Den traditionella strukturen för de professionella idrottsligorna i USA är en organisation upp- byggd så att varje klubb, som är medlem i ligan, har separata och oberoende ägare av en fran- chise125 till sin klubb. De olika grenspecifika idrotterna har olika regler för hur äganderätten till klubbarna skall se ut. Major Leagues är alla slutna system, eller stängda ligor, och en af- färsverksamhet som får anses vara ett monopolföretag bestående av ett antal franchiser. Där klubbägarna verkar för samma mål – en välmående, välskött och förtjänstfull verksamhet. Nackdelen kan sägas vara att denna typ av verksamhet behöver nödvändiga överenskommel- ser mellan klubbarna för ligans bästa, och att detta innebär ett potentiellt ansvar mot den ame- rikanska antitrust law. Detta för att kunna bemöta anklagelser för brott mot den fria markna- den i Sherman Act126 § 1.127 Tilläggas skall att samtliga ligor har under årens lopp blivit ut- manade av konkurrerande ligor, men i det långa loppet har alltid Major Leagues antingen konkurrerat ut eller köpt upp delar av den hotande ligan, och på så sätt bevarat sin dominanta ställning inom elitidrotten i USA.128
De professionella lagsporterna är konstruerade med tre byråkratiska styrorgan: en commissio- ner (en kommissionär eller delegerad ombudsman); en styrelse eller kommitté som består av var och en klubb utsedd representant – oftast klubbägaren; samt en centralt styrd administrativ avdelning (huvudkontor). Spelarna i sin tur är oftast medlemmar i någon spelarorganisation som skall bevaka deras rättigheter och andra intressen. Utöver detta har även de enskilda klubbarna befogenheter att ta vissa egna beslut. 129
En kommissionär besitter mycket stor makt och befogenheterna finns nedskriven i ligornas konstitutioner och regelverk. Dennes roll är mycket komplex då klubbägarna har rätten att
125Franchise är en företagsverksamhet där en oberoende näringsidkare använder sig av ett etablerat koncept,
varumärke eller produkt, mot en avgift till den som äger till exempel varumärket. En av de mest kända franchi- severksamheterna är amerikanska McDonalds. Information hämtad från:
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174138&i_history=1
126 Ingår i USA:s Common Law.
127 Sharp, Moorman & Claussen (2007) s. 69
128För vidare information angående utmanande ligor: http://www.geocities.com/prosportshistory 129 Sharp, Moorman & Claussen (2007) s. 62
både anlita och avskeda honom,130 men å andra sidan besitter en kommissionär makten att tillrättavisa, medla eller fatta egna beslut mot samtliga klubbägare. Denna makt innebär givet- vis att frågan uppstår om en kommissionär verkligen kan agera opartiskt gentemot dem som anställt honom? Från spelarnas sida är det ingen tvekan om att denna person arbetar efter klubbägarnas intressen, men undantag finns (som jag återkommer till längre fram i denna text). Arbetsbeskrivningen för en kommissionär och dennes befogenheter kan delas in i föl- jande kategorier:
• Godkännande av spelarkontrakt
• Bestämmande över idrottsliga regleringar
• Medla i konflikter mellan spelare-klubb, spelare-klubb-liga, eller mellan klubbar • Utföra disciplinära åtgärder mot klubbar, klubbägare, spelare, officiell personal el-
ler andra personer som ingår i organisationen
Befogenheter utöver ovanstående kan vara att beskydda fans mot klubbägare som missbrukar sin makt mot dem, till exempel att det skall vara jämförbara priser på merchandiser131; medla i uppkomna konflikter mellan spelarnas fackförbund och klubbägarna; att övervaka kontrakts- förhandlingar mellan ligan och TV-bolag; samt att kommissionären har en befogenhet att ver- ka för ”… the best interest of the game”. Kommissionären har även befogenhet att utfärda böter, dessa får dock inte överskrida den överenskommelse som gjorts mellan klubbägare och spelare.132
Juridiska åtgärder mot en kommissionär är fullt möjliga och om så görs bedömer de ameri- kanska domstolarna efter ett jämförbart förfarande som utförs mot privata associationer, det vill säga ingen särbehandling för att det är en idrottsverksamhet. Däremot har amerikanska domstolar inte för avsikt att blanda sig i en kommissionärs arbete så länge denne agerar efter idrottens bästa och håller sig inom ligans konstitution och regelverk, eller inom överenskom- na avtal.133 Övriga befogenheter och arbetsfördelningar inom organisationerna av de profes-
130 Jag har i min undersökning inte stött på någon kvinna som haft denna befattning i någon av ligorna och även
Sharp, Moorman & Claussen använder en maskulin form när de benämner The Commissioner.
131Merchandiser är ett koncept av produkter i en produktion som riktar sig mot ett bestämt ändamål. I detta
avseende handlar det om T-shirts, matchtröjor, kepsar, muggar, planscher etcetera. Som blir en betydande in- komst för Major League klubbarna. Information från:
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=254598&i_word=merchandising
132 Sharp, Moorman & Claussen (2007) s. 62 - 64 133 Ibid. s. 69
sionella idrotterna i USA, och framförallt inom de fyra stora idrotterna (The Big 4) MLB, NBA, NFL och NHL, kan se ut enligt följande modell:
Centralt administrativ avdelning Styrelse eller kommitté De enskilda klubbarna
Ansvarar för schemaläggning av serien Ansvarar för ev. flyttar av franchiser Arrangemang av egen eller leasad matcharena
Anställer personal till sin avdelning Ev. tillkommande lag i ligan Marknadsföring för laget
Kan utfärda disciplinära åtgärder mot spelare
Ev. konflikter angående faciliteter vid matcher
Försäljning av biljetter och loger Marknadsför och licenserar logotyper Ansvarar för förhandlingar av kollektiv-
avtal
Arrangemang av lokala TV-rättigheter Förhandlar om TV-sändningsrättigheter Idrottsliga regleringar
Fördelningen av intäkter som kommer utifrån
Tabell 1. Arbetsfördelning och befogenheter inom organisationen i Major Leagues.134
De enskilda ligorna har också uppsatta regler för hur en person skall kunna accepteras som en klubbägare i ligan, undantaget är MLB som inte har några formella kriterier. Dock tar MLB i beaktning hur den tänkta ägaren vill bedriva sin verksamhet i det lokala franchise området; vilken verksamhetsplanen är och hur den skall finansieras; samt att den tilltänkta ägaren inte har intressen som motstrider ligans filosofi och verksamhet. Idag är det ingen av the Big 4´s ligor som förbjuder ett så kallat cross-ownership, det vill säga att en ägare kan äga flera id- rottsfranchiser inom de fyra ligorna. Det har inte alltid varit godkänt och NFL var motstånda- re till cross-ownership ända tills 1997. En av anledningarna till motståndet har varit att det skulle kunna försvaga franchiseverksamheten i fall en och samma ägare koncentrerade sig mer på en franchise än en annan som befinner sig inom samma område. Reglerna ändrades vid denna tidpunkt så att det även var möjligt för en ägare av ett NFL-lag att äga ytterliggare idrottsfranchiser inom samma område, men mot en annan marknad/idrott. Så när NFL släppte på restriktionerna kunde en ägare äga flera idrottsfranchiser i samma stad. Exempel är Wayne Huizenga135 som i slutet av 1990 talet ägde NFL-laget Miami Dolphins, MLB-laget Florida Marlins, samt NHL-laget Florida Panthers.136
De professionella ligorna har även ett regelsystem för hur ansökningar till en franchiseverk- samhet skall gå till. Eftersom klubbarna är franchiser i en organisation kan de också säljas av
134 Egen översättning från befintlig tabell i: Sharp, Moorman & Claussen (2007) s. 72 135 Amerikansk multimiljardär inom den amerikanska affärsvärlden. För vidare information:
http://en.wikipedia.org/wiki/Wayne_Huizenga
ägarna, och de kan även bli uppköpta för att kunna flyttas till helt andra städer. Detta kan låta sig göras ifall ligan anser det vara ett område som bedöms som gynnsamt för franchisen. Amerikanska domstolar har låtit ligorna själva förhindra ägarbyten då det funnits bevis för en oklar och dålig finansiering, eller det varit uppenbart att den nye ägaren saknat ”business skills” för att kunna bedriva franchisen. Rättigheterna som ägarna får genom sina franchiser inkluderar även rättigheter för ett geografiskt territorium. Detta för att undvika en konkurrens- situation där någon part blir förfördelad, såvida inte ligan har gett sitt tillstånd för detta. Det kan förekomma i de städer som har flera franchiser inom samma idrott. Exempel på detta exi- sterar i New York, och dess närområde, där det finns nio Major League organisationer.137 I dessa fall kan kompensation utbetalas från ligan om ett av lagen anses missgynnat av detta.138 För att flytta en franchise får detta i regel endast göras om tre fjärdedelar av klubbägarna, eller en majoritet av styrelsen/kommittén godkänner detta. Kriterier för en flytt av ett lag inom en av organisationerna kan vara:
• Att det nya området måste anses ha tillräcklig demografiska och andra karaktäristiska för att bibehålla ligans stabilitet
• Att det nya området inte får vara så geografiskt placerat att det äventyrar den befintli- ga organisationen
• Att det nya området inte får inskränka på redan etablerade franchiser (undantag kan göras)
• Att en omgruppering av en franchise inte innebär en reducering av redan fungerande områden för ligans bästa
• Att en omgruppering måste kunna uppfylla sina åtagande i form av kontrakt och etis- ka förpliktelser gentemot den nya staden139
Efter denna genomgång av uppbyggnaden och organisationen inom den professionella lagid- rotten i USA, är det lämpligt att noggrannare syna hur denna samverkar med det amerikanska rättssystemet.
137I New York och dess närområde finns det 3 st. NHL-lag (New York Rangers, New York Islanders, New
Jersey Devils), 2 st. MLB-lag (New York Yankees och New York Mets) 2 st. NBA-lag (New York Knicks och New York Nets) samt 2 st. NFL-lag (New York Giants och New York Jets). Vidare information:
http://www.geocities.com/prosportshistory
138 Sharp, Moorman & Claussen (2007) s. 73 - 74 139 Ibid. s. 74