Jag kommer i denna avslutande del föra fram mina egna tolkningar av insamlat material angå- ende skillnaderna i de båda idrottsmodellerna. Skillnader från idrottsliga perspektiv och olika idrottspolicys tillsammans med teorin om den förrättsligande processens överensstämmande till de båda praktikerna.
Från ett idrottsligt perspektiv finns det en traditionell syn i Europa som går ut på att seriesy- stemen skall vara öppna. Detta för att skapa en större idrottslig ”spänningsnivå” på två håll. Uppåt i form av ”striden” om en ligaseger och eventuellt avancemang till en högre division, men också nedåt där lag får kämpa för att stanna kvar i serien de spelar i. Med andra ord anser man det bli dubbelt så mycket idrottslig ”spänning” i en öppen liga jämfört med i en stängd. Dessa argument anser jag vara riktiga, dock vill jag lägga till tre aspekter som talar för en sluten ligas fördel. En sluten liga innebär att inget lag utsätter sig för risken att bli degradera- de, vilket i sin tur borde innebära att klubbarna kan ”bygga upp” sina lag på längre sikt.203
Detta borde i sin tur gynna ytterligare två kategorier. Dels lovande juniorer som inom detta seriesystem får en längre tidsperiod på sig att lyckas, vilket innebär att klubbarna kan satsa mer på juniorer. Samt att denna anledning även borde gälla för klubbarnas ansvariga coacher, vilka i Europa lever med höga prestationskrav och i en stor ovisshet angående sina anställ- ningar.
Angående idrottspolicy vill jag ta upp EU:s beskydd av ungdomar under 18 år från att kunna få anställningskontrakt. Detta i sig är ett bra skydd som jag anser skall finnas, men jag anser att argumentet för detta skydd är fel. Argumentet härstammar bland annat från risken att elit- idrottstalanger saknar adekvat utbildning. Borde det inte inom idrottspolicyn först och främst ingå möjligheter att förse idrottstalangerna med denna utbildning? Inom elitfotbollen i Europa finns det så kallade ”fotbollsakademier” som tar hand om talangerna, inklusive deras skolut- bildning. EU verkar med andra ord anse detta system vara fullt tillräckligt – att överlåta ut- bildningen till fotbollsklubbarna. I detta avseende anser jag USA:s idrottspolicy vara bättre, då det inom deras utbildningssystem finns en uttalad och erkänd (av de professionella klub- barna) möjlighet för en kombination av utbildning och elitidrottssatsning.
Både i USA och i Europa är elitidrotten integrerade i det kapitalistiska samhället, och Europa har idag samma utvecklingstendenser som USA hade på 1960 talet. Det kan dock utläsas en viktig skillnad då det i USA råder en ”arbetsgivarnas marknad” och i Europa en ”arbetstagar- nas marknad”. Det paradoxala i detta fenomen är att arbetstagarna – spelarna – tjänar betyd- ligt mer pengar i det system som är ”arbetsgivarnas marknad”. Detta gick att utläsa i skillna- der mellan ishockeyspelares årslöner i NHL kontra den svenska elitserien.
Ett av problemen med EU:s tvetydiga och vaga inställning för styrningen inom idrotten, anser jag vara deras ställningstagande av det sociokulturella perspektivet för organisationsuppbygg- naden av idrotten, vilket jag även tolkar som en traditionsbevarande åtgärd från EU.204 Jag menar att det sociokulturella perspektivet som säger att det finns en lojalitetskänsla inom alla aktörer i pyramidmodellen, från amatör till elitidrotten, skapar detta problem. Problemet be- står i att idrottsmodellen i Europa är en enhet i form av en pyramid. Inom denna ”pyramidhie- raki” existerar både amatör- och elitidrott, vilket innebär att toppen av hierarkin gäller som ekonomisk aktivitet och skall lyda under EG-rätten, medan resterande del i pyramiden inte behöver göra detta. I detta sammanhang är EU oroliga för en förskjutning inom pyramidmo- dellen på det vertikala planet mellan elit- och amatöridrotten – att lojalitetskänslan försvinner. Denna oro är nog befogad men sanningen är att kommodifieringen inom en globalisering även skapar en förskjutning/distinktion på det horisontella planet i Europa. Med detta menar jag att inom grenspecifika idrotter (framförallt inom lagidrotter och speciellt inom fotbollen) skapas det en ”klasskamp” – de rika och attraktiva klubbarna blir rikare och de mindre attrak- tiva klubbarna får allt svårare att överleva. Detta innebär också att den kommersiella mark- naden bryter traditionen som talar för en solidarisk lojalitet på ett vertikalt plan.
I detta avseende har USA ett starkare argument än EU att ombesörja en fungerande verksam- het på det horisontella planet. Med detta menas att om ligan fungerar och är attraktiv med uppskattade ”varor”, kommer tillflödet av nya ”varor” (läs talangrekrytering) att fungera au- tomatiskt. Alltså blir förhållandet på det vertikala planet inom den amerikanska modellen starkare och attraktivare desto bättre arbetet på det horisontella planet bedrivs. En prioritering av det horisontella arbetet blir naturligt i USA medan det motsatta - det vertikala planet och traditionsbevarandet - är högst prioriterat inom EU. Inriktningen mot en betydligt större (eller i varje fall ärligt uttalad) kommersialisering och profitbaserad verksamhet inom den ameri-
kanska modellen, har även betytt att ändringar inom de interna idrottsregleringarna, till för- mån för den kommersiella marknaden, kan göras i större utsträckning än vad det görs i Euro- pa. Exempelvis så är idrotterna i Major Leagues mer anpassade för en TV-publik än vad elit- idrotten är i Europa. Med detta inte sagt att dessa power breaks i spelet är helt av godo. Detta är snarare ett påstående att idrotterna i Major Leagues inte är beroende av det vertikala planet i sina beslutstaganden, och att power breaks har medfört ändrade internt idrottsliga förutsätt- ningar. Det innebär extra vila för stjärnspelarna, vilket gör att dessa totalt sett kan spela mer per match än tidigare. Med en innebörd att franchiserna/klubbarna kan visa upp/använda sina bästa ”produkter” i större utsträckning.
Vidare anser jag att distinktionen mellan amatör- och elitidrott är av stor betydelse i en jämfö- relse mellan den amerikanska och europeiska modellen. Detta är också en av anledningarna till att jag anser USA har anpassat sig bättre till den förrättsligande processen, eftersom elitid- rotten i ett tidigt skede ansetts som en ekonomisk aktivitet och lytt under rättsordningen. Eu- ropa skall det först fastslås om idrotten kan räknas som en ekonomisk aktivitet, medan detta redan är definierat i USA. Den andra anledningen är att deras elitidrott är liktydig med profit- baserade entertaiment-verksamheter, vilka är bättre anpassad för dagens kommodifiering och multimedia publik.
Jag anser att den förrättsligande processen uppstått efter en samhällsutveckling av olika pro- cesser. Med en start av kommersialisering som lett till ett större kapitalinflöde, med en följd av professionalisering inom idrotten. Dessa processer har de senaste decennierna vidareut- vecklats, genom bland annat den tekniska utvecklingen inom medieindustrin, till en kommo- difiering som genom media kan exponeras på ett optimalt sätt i dagens globalisering. Detta har i sin tur inneburit en större, och mer uppmärksammad, involvering av den förrättsligande processen. En process som eskalerat på grund av elitidrottens symbiotiska förhållande med medieindustrin och den kommersiella marknaden. Denna process bedrivs i huvudsak inom idrott vilka kan räknas som ekonomiska aktiviteter, men där finns vissa undantag då interna regleringar strider mot en pågående civiliseringsprocess, den förrättsligande processen invol- verar i dessa fall all idrott. Processen pågår och eftersom idrottens autonomi får kvarstå inom vissa interna regleringar men inte andra, så är idrotten inte en juridifierad verksamhet. Teorin angående den förrättsligande processen säger också att det svåra och komplexa inom proces- sen är att återställa ordningen på fältet – att ge det en egen legitimitet och autonomi.
Även om min insikt i ämnet har blivit betydligt bredare än vad den var innan denna undersök- ning startade, så har där uppstått en del frågor som jag ämnar ge till förslag för vidare forsk- ning.
Givetvis kan det forskas vidare på många sätt efter denna uppsats då det innefattar ett mycket stort och brett område. Ett sätt kunde vara att bryta ned ovanstående globala och internationel- la problematik till en nationell nivå – hur förhåller sig den svenska idrottsmodellen till den samhälliga utvecklingen? Ytterliggare nedbrytning kan vara hur enskilda idrotter klarar sig i denna utveckling, till exempel genom att undersöka hur de idrotter i Europa som bedriver slutna ligor verkar i förhållande till de som bedriver öppna.
Överhuvudtaget får den förrättsligande processen inom idrott anses vara ett öppet fält att ut- forska. Denna process tillsammans med bildandet av en union och i en samtida period med andra pågående processer tar idrotten, dess policy, och juridiken, tillsammans vidare mot nya utmaningar och ställningstagande.
Avslutningsvis vill jag förklara titeln på denna uppsats – USA vs EU, 1-0 (1-0, 0-0). Det har förmodligen framkommit i mina slutsatser att jag anser The American Model of Sport vara bättre anpassad till dagens pågående samhälliga processer. Titeln antyder att kampen pågår och att USA leder i halvtid - dock återstår minst halva matchen.
6. Referenslista
6.1 Elektroniska källor
6.1.1 EU dokument
http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/11997D/htm/11997D.html#0136040046 Tillgänglig 2007-05-31, Amsterdamfördraget http://europa.eu/eur-lex/sv/com/rpt/1999/com1999_0644sv01.pdf Tillgänglig 2007-05-31, Helsingforsrapporten om idrotthttp://europa.eu.int/eur-lex/lex/sv/treaties/dat/12001C/pdf/12001C_SV.pdf Tillgänglig 2007-05-31, Nicefördraget
http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressData/sv/ec/00400- r1.%20ann.s0.htm
Tillgänglig 2007-05-31, Ordförandeskapets slutsatser
http://ec.europa.eu/sport/action_sports/historique/docs/doc_consult_en.pdf
Tillgänglig 2007-05-31, The European Model of Sport, Brussels, Consultation docu- ment of DG X
http://europa.eu/constitution/sv/part61_sv.htm#a355 Tillgänglig 2007-05-31, EU Konstitutionen 2004
6.1.2 Rättsfall från EG-domstolen
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:61974J0036:SV:HTML Tillgänglig 2007-05-31, Walrave and Koch v Union Cycliste Internationale (Case 36/74)
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:61976J0013:SV:HTML Tillgänglig 2007-05-31, Donà v Mantero (Case 13/76)
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:61993J0415:SV:HTML Tillgänglig 2007-05-31, Union Royal Belge des Sociétés de Football Association et al v Jean Marc Bosman (Case 415/93)
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:61996J0051:SV:HTML Tillgänglig 2007-05-31, Deliège v Ligue francophone de judo et disciplines associés ASBL (Case 51/96 och 191/97)
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:61996J0176:SV:HTML Tillgänglig 2007-05-31, Lehtonen v Fédération royale des sociétés de basket-ball ASBL (FRBSB) (Case 176/96)
http://eurex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62004J0519:SV:HTML Tillgänglig 2007-05-31, David Meca Medina and Igor Majcen v. Commission
6.1.3 EU:s informationssidor
http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm
Tillgänglig 2007-05-31, EU:s lagstiftning http://europa.eu/scadplus/scad_sv.htm
Tillgänglig 2007-05-31, EU:s lagstiftning, sammanfattning http://ec.europa.eu/comm/competition/sectors/sports/overview_en.html
Tillgänglig 2007-05-31, EU competition law
http://ec.europa.eu/comm/competition/sectors/sports/news.html
Tillgänglig 2007-05-31, EU competition law, case-by-case assessment of each sporting rule
http://ec.europa.eu/atwork/basicfacts/index_sv.htm#process Tillgänglig 2007-05-31, Europeiska Kommissionen
http://ec.europa.eu/sport/action_sports/helsinki/helsinki_overview_sv.html Tillgänglig 2007-05-31, Helsingforsrapporten, svensk sammanfattning http://ec.europa.eu/sport/action_sports/historique/history_overview_sv.html
Tillgänglig 2007-05-31, Bakgrunden till idrottens erkännande http://ec.europa.eu/sport/sport-and/markt/markt_overview_sv.html
Tillgänglig 2007-05-31, Idrott och den inre marknaden, svensk sammanfattning
http://ec.europa.eu/sport/sport-and/media/media_overview_sv.html Tillgänglig 2007-05-31, Idrott och media, svensk sammanfattning http://ec.europa.eu/sport/sport-and/comp/competition_overview_sv.html
Tillgänglig 2007-05-31, Idrott och konkurrensrätt, svensk sammanfattning
http://ec.europa.eu/sport/action_sports/nice/nice_overview_sv.html Tillgänglig 2007-05-31, Nicedeklarationen, svensk sammanfattning http://europa.eu/abc/12lessons/index2_sv.htm Tillgänglig 2007-05-31, Romfördraget 1957 http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/l35002.htm Tillgänglig 2007-05-31, SCADPLUS
6.1.2 Internet
http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,702311,00.html Tillgänglig 2007-06-15, Aftonbladet, Jörgen Jönssons årslön 2005 http://www.nba.com/bulls/history/Chicago_Bulls_History-24393-42.htmlTillgänglig 2007-06-15, Chicago Bulls, NBA-lagets historik http://www.tas-cas.org/en/present/frmpres.htm
Tillgänglig 2007-06-15, Court of Arbitration (CAS)
http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/faktaRender.jsp?fno=0&major=1&minor=5 92817
Tillgänglig 2007-06-15, Dagens Nyheter, Mats Sundins och Niklas Lidströms årslön 2006
http://www.fifpro.org/index.php
Tillgänglig 2007-06-15, FIFPro, Fotbollspelarnas organisation
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174138&i_history=1 Tillgänglig 2007-06-15, Franchising
http://www.g14.com
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=128&a=228191
Tillgänglig 2007-06-15, Göteborgsposten, West Hams fotbollsakademi http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=26895&a=383006
Tillgänglig 2007-06-15, Heyselstadion-katastrofen http://www.idrottsforum.org/archive/030622.html
Tillgänglig 2007-06-15, Idrottsforum, artikel publicerad den 22 juni 2003 http://www.geocities.com/prosportshistory
Tillgänglig 2007-06-15, Major Leagues Organisation, samt utmanande ligor
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=254598&i_word=merchandisi ng
Tillgänglig 2007-06-15, Merchandising
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_U.S._and_Canadian_cities_by_number_of_major_pro- fessional_sports_franchises
Tillgänglig 2007-06-15, New York’s Major League organisationer http://www.newyorkislanders.com/team/history/keyIslesDates.asp
Tillgänglig 2007-06-15, New York Islanders, NHL-lagets historik http://www.nflpa.org/AboutUs/NFLPA_History.aspx
Tillgänglig 2007-06-15, NFLPA, Amerikanska fotbollsspelares organisation http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_12324836.asp
Tillgänglig 2007-06-15, Silvio Berlusconi http://www.nhl.com/cup/cup.html
Tillgänglig 2007-06-15, Stanley Cup
http://www2.boxopen.nu/html/filer/1.Stockholms[%20]BF/4.Fr[aa]gor&svar Tillgänglig 2007-06-15, Stockholm - Gotlands Boxningsförbund http://www.svenskelitfotboll.se/sefaktuellt/2006/noterat_juli.htm
Tillgänglig 2007-06-15, Svensk Elifotbolls (SEF) hemsida
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6107&a=335628&printerfriendly=true Tillgänglig 2007-06-15, Svt, NHL:s lockout
http://www.uefa.com/competitions/ucl/index.html Tillgänglig 2007-06-15, UEFA:s hemsida http://en.wikipedia.org/wiki/Wayne_Huizenga
Tillgänglig 2007-06-15, Wayne Huizenga
6.2 Tryckta källor
Allison, Lincoln [RED] (2005) The Global Politics of Sport. Abingdon: Routledge. Alvesson, Mats & Deetz, Stanley (2000) Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Arnull, Anthony (2003) The European Union and its Court of Justice. Oxford: University Press
Bernitz, Ulf & Kjellgren, Anders (2002) 2:a uppl. Europarättens grunder. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Caiger, Andrew & Gardiner, Simon (2001). Professional Sport in the European Union: Regu- lation and Re-Regulation. England: Asser Press
Carlsson, Bo (1998) Social Steerage and Communicative Action. Lund: Dept of Sociology Carlsson, Bo (2004) ”Idrottens förrättsligande”. Publicerad på www.idrottsforum.org 2004-
01-13
Carlsson, Bo (2007) “Dealing with Insolvency and the Domestic Juridification of Football – A Socio-Legal Perspective on Football Licenses in Sweden”. To be published in Soccer and the Nordic Society, eds. Andersson, T. & Carlsson, B. Routledge, 2008.
Carlsson, Bo & Lindfelt, Mikael (2007) “Legal and Moral Pluralism: Normative Tensions in a Nordic Sports Model in Transition”. To be published in Sport in the Nordic Society, eds. Norberg, Ibsen & Seippel. Routledge.
Glaser, Barney & Strauss, Anselm (1967) The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. New York: Aldine.
Gratton, Chris & Jones, Ian (2004) Research methods for sport studies. London: Routledge Greenfield, Steve & Osborn, Guy (2000) Law and Sport in Contemporary Society. London:
Greenfield, Steve & Osborn, Guy (2006) Reading in Law and Popular Culture. London: Routledge.
Greenfield, Steve & Osborn, Guy (2001) Regulating Football – Commodification, Consump- tion and the Law. London: Pluto Press.
Halgreen, Lars (2004) European Sport Law – A Comparative Analysis of the European and American Models of sport. Köpenhamn: Forlaget Thomson.
Halvorsen, Knut (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Jarvie, Grant (2006) Sport, Culture and Society – An Introduction. Abingdon: Routledge Malmsten, Krister (2000) Idrottens föreningsrätt. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Patel, Runa & Davidson, Bo, (2003, tredje upplagan), Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur.
Parrish, Richard (2003) Sport law and policy in the European Union. Manchester: Manchester University Press.
Sahl, Johan (2003) Magisteruppsats: ”Idrott och EG-rätt, konkurrensrättsliga aspekter på han- del med TV-rättigheter till idrottsevenemang”. Linköpings universitet, vt 2003.
Publicerad på www.diva-portal.org
Sharp, Linda A, Moorman, Anita M & Claussen, Cathryn L (2007) Sport Law – A managerial approach. Arizona: Holcomb Hathaway, Publishers, Inc.