Jag kommer i detta avsnitt göra en avgränsning genom att behålla den amerikanska benäm- ningen på deras konkurrensrätt – antitrust law. Anledningen till detta är att även om man kan jämföra den med europeiska competition law så finns skillnaden att den amerikanska varian- ten från begynnelsen tog fasta på ett konkret problem på den interna marknaden (nämligen ”truster” i monopolställning, som satte egna priser och fördyrade konsumtionen). Medan den europeiska varianten har en karaktär som är mer förebyggande med ideologiska värdering- ar.140 Även benämningen labor law kommer att användas då denna är uppbyggd på ett för sig specifikt sätt, och att en översättning till exempelvis arbetsrätten kan bli förvillande.
I USA har det förekommit rättsprövningar från tidigt 1900 tal mellan aktieägare/klubbägare och det amerikanska rättsystemet. I dessa fall har det nästan uteslutande varit prövningar mot antingen den amerikanska antitrust- eller labor law. Anledningen till detta är att det i United States Sherman Act finns två sektioner som är tillägnade den amerikanska professionella elit- idrotten. Den första sektionen behandlar överenskommelser och kontrakt i anslutning av ”tra- de of players”. Den andra sektionen är en rättsreglering angående monopolstyre och ett för- hindrande av monopolisering inom elitidrotten. När den amerikanska antitrust law blivit åbe- ropad i professionella idrottsärenden uppger oftast spelare i deras rättsärenden att klubbägare, eller förespråkare för berörd liga, brutit mot the Sherman Act. Det kan vara påståenden som: klubbägare hindrar spelare från att flytta på grund av kontraktsklausuler; när och om ett draftstopp hindrar dem från en trade; eller man anses vara förfördelad angående ett lönetak. I en förlängning kan detta omöjliggöra för en spelare att nå upp till sitt marknadsvärde.141
Inom USA:s Common Law finns förutom Sherman Act tre stycken federala lagar angående arbetsrättsliga rättigheter, vilka innehåller undantag från antitrust law. Dessa är Clayton Act, Norris- La Guardia Act och National Labor Relation Act (NLRA). Dessa tre lagar har en mycket stor inverkan på ”relationen” mellan antitrust law och den professionella idrotten i USA. Den första federala lagen med undantag från Sherman Act angående arbetsrätten, var Clayton Act som tillkom 1914. I sektion 6 av denna Act deklareras det mycket klart och tyd-
140 Information från Professor Bo Carlsson via e-mail den 26 mars 2007.
141 Grey, James T (2000) “Regulation of sports leagues, teams, athletes and agents in the United States”, i:
ligt att mänsklig arbetskraft inte skall vara bunden till antitrust law.142 Följande text kan utlä- sas från denna Act.:
” … the labor of a human being is not a commodity or article of commerce. Nothing contained in the antitrust laws shall be construed to forbid the existence and operation of labor … organizations from lawfully carrying out the legitimate objects thereof; nor shall such organizations, or the members thereof, be held or construed to be illegal com- binations or conspiracies in restraint of trade under antitrust laws.”143
Det är med anledningen av formuleringen “… the labor of a human being is not a commodity or article of commerce.”, som professionella spelare kan hävda att försäljning eller anställning av idrottsutövare inte kan räknas som en handelsvara på den nationella marknaden.
I the Norris – La Guardia Act (tillkom 1932) uteslöts de federala domstolarna från att blanda sig i arbetsdispyter. Spelare eller fackförbund som anser att spelarna är låsta/bundna av till exempel reservklausuler eller genom draftsystemet, kan hävda att detta är en illegal handling och åberopa antingen Norris – La Guardia eller Clayton Act. Dessa två lagar är till för att skydda fackliga aktiviteter och inte arbetsgivarna. Den tredje lagen, NLRA, är tillkommen för att uppmana både arbetsgivare och fackförbund att förhandla fram kollektivavtal under god sed, utan att behöva blanda in rättsliga instanser. För att kunna överbrygga den uppenbara klyftan mellan antitrust och labor law, skapade U.S. Supreme Court (Högsta domstolen) vad som idag kallas för ”non-statutory labor exemption” (icke lagstadgade undantag från antitrust law, angående arbetsrättsliga ärenden).144
Med ovanstående formulering i Clayton Act kan det tyckas märkligt att regler och system som draft, trade, reserv klausuler etcetera får lov att förekomma, men jag återkommer med detta i avsnittet om rättsfall inom de amerikanska proffsligorna (avsnitt 3.4)
James T. Grey145 menar att det finns en oklarhet i USA om huruvida idrottsärenden skall be- handlas genom antitrust- eller labor law. Denna oklarhet har förvärrats av att den amerikanska
142 Halgreen (2004) s. 182 143 Grey (2000) s. 281 144 Halgreen (2004) s. 183
professionella idrotten allt sedan 1960 talet medfört ett mycket stort tillflöde av pengar. Den kraftiga ökningen av spelarlöner, och utbetalningen vid spelarövergångar för detta årtionde, innebar att spelarna även kunde anlita advokater, managers och agenter som skulle se till spe- larnas bästa angående deras ekonomi. Detta har även medfört att spelare och deras fackför- bund har försökt påpeka sin egen betydelse för den ekonomiska vinningen inom idrottsmark- naden. Klubbägarna har i sin tur påpekat sin relevans på marknaden och båda parter har ge- nom åren utnyttjat advokater och ekonomiska rådgivare för att representera deras intressen i både individuella och kollektiva kontrakts- och löneförhandlingar. Grey menar att använd- ningen av antitrust- eller labor law i USA kan utläsas i olika kategorier och av olika anled- ningar.146
En av anledningarna är att de professionella ligorna i USA är bildade av en grupp bestående av klubbägare, och att dessa oftast är totalt oförstående/ovilliga till att föra några som helst samtal angående kollektivavtal med sina kontrakterade/anställda spelare. Detta i sig innebär att spelarna har små möjligheter att förbättra sina arbetsförhållanden. Ett alternativ är att de hävdar sin rätt till fria övergångar, fria förhandlingar mot lönetak och att draftsystemet strider mot antitrust law. För att förverkliga detta krävs att spelaren/na har en ekonomisk buffert, då dessa ärenden oftast tar upp emot ett antal år att behandla i det amerikanska rättsväsendet. Om sedan en spelare skulle vinna ett mål i ovanstående kategorier mot sin arbetsgivare, skulle detta i sin tur innebära ett större inflytande i förhandlingar för klubbägaren angående kollekti- va avtal. På sikt skulle detta med all säkerhet inte gynna spelarna. Ifall rättsfallet skulle få motsatt utgång innebär detta att klubbägaren definitivt inte skulle vara intresserad av något kollektivavtal. Troligtvis skulle spelaren istället få ett så kallat ”take it or leave it” kontrakt, som enbart gynnar klubbägarens finansiella intressen.147 Med andra ord så är det arbetsgivar-
nas marknad. Även om det förekommer otroliga summor på stjärnspelarnas löner så är det arbetsgivarna som styr detta. Exempel i löneskillnader mellan USA och Europa kan göras genom att NHL-spelarna Nicklas Lidström och Mats Sundin hade säsongen 2006, 53,2 miljo- ner sek. i årslön,148 medan den svenske lagkaptenen Jörgen Jönsson hade cirka 2,5 miljoner sek. säsongen 2005 i svenska elitserien.149
146 Grey (2000) s. 289 147 Ibid. s. 289 148 Information från: http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/faktaRender.jsp?fno=0&major=1&minor=592817 149 Information från: http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,702311,00.html
Ett annat exempel på ovanstående påpekande angående ”arbetsgivarnas marknad” är NHL:s lockout 2004/2005. Denna lockout tillkom efter ett 10-årigt avtals utgång och uppstod på grund av spelarnas fackförbund NHLPA (NHL Players Association) vägran att gå med på ett lönetak snarlikt det som existerade i NFL (en hard cap). Denna lockout varade hela säsongen utan någon lyckad uppgörelse och det är första gången i Major Leagues historia detta hänt i en arbetsrättslig dispyt. Efter en mycket lång och segdragen förhandling gjordes en uppgörelse efter 310 dagar. NHLPA hade genom omröstning fått 87 % majoritet av sina medlemmar att acceptera budet på ett lönetak av $ 39 miljoner för ett första år.150
Grey menar att rättsärenden inom idrotten i USA, antingen de ställs mot antitrust- eller labor law, kan gagna dagens idrottsproblematik angående rättsliga regleringar inom EU. Detta ef- tersom det kan utläsas en liknande utvecklingstendens av ökat inkomstflöde inom elitidrotten som det var i USA på 1960 talet. Det ställer regleringsfrågorna på sin spets båda gällande konkurrensfriheten och spelarnas arbetsrättigheter (vilket gjordes i Europa angående Bos- man). Resultatet av detta blir en utmaning mot tidigare synsätt kring transferövergångar; loja- liteten från spelare mot sina klubbägare; samt att klubbar, och även städer, utmanas till modi- fieringar inom deras organisationer, eller rent av till försäljningar av verksamheten.
Vidare finns där tydliga tecken inom elitidrotten att den amerikanska modellen redan inplan- terats, i varje fall vissa delar av den, på den europeiska elitidrottsmarknaden. Lönetak prakti- seras inom bland annat basket, rugby och ishockey, och även UEFA har haft denna metod uppe för diskussion inom fotbollen.151 Även om Media Partners misslyckades med sitt försök att skapa en stängd europeisk superliga så har ishockey och basket stängda ligor, om än i hy- bridformer152, i vissa europeiska länder. Ett utnyttjande av den amerikanska modellen innebär
även att aktieägarna/klubbägarna av de stora elitklubbarna inom olika elitidrotter ser en kopp- ling mellan konkurrensrätten och elitidrott. Där klubb/aktie ägarna vill komma åt monopolsy- stemet som förs av exempelvis FIFA/UEFA. En ivrig lobbyverksamhet som innebär ett stän- digt prövande gentemot konkurrensrätten inom EU är ett resultat av detta. Prövning mot ar- betsrättslagen kommer som ett naturligt gensvar från spelarna/idrottsutövarna mot denna lob- byverksamhet från klubbägarnas sida.
150 För vidare information: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6107&a=335628&printerfriendly=true 151 Grey (2000) s. 290
I kommande avsnitt tas en del amerikanska rättsfall upp, som får anses vara intressanta i ett komparativt avseende från rättsfallen i Europa.