Under denna rubrik har jag fört samman texter som handlar om ungdomars an-vändning av och förhållningssätt till informations- och kommunikationsteknik såsom internet, sociala medier, tv- och datorspel. Element som används i utsagor om denna grupp är i första hand neutrala begrepp som ”unga”, ”unga vuxna” och ”barn och ungdomar”. Vanligt förekommande är också att tala om unga i termer av generation vilket pekar på att man åsyftar alla ungdomar. I dessa utsagor upp-fattas alltså ungdomar som ett kollektiv där samtliga antas ha intresse av och vara kunniga i användning av informations- och kommunikationsteknik. Jag anser ändå
- problem - stökiga
- bristande läsförmåga och -intresse - läsfrämjande insatser
att man kan betrakta det som en grupp i materialet eftersom det trots allt inte är alla ungdomar som omtalas.
Många av uttalandena i dessa texter är positivt inställda och betonar ungdo-marnas kompetens inom området. Ett antal utsagor betonar att nätsurfande eller tv- och datorspelande unga inte är något problem vilket är intressant då det anty-der att den normala uppfattningen innebär det motsatta.
En vanlig föreställning är att speciellt barn och ungdomar läser mindre därför att de ägnar ti-den åt digitala medier. Allt tyder dock på att det är en felaktig föreställning. Digitala medier stimulerar tvärtom till läsning – fast inte alltid av böcker. (41).
Kunskapsöverföringen mellan generationer har traditionellt sett skett genom att de äldre väg-leder de yngre. Nu befinner vi oss i ett skede där förhållandet är omvänt, i alla fall när det handlar om användningen av nya medier och teknik. (57).
Ett fåtal utsagor talar om de stökigheter som uppstår i och med ungdomarnas da-toranvändande och tv-spelande på biblioteken. Här handlar det i första hand om att ungdomarna är för många, använder datorerna på fel sätt, är för högljudda och stör andra besökare.
Men ska alla drabbas av att datorerna även används till Lunarstorm? (2).
[...] å andra sidan kommer de ofta i stökiga gäng, och de använder inte datorerna på det sätt som vi vill. (3).
Anstormningen av ungdomar som ville spela Playstation3-spel och Wii-spel på storbildskär-mar blev under våren så stor att biblioteket under en kort tid tvingades ta bort spelen. (63).
Ett tydligt drag i detta material är att ungdomar kontrasteras mot vuxna som an-tingen är oförstående och okunniga inför dessa moderna fenomen eller har förmå-gan att hjälpa ungdomarna att hantera de faror och problem som antas kunna upp-stå i samband med tv- eller datorspelande och internetanvändning.
Anna Gullstrand menar att om det finns ett motstånd på biblioteken så är det baserat på rädsla och okunnighet. – Det gäller att bibliotekspersonalen ser det hela som en lärprocess och kan-ske vågar pröva att chatta eller att skaffa sig en sajt på Lunarstorm för att se hur det fungerar. (35).
Genom verklig insikt om [dator]spelande kan vuxna agera och hjälpa barn och unga att skapa balans i livet. (43).
Med inspiration från Östergötlands engagemang för en it-kunnig befolkning bör vi som infor-mationsexperter ta täten och utöva vårt ansvar för framför allt barns och ungas kunskap och rättigheter i informationssamhället. (60).
Värt att notera i de utsagor som handlar om behovet av stöd från vuxenvärlden är att de ofta kopplar samman termerna barn och ungdomar, vilket inte alls sker i samma utsträckning i de uttalanden som handlar om kompetens på området. Detta
kan tolkas som att det i första hand är barnen som behöver skyddas, något som även Hedemark och Hedman såg i sin studie.48
En skillnad kopplad till kön kan också skönjas i samband med temat hjälpbe-hov. Få utsagor om denna grupp ungdomar nämner individernas könstillhörighet, men när det förekommer handlar det oftast om hur tjejer ska lockas till datorerna. I utsagorna kan man alltså se hur killar förutsätts vara intresserade och kunniga på området medan tjejerna, precis som barnen, behöver hjälp och uppmuntran.
Finns det inte en risk att det här blir en satsning enbart på pojkar? Det är ju ändå de som of-tast spelar data- och tv-spel… – Nej, dels kommer vi att köpa spel som passar och så ska vi ha
utställningar och föredrag som förhoppningsvis även [min kursivering] ska locka flickorna. (20).
Klippdockor på nätet är det senaste som lockar unga tjejer till datorerna. (33).
I sammanhanget IKT pågår diskussioner om hur biblioteken ska nå målgruppen ungdomar. Många artikelförfattare är av åsikten att unga kan lockas genom att institutionerna anammar den nya tekniken. Traditionella bibliotek med litteratur och läsning i centrum ställs alltså mot bibliotek som satsar på olika slags medier och har en rik programverksamhet.
Alla bibliotek i Sverige borde låna ut tv- och dataspel för att visa att de tar barns och ungdo-mars kulturintresse på allvar. (34).
– Det handlar om gratis marknadsföring för att nå en grupp som är svår att nå på de mer tradi-tionella sätten. Det är lättare för dem [ungdomarna] att upptäcka biblioteket på Myspace än genom den vanliga, kommunala informationssidan på webben. (44).
De bibliotek och bibliotekarier som istället väljer att interagera med unga där de är, på digitala arenor har oändligt att vinna. (60).
Men det finns också de som hävdar det motsatta, det vill säga att ungdomar före-drar bibliotek där läsning av litteratur står i fokus. Biblioteken bör därför enligt dessa åsikter inte göra stora satsningar på digital teknik.
Den ena undersökningen efter den andra visar att det är bibliotek, i mer traditionell bemärkel-se ungdomar vill ha. (10).
Jag är ofta ute på gymnasieskolor och träffar människor mellan 16 och 18 år, men inte en enda av alla dem som jag har samtalat med verkar ha något större behov av att deras folkbibliotek ska vara på facebook eller att bibliotekarierna ska twittra osv. (56).
De teman som ungdomarna inom denna grupp förekommer i handlar om att de är kunniga och intresserade av ny teknik, även om det ibland kan bli stökigt i
48
band med användningen av bibliotekens datorer och tv-spel. Framförallt är det killar som förväntas vara kompetenta och angelägna om att spela dator- och tv-spel samt surfa på nätet. Ett resonemang som växer fram ur detta tema är bibliote-kens behov av att anamma digital teknik för att locka ungdomar, vilket även leder till antagonistiska utsagor som hävdar att ungdomar föredrar traditionella biblio-tek. De vuxna beskrivs i sammanhanget som okunniga i relation till ungdomarna men även som ett viktigt stöd för att hjälpa de unga att hantera de problem som kan uppstå. Här verkar det i första hand vara yngre ungdomar och tjejer som be-höver de vuxnas insatser.
Följande ekvivalenskedja går att knyta till gruppen IKT-intresserade ungdomar:
Genus
Två grupper som syns i materialet är killar och tjejer. Elementen som förekommer i dessa grupper är främst synonymerna ”tjejer” och ”flickor” respektive ”killar” och ”pojkar”. De mer värdeladdade bestämningarna förekommer vanligen som attribut, exempelvis ”läströtta pojkar” och ”duktiga flickor”. I de flesta utsagor där könstillhörigheten nämns är det i jämförande syfte, killar och tjejer betraktas alltså som varandras motsatser. Vanligen är jämförelserna till pojkarnas nackdel, de läser mindre och är mindre benägna att besöka biblioteket än flickorna. Enligt utsagorna är dock tjejerna mer utsatta, exempelvis för mobbing, än vad killarna är.
Andelen flickor som uppger att de besökt ett bibliotek det senaste halvåret har sjunkit från 83 till 80 procent och andelen pojkar från 74 till 70 procent. (42).
Andelen som uppger att de råkat ut för att någon talat sex med dem [på nätet] utan att de själ-va vill det, har stadigt minskat.[...] Flickorna är mera utsatta än pojkarna. (57).
Hon sorterar in sina elever i – i huvudsak – två läsarroller: hjältar (pojkarnas favoritroll) och tänkare (flickornas). Ett skäl till att flickorna tar den rollen är att den typ av texter de möter uppmuntrar till motläsning, vare sig det gäller alla påbjudna böcker i skolan med manliga hu-vudpersoner, de öden de starka kvinnorna möter i ”sanna berättelser” eller karaktärerna i så-porna. För pojkarna utgör fantasyhjältarna identifikationsobjekt och datorspel dessutom ut-rymme för ett eget agerande. (4).
Flickorna tittar mer på dokusåpor medan pojkarna oftare väljer nyhetsprogram. (17).
- kunniga - intresserade - stökiga
- behov av stöd från vuxna (yngre och tjejer) - locka till biblioteken
Om man istället tittar på utsagor som enbart handlar om det ena könet kan man konstatera att det finns betydligt fler utsagor om killar än om tjejer. För gruppen pojkar förekommer en rad element som definierar dem utifrån fritidsintressen, till exempel ”hiphop”, ”graffiti” och ”World of warcraft” vilket pekar på att detta är en aktiv grupp. Vidare förekommer värdeladdade element så som ”alfahannar”, ”arbetarklasskillar” och ”läströtta”. Många av uttalandena som berör pojkar hand-lar om läsfrämjande projekt. Att kilhand-lar inte läser förefaller vara ett stort problem. Här förekommer också ett antal uttalanden om att pojkar är stökiga. Ytterligare en tendens i dessa texter är att vuxenvärlden måste anpassa sig mer efter killarnas behov, vilket alltså implicerar att man inom biblioteken idag är för inriktad på tjejerna.
Jönköpings kommun beviljas därför 300 000 kronor för att fortsätta med projektet Kreativa språkmiljöer (år 2 av 3) där läsovana och läströtta högstadieelever, främst pojkar, får närma sig litteraturen via olika medier. (48).
Andra åtgärder som föreslås är att arbeta med pojkarnas attitydproblem [...] Se över formerna för värdegrundsarbetet och fler böcker som riktar sig till pojkar, ingår också på lr:s åtgärdslis-ta. (32).
Biblioteken måste också vara mer inbjudande gentemot pojkar. – Det gäller att ha en medve-ten skyltning som lockar de flesta. Tänk mer på vad symboler och färger kan signalera och överdriv inte mängden fjärilar. (37).
När det gäller de fåtal utsagor som enbart handlar om tjejer är tendensen att flick-orna behöver stöd och hjälp, främst i förhållande till teknikens värld, men i viss mån även på ett personligt plan. Element som förekommer är ”bortglömd mål-grupp” och ”läsarna av Starlet”. Denna grupp beskrivs alltså med mer passiva ordval. I utsagorna kan man också se en något förringande attityd mot den typ av medier, framförallt veckotidningar, som vänder sig till tjejer. Flickorna behöver hjälp att hitta alternativ till dessa.
Det är ”duktiga flickor” med enorma prestationskrav och stor självkritik. (40).
– Vi tyckte att det behövdes ett alternativ till de traditionella tjejtidningarna, det är ju få tjejer som söker till högskolornas tekniska utbildningar och vi vill visa att det här med teknik inte behöver vara så svårt och märkvärdigt. (31).
– Det här är en populär sajt. Ofta är de flera som går in tillsammans och hjälps åt med att klä och sminka klippdockorna. Det här är väl ett lite roligare alternativ till snyggast.se där man skoningslöst betygsätter varandras utseenden, säger Cecilia von Strokirch, programansvarig på biblioteket Punkt Medis i Stockholm som vänder sig till unga mellan 13–19 år. (33). Mendessa ledsagande skära hjärtan är bara pinsamma. Är det någon bakåtsträvande feminise-ring av biblioteksvärlden som hägrar? Vem förväntas vilja gå omkfeminise-ring med dessa fåniga små knappar? Möjligtvis läsarna av Starlet, Julia eller Okej. (6).
De övergripande sammanhang som gruppen genus förekommer i handlar om jäm-förande mellan könen som förutsätts ha olika egenskaper och behov. I detta tema
är det alltså inte de vuxna som utgör normen eller referenspunkten utifrån vilka de unga bedöms, utan det andra könet. Killar läser för lite och besöker för sällan bib-lioteken i jämförelse till tjejerna som här utgör de goda exemplen. Sammanhangen som gruppen killar beskrivs inom handlar därför mycket om just läsfrämjande. Vidare beskrivs de som aktiva och ibland även som stökiga. Att biblioteken behö-ver förändras för att bättre passa pojkarnas behov kan ses som ett undertema till detta resonemang. Gruppen tjejer förekommer mer sällan i materialet och de be-skrivs i högre grad som passiva. De framställs som mer utsatta än killar och teman de förekommer inom handlar mycket om behovet av stöd från vuxenvärlden, framförallt när det gäller användningen av teknik.
Följande ekvivalenskedja går att konstruera för gruppen genus:
Förortsbor
I materialet framträder tydligt en grupp ungdomar som kopplas till storstädernas förorter. I nästintill samtliga fall rör det sig om områden som i medierna brukar beskrivas ha stora sociala problem. Många utsagor skildrar förorterna i termer av hög arbetslöshet, segregation och oroligheter vilket är en vanlig medial bild av denna typ av områden.49 Att de beskrivs med element som ”internationella”, ”mångkulturella” och att majoriteten av invånarna har ”utländsk bakgrund” ger känslan av att ungdomarna som omnämns är invandrare, även om det inte skrivs rakt ut. Elementen som används i samband med ungdomarna i denna grupp före-kommer oftast tillsammans med värdeladdade attribut, exempelvis ”stökiga ung-domar”, ”rastlösa ungung-domar”, ”trångbodda ungdomar” och ”engagerade unga”. De oladdade elementen ungdomar och unga förekommer också men de är inte lika vanliga som inom de andra grupperna. Intressant att notera är att begreppsparet barn och unga nästan inte förekommer alls inom denna grupp av utsagor.
Många av uttalanden om de ungdomar som vistas här handlar om problem med stökigheter och bråk på de lokala biblioteken.
I stadsdelen [Bergsjön] finns det många trångbodda och rastlösa ungdomar som behöver akti-veras för att det inte ska bli stökigt. (25).
49
Lalander, P. & Johansson, T. (2007), Ungdomsgrupper i teori och praktik, s. 183 f. - skillnader mellan könen
- killar problem
- läsfrämjande och särskilda insatser för killar - tjejer behov av stöd och hjälp
Det har samlats ett gäng ovanligt stökiga ungdomar i biblioteket [i Bredäng] som trakasserat både personal och besökare vilket lett till att man tvingats ha en vakt i lokalen. (63).
Skadegörelse, hot, gap och skrik var vardag för bibliotekspersonalen [i Botkyrka] och ett pro-blem som man sökt olika lösningar på. (64).
Orsaken till bråken förklaras vara ungdomarnas brist på fritidsaktiviteter och lös-ningen presenteras som fler aktiviteter och fler vuxna förebilder på biblioteken.
Flera av skolorna har därför kvällsöppet och det nya biblioteket tar också ansvar. Förutom det populära it-torget finns det ett rum som kallas för Verkstaden där det bland annat anordnas populära kurser i drejning och schack för ungdomar. (25).
– Det är viktigt att det finns en vuxen förebild på plats i biblioteket. En person som inte är för mycket kompis med ungdomarna utan någon som på ett varmt och moget sätt vågar stå för sin vuxenhet, tror Ika Jorum. (64).
– Det är mer trovärdigt när det finns förebilder från området [Tensta] som kan locka de struli-ga alfahannarna att tänka i nya banor och satsa på sin framtid. Får vi med dem så kan vi även nå ”svansen” som följer alfahannarna. (65).
Men trots problem med ungdomar som bråkar, stojar och stör finns även här utsa-gor som talar om behovet av att locka unga till biblioteken.
Albys nya bibliotek har öppnat igen efter att ha fått en total make over. Det nya biblioteket har en ung profil och en miljö med färg och fantasifull inredning med bl a böljande s-formade bokhyllor och med ett medieutbud som ska attrahera och intressera unga besökare. (47). Mattias Pettersson har själv tagit initiativ till att locka fler ungdomar till biblioteken, bland annat genom att besöka den lokala fritidsgården Tuben i Farsta. (45).
Ut i förorter och arbeta med socialt nätverkande! (52).
Motivet kan tänkas vara att biblioteken som en del av samhället kan hjälpa ung-domarna på rätt köl. Detta märks i ett antal utsagor som har en mer positiv klang genom attribut som omtalar vissa ungdomar som engagerade och ambitiösa.
– Vi [biblioteket] ses som ”kompisar” till några av de mest engagerade unga i området som kommer förbi på biblioteket och pluggar, läser en tidskrift och träffar studiekompisar här. Det påverkar stämningen. Det blir coolt också för de yngre att vara på biblioteket – för att plugga och göra läxor. (65).
Ett problem för ungdomarna i denna grupp verkar vara just svårigheten att finna studiero hemmavid, något som i utsagorna beskrivs bero på trångboddhet och på att föräldrarna är oförstående.
[...] många läser inte hemma eftersom det kan vara stökigt, trångbott och ingen har läsvana hemma. (7).
Av eleverna [på Tensta gymnasium] är det nästan 80 procent som anträder ny mark när de väl-jer att studera på gymnasienivå. – Jag har läsprojekt som är väldigt tidskrävande eftersom många kommer från hem som helt saknar studievana. Föräldrarna vill förstås att de ska stude-ra men de tillåts inte plugga hemma. (39).
I Tensta är de flesta familjer trångbodda och den enda chansen till en studievrå är biblioteket. (65).
De teman som gruppen förortsbor beskrivs inom handlar mycket om stök och oro-ligheter. Ungdomarna i dessa områden kopplas samman med negativa termer som sociala problem, trångboddhet och segregation. Ett tydligt tema är bristen på vux-na förebilder och vad biblioteken bedömer som vettiga fritidsaktiviteter. De unga förutsätts således inte kunna uppföra sig utan vuxna som ledsagar och kontrollerar dem. Även här kan man alltså se hur ungdomar konstrueras i relation till de vuxna som står för de goda exemplen i uppförande. Man kan också tänka sig att ungdo-marna i förorterna jämförs med unga i mer välbeställda bostadsområden som har råd att erbjuda ungdomarna aktiviteter på fritiden och därför beter sig mer enligt normen för den gode biblioteksbesökaren. Dock det finns det inom gruppen för-ortsbor utsagor som talar om engagerade och ambitiösa unga, även om de förefal-ler vara undantag.
Denna ekvivalenskedja kan konstrueras för gruppen förortsbor:
- stökiga
- sociala problem - segregation
- behov av fritidsaktiviteter - behov av vuxna förebilder - engagerade
Summering
En kort sammanfattning av de fyra grupperingarna elever, IKT-intresserade, genus och förortsbor visar att användargruppen ungdomar inte alltid betraktas som en-hetlig. Det finns skillnader i hur de unga uppfattas och framställs beroende på sammanhang och vilken del av ungdomarnas identiteter som framhävs. Beskrivs ungdomarna med elementet elev kopplas de samman med begrepp som läsovilja och stökigheter, men även med termer som ambitioner och intresse. Beskrivs ung-domarna i sammanhanget IKT förknippas de med kompetens och intresse, men även med behov av vägledning och stöd. När de unga definieras utifrån könstillhö-righet kopplas killar samman med aktivitet och läsfrämjande insatser medan tjejer oftare beskrivs som hjälpbehövande när det handlar om teknik. När ungdomarna beskrivs utifrån att de befinner sig i förorten förknippas de med stök, oroligheter och behov av stöd från vuxenvärlden, men också som engagerade.
Både mellan och inom grupperingarna finns det således antagonism, det vill säga motsättningar, i framställningarna. Ungdomarna beskrivs exempelvis både som ambitiösa och stökiga, vilket visar på problemen med att kategorisera indivi-der utifrån sociala positioner som ålindivi-der och kön då det leindivi-der till reduceringar och förenklingar. Om ungdomarna exempelvis i första hand beskrivs som tjejer är ris-ken att man enbart ser de egenskaper som förknippas med denna grupp. Andra förmågor och behov som individerna har riskerar förbises eftersom grupperingar skapas genom att utesluta ”de andra”, det vill säga allt som gruppen inte är.50
Även om ungdomar inte alltid klassificeras som en homogen användargrupp i bibliotekstidskrifterna förefaller det finnas en norm utifrån vilken de definieras och värderas. Vissa egenskaper och beteenden beskrivs i utsagorna som positiva och eftersträvansvärda medan andra bedöms som negativa och oönskade. Detta kommer jag diskutera närmare i nästföljande kapitel när jag redogör för de diskur-ser om ungdomar som jag utifrån de grupperingar och teman som beskrivits ovan tycker mig kunna utläsa i materialet.
Diskurser
Vid genomgången av texterna har jag identifierat tre diskurser eller sätt att tala om ungdomar vilka beskrivs nedan. Jag har valt att kalla dem för diskursen om de