stort.