ˮDen stojande hopenˮ
Diskurser om ungdomar i två bibliotekstidskrifter 2005
−2010
Hanna Rosén
Institutionen för ABM
Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267
Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2011, nr 527
Författare/Author Hanna Rosén
Svensk titel
”Den stojande hopen”: Diskurser om ungdomar i två bibliotekstidskrifter 2005−2010.
English Title
”The Noisy Crowd”: Youth Discourses in two Library Journals 2005−2010.
Handledare/Supervisor Åse Hedemark
Abstract
The aim of this thesis is to examine discourses about the user category young people in two well-established Swedish library journals between the years 2005 and 2010.
The empirical material consists of 65 texts derived from the library journals Biblioteksbladet and Bibliotek i samhälle. By using discourse theory and methodology I discover several different ways in which young people are categorized in the library context. As a complementary theory I have analyzed the material from an intersec- tional perspective. The result shows that young people most of the times are defined by adults. Several characte- ristics such as creativity, interest in modern technology, messiness and need for support are repeated in the de- scriptions of the young, suggesting that there is clear idea of how young people are. Young people are catego- rized both in relation to the adult clientele and a normative youthfulness.
One conclusion drawn from the study is that social positions are likely to be too blunt as categorizing prin- ciples. A possible way to get around this problem might be to emanate from the library users subjective interests and needs instead of social positions like age.
This is a two years master´s thesis in library and information science.
Ämnesord
diskursanalys, bibliotek, ungdomar, intersektionalitet, normer Key words
Discourse analysis, Libraries, Youth, Intersectionality, Social norms
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Tidigare forskning ... 5
Tidigare uppsatser om konstruktion av användargrupper ... 5
Konstruktion av ungdomar ... 7
Syfte och frågeställningar ... 8
Teoretiska utgångspunkter ... 8
Diskursanalys och social konstruktivism ... 9
Foucault ... 11
Laclau och Mouffe ... 12
Centrala begrepp... 12
Diskursanalys inom biblioteks- och informationsvetenskap ... 14
Intersektionalitet och ålder ... 15
Metod och källmaterial ... 16
Om tidskrifterna ... 16
Urval ... 17
Tillvägagångssätt ... 19
Metoddiskussion ... 21
Undersökning och analys ... 23
Definitioner av ungdomar ... 23
Grupper och teman ... 25
Elever ... 25
IKT-intresserade ... 26
Genus ... 29
Förortsbor ... 31
Summering ... 34
Diskurser ... 34
Diskursen om de stödbehövande ungdomarna ... 35
Diskursen om de problematiska ungdomarna ... 38
Diskursen om de kompetenta ungdomarna ... 42
Diskursernas inbördes relationer ... 45
Summering ... 47
Ett intersektionellt perspektiv ... 48
Den vuxna normen ... 48
Den normativa ungdomligheten ... 51
Vad berättar diskurserna om synen på ungdomar? ... 53
Slutdiskussion ... 59
Sammanfattning ... 68
Käll- och litteraturförteckning ... 70
Tryckt material ... 70
Artikelförteckning ... 73
Inledning
Begreppet ungdom har många olika definitioner. Det kan beteckna en fysisk eller psykisk fas i en människas utveckling eller det kan stå för en livsstil som tar sig olika sociala och kulturella uttryck. Det handlar med andra ord inte bara om ålder.
Var gränserna går mellan barn, ungdom och vuxen tycks vara flytande, inte minst beroende på kontexten.1
Inom biblioteksvärlden är användare och användargrupper ständigt aktuella ämnen. I den praktiska verksamheten är orden ofta utbytbara med exempelvis lån- tagare, brukare eller besökare. Det handlar alltså om dem som utnyttjar, eller i vissa fall inte utnyttjar, bibliotekets tjänster. Olika användargrupper förutsätts ha skilda informationsbehov och därför försöker man med olika metoder kartlägga hur dessa behov ser ut inom olika samhällsgrupper. I bibliotekssammanhang är ungdomar en användargrupp som det enligt lag ska göras särskilda satsningar på.2 Men vilka som ingår i gruppen är inte helt självklart, det verkar råda osäkerhet om vilka som egentligen avses. Enligt mina egna erfarenheter är det upp till det en- skilda biblioteket, och i förlängningen de styrande politikerna, att avgöra om och hur ungdomsverksamhet ska bedrivas. Även inom det akademiska biblioteksfältet är ungdomar en relativt outforskad användargrupp. Det finns en mängd studier om barn, men om ungdomar är det förhållandevis tyst. 3
Min tanke är att hur man på biblioteken uppfattar olika användargrupper och kategoriserar individer som tillhörande skilda grupperingar påverkar hur man be- möter dem i det dagliga arbetet. Om man uppfattar gruppen ungdomar som av- gränsad utifrån olika biologiska tillstånd, eller om man betraktar dem som en eller flera grupper på grund av olika sociala förutsättningar, förefaller avgöra vilken typ av satsningar man väljer att göra och vilket bemötande individen får.
En av mina utgångspunkter är att språket konstruerar vår verklighet, det är ge- nom att benämna ting och företeelser som de får en mening. Detsamma gäller våra identiteter. Om man tänker sig att ord inte enbart beskriver utan även skapar värl- den så som vi förstår den innebär det att andra människors uppfattningar av oss påverkar våra identiteter. Hur vi blir benämnda skapar ett bestämt handlingsut-
1 Rydsjö, K. & Elf, A.C. (2007), Studier av barn- och ungdomsbibliotek, s. 23 f.
2 SFST, sökord: Bibliotekslag 1996:1596 [2011-04-08].
3 Rydsjö, K. & Elf, A.C. (2007), Studier av barn- och ungdomsbibliotek, s. 25.
rymme samtidigt som det ger oss begränsat tillträde till andra sätt att vara och age- ra. Genom att undersöka hur ungdomar beskrivs i bibliotekstidskrifterna Biblio- teksbladet och Bibliotek i samhälle hoppas jag kunna ge en bild av hur användar- gruppen ungdomar idag identifieras och uppfattas inom biblioteksvärlden. Vilka är det som åsyftas med begreppet ungdomar, vilka omfattas inte och vad kan det få för konsekvenser?
Tidigare forskning
Att hitta studier om konstruktionen av användargruppen ungdomar visade sig vara en inte helt lätt uppgift. Att ungdomar är en grupp som det gjorts relativt få biblio- teks- och informationsvetenskapliga studier om vittnar även Kerstin Rydsjö och AnnaCarin Elf. När de 2006 fick i uppdrag att sammanställa en forskningsöversikt över barn- och ungdomsbibliotek i Norden var de tvungna att vända sig till an- gränsande ämnesområden samt förlita sig på master- och magisteruppsatser pro- ducerade vid ämnesutbildningarna för att finna material.4 Detsamma har jag fått göra i detta kapitel. Jag börjar därför med att nedan redogöra för de biblioteks- och informationsvetenskapliga master- och magisteruppsatser jag funnit användbara för denna studie. Sedan går jag vidare och beskriver källor som från olika veten- skapliga horisonter diskuterar konstruktionen av ungdomar. Jag kommer inte pre- sentera någon heltäckande bild över fältet utan redovisar de verk som haft störst betydelse för min förståelse av ungdomsbegreppet som en konstruktion.
Tidigare uppsatser om konstruktion av användargrupper
Jag har funnit ett par magisteruppsatser från Bibliotekshögskolan i Borås som tan- gerar mitt ämne, det vill säga hur användargruppen ungdomar konstrueras i skriv- na texter. Dessa uppsatser anlägger båda ett historiskt perspektiv då de undersöker hur diskurser om ungdomar förändrats över tid. Jag fann Skämtlekar och Elvis Presleyskivor − ett sätt att få kontakt med ungdomar av Magdalena Danielsson och Ulrika Degerth (2005) mest givande för min studie. Även de analyserar synen på användargruppen genom att studera artiklar publicerade i tidskriften Biblio- teksbladet. Tidsperioden de undersöker är åren 1916−2005 och de finner fyra dis- kurser om ungdomar och ungdomsverksamhet som går att placera kronologiskt under den valda tidsperioden. De påpekar dock att diskurserna delvis överlappar varandra och att man kan finna spår av samtliga under alla tidsperioder. Den fost- rande diskursen kännetecknas av att ungdomarna förväntas anpassa sig till biblio- teken, medan det i den nymodiga diskursen handlar om hur biblioteket kan anpas- sa sig efter ungdomarnas intressen och behov. I den tredje, uppsökande diskursen
4 Rydsjö, K. & Elf, A.C. (2007), Studier av barn- och ungdomsbibliotek, s. 16 ff.
fokuseras det främst på hur man ska nå ut till de ungdomar som inte besöker bib- lioteken. I den sista unga vuxna diskursen som Danielsson och Degerth förlägger till tiden 1995 och framåt, ser de två motstridiga tendenser. Den ena inriktningen förespråkar en mer traditionell biblioteksverksamhet med tonvikt på utlån och mediebestånd. Den andra inriktningen menar att biblioteken ska vara en samlings- plats för olika typer av samhällsinriktad information där det bör satsas mycket på kringverksamhet för ungdomar. De gemensamma dragen som gör att författarna ändå väljer att betrakta det som en sammanhållen diskurs, är att man vänder sig till en något äldre målgrupp och talar om unga vuxna istället för ungdomar. En slutsats som Danielsson och Degerth drar är att även om förhållandet mellan bib- liotek och ungdomar förändras så verkar det alltid vara en problematisk relation.
Jag fann denna studie användbar i mitt uppsatsarbete då jag kunnat jämföra deras resultat med mina egna analyser.
Eftersom det redan finns flera uppsatser som undersöker hur diskurser om ungdomar förändrats över tid vill jag i denna uppsats istället anlägga ett nutidsper- spektiv. Hur uppfattas användargruppen ungdomar idag? Istället för att identifiera en dominerande diskurs vill jag undersöka hur olika diskurser samexisterar. Min tanke är att det kan finnas ett flertal diskurser som lever parallellt och kämpar om tolkningsföreträde.
Vidare har jag även haft stor nytta av Elin Sundströms biblioteks- och infor- mationsvetenskapliga masteruppsats Ungdomar på bibliotek: En intersektionell analys (2009) som även den handlar om konstruktionen av användargruppen ung- domar. Genom att intervjua bibliotekarier som arbetar med ungdomsverksamhet kommer hon fram till att det inom biblioteken verkar finnas gemensamma före- ställningar om hur användargruppen ungdomar är. Exempelvis finner hon uppfatt- ningarna att unga gillar vissa genrer som fantasy och serier och att de attraheras av kreativa verksamheter, men även att de stundtals är stökiga. En vanlig förklaring till ungdomarnas beteenden var bland bibliotekarierna var att ungdomarnas bete- enden beror på att de befinner sig i en utvecklingsfas. Att Sundströms uppsats har en annan teoretisk utgångspunkt än vad jag avser anlägga i denna undersökning anser jag vara positivt då det kan tillföra ett annorlunda perspektiv till min studie.
Hennes resonemang om hur kategoriseringarna av unga deltar i att skapa och upp- rätthålla en normativ ungdomlighet fann jag särskilt inspirerande för min egen undersökning.
Ytterligare två magisteruppsatser som varit till hjälp för mig i mitt uppsats- arbete är Åse Hedemark och Jenny Hedmans studie Vad sägs om användare?:
Folkbibliotekens användardiskurser i tre bibliotekstidskrifter (2002) samt Jennie Aagesson och Annika Nordströms uppsats Elev, lintott eller bara barn?: Synen på barn i tre kulturpublikationer − en diskursanalys (2008). I den förra undersöker författarna vilka diskurser som finns om olika användargrupper varav ungdomar är en av dessa. Enligt denna studie förknippas ungdomar med teknik och användning av internet. Gruppen beskrivs ofta som problematisk, framförallt unga killar be-
traktas som stökiga. Den senare studien undersöker vilka diskurser som finns om barn i tre tidskrifter med kopplingar till biblioteksfältet. Aagesson och Nordström analyserar vilka subjektspositioner som barnen tilldelas och vad det får för konse- kvenser i maktrelationerna mellan barn och vuxna. Dessa två uppsatser har inspi- rerat mig i utformandet av analysmetod och i genomförandet av undersökningen.
Deras resultat har även gett intressanta insikter som är relevanta för min egen un- dersökning.
Konstruktion av ungdomar
Går man utanför biblioteks- och informationsvetenskapen finns det mer att hämta om hur gruppen ungdomar konstrueras. Nedan redogör jag kortfattat för tre studier om synen på ungdomar som jag funnit intressanta för min undersökning. De ana- lyser som här framförs har inspirerat mig i tolkningen av mitt eget empiriska ma- terial. Även om jag i uppsatsen inte konkret hänvisar till dessa verk i någon större utsträckning har de varit till stor hjälp i mitt arbete.
Nancy Lesko, professor vid Columbia University, undersöker och dekonstrue- rar i boken Act Your Age! från 2001 de diskurser om ungdomar som hon anser florerar i dagens USA. Lesko menar att unga allt som oftast betraktas som pro- blem, antingen som farliga eller i riskzonen för att hamna i svårigheter om inte vuxenvärlden engagerar sig. Genom att analysera både historiska och nutida socia- la och politiska faktorer som skapar den normativa ungdomstiden visar hon hur denna är färgad av kön, etnicitet och klass. Lesko identifierar fyra grundantagan- den som förekommer om ungdomar. Det första handlar om att ungdomar är på väg att bli vuxna vilket implicerar att de ännu inte är tillräckliga för att räknas som fullvärdiga samhällsmedborgare. Det andra antagandet innebär att unga är styrda av sin fysiska utveckling vilket gör dem känslosamma, (överdrivet) sexuellt in- tresserade och upproriska. Den tredje karaktäristikan handlar om att ungdomar är styrda av vänner och lätt faller för grupptryck. De är alltså mindre självständiga än vuxna. Det sista grundantagandet kan som Lesko själv påpekar uppfattas som en tautologi då det handlar om att ungdomar kategoriseras utifrån sin ålder. Det blir den överordnade identitetsmarkören när vuxna definierar unga. Faktorer som ex- empelvis klass, etnicitet och kön blir alltså underordnade.5 Jag finner dessa anta- ganden intressanta och vill se om det går att spåra dem även i en svensk kontext;
går det att finna dem i de bibliotekstidskrifter som jag avser undersöka?
Rethinking Youth utkom 1997 och har således några år på nacken men jag upplevde ändå att den gav en bra blick över olika perspektiv inom ungdomsforsk- ningen och konstruktionen av ungdom som koncept. Författarna Johanna Wyn och Rob White, professor och föreståndare för Youth research Centre vid University of Melbourne respektive lärare i kriminologi vid samma universitet, beskriver hur
5 Lesko, N. (2001), Act Your Age!, s. 3 ff.
ungdomsbegreppet får olika innebörder beroende på vem som benämns. Deras inställning är att ungdom blir ett problematiskt begrepp om det används för att kategorisera människor enbart utifrån ålder. De anser att ungdom bör ses som en social process där olika grupper av ungdomar identifierar och definierar sig själva i förhållande till andra samhällsgrupper. Något de också poängterar är att ungdom som begrepp alltid konstrueras i relation till vuxenhet.
Slutligen fann jag socialpsykologiprofessorerna Philip Lalander och Thomas Johanssons bok Ungdomsgrupper i teori och praktik (2007) givande för min för- ståelse av synen på ungdomar inom dagens forskning. De menar att ungdom är en social konstruktion vilket de påvisar genom att beskriva hur synen på unga har förändras över tid. Vidare menar författarna att ungdomar delar vissa erfarenheter på grund av sin ålder, samtidigt som de skiljer sig mycket åt då de har olika egen- skaper, intressen och stilar. Boken tar upp hur sociala positioner som genus och etnicitet leder till skilda handlingsutrymmen för ungdomar. Dessa identitetsmarkö- rer bär på föreställningar om grupperna vilket påverkar hur de blir uppfattade och bemötta. De här kapitlen fann jag särskilt inspirerande för min undersökning.
Syfte och frågeställningar
Intresseområdet för denna studie är hur användargruppen ungdomar definieras och uppfattas inom bibliotekssfären. Vad betraktas som den normala ungdomligheten, och vad faller utanför? Min utgångspunkt är att språket deltar i att konstruera och upprätthålla kategoriseringar av människor i olika grupper. Dessa får konkreta verkningar i vardagen då kategorierna bär på föreställningar om de skilda gruppe- ringarnas egenskaper. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka dis- kurser om användargruppen ungdomar som kan identifieras i tidskrifterna Biblioteks- bladet och Bibliotek i samhälle åren 2005−2010.
Frågeställningarna jag arbetat utifrån är följande: Hur kategoriseras ungdomar i de undersökta tidskrifterna? Vad karaktäriserar de skilda grupperingarna? Vad berättar diskurserna om de undersökta tidskrifternas syn på ungdomar? Kan man utläsa något av de normer som kommer till uttryck i diskurserna?
Slutligen vill jag också diskutera vilka konsekvenser diskurserna kan få i den praktiska biblioteksverksamheten.
Teoretiska utgångspunkter
Under denna rubrik presenteras de teorier som jag har inspirerats av i mitt upp- satsarbete. Som ovan nämnts är ansatsen i denna uppsats diskursanalytisk, vilket innebär en ”paketlösning” där både teori och metod ingår. Det är dock ingen färdig helhetslösning som presenteras, det finns en mängd varianter och förståelser av
vad en diskursanalytisk studie innebär. Man får därför försöka använda de delar som passar den specifika undersökningens syfte bäst. Jag har därför valt att här redogöra för de teoretiska antaganden som jag funnit relevanta för denna studie.
Inget anspråk görs på att ge en heltäckande redovisning av vad diskursanalys inne- bär utan tanken är snarare att jag introducerar de tankegångar och begrepp som är av betydelse för denna uppsats.
Vidare är min avsikt att anlägga ett intersektionellt perspektiv då jag är intres- serad av hur olika grupper av ungdomar konstrueras utifrån identitetskategorier som exempelvis kön och etnicitet och hur dessa går att koppla till frågor om nor- mer och makt. I slutet av detta kapitel finns därför en kort redogörelse för detta analytiska angreppssätt med särskild fokus på ålder som kategoriseringsprincip.
Diskursanalys och social konstruktivism
Även om det finns en mängd olika angreppssätt och riktningar som alla går under beteckningen diskursanalys finns det ändå vissa gemensamma drag. Ett av dessa är det socialkonstruktivistiska antagandet att vår förståelse av världen är socialt skapad. Det finns ingen objektiv verklighet utan vår kunskap och våra världsbilder är beroende av hur vi kategoriserar tillvaron. De kategorier som vi har att tillgå är i sin tur produkter av historiska och kulturella processer. Hur vi förstår världen och oss själva är alltså beroende av den tid och det samhälle som vi lever i. Människan och samhället har med detta synsätt ingen äkta eller sann ”kärna” utan är föränder- ligt över tid. Att vissa världsbilder ändå betraktas som sanna har att göra med de kollektiva processer som vi ingår i. Kunskap bildas och upprätthålls i sociala sammanhang där olika synsätt kämpar om tolkningsföreträde. Vissa uppfattningar betraktas som sanna och naturliga och utesluter därigenom andra synsätt som blir kategoriserade som falska, onaturliga eller helt enkelt otänkbara.6
Utöver den gemensamma socialkonstruktivistiska utgångspunkten delar de olika diskursanalytiska riktningarna även uppfattningen att språket är konstituer- ande. Språket är det verktyg som människan använder för att förstå och skaffa kunskap om världen. Det betyder inte att verkligheten inte existerar men den har ingen betydelse om vi inte kan sätta ord på och reflektera över den. Inom olika sammanhang skapas gemensamma tolkningar och förstålelser av hur världen är beskaffad, vilket också avspeglas i språket. Men språket speglar inte enbart tolk- ningar och förståelser, det medverkar också till att skapa dem. Med andra ord både gör och är språket. På detta sätt bildas strukturer i språket och dessa kan man ana- lysera för att få kunskap om hur olika grupperingar uppfattar och uppfattas av om- världen. Detta är antaganden som brukar gå under beteckningen diskurs.7 Enklare
6 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 11 f.
7 Hedemark, Å. (2009), Det föreställda folkbiblioteket, s. 29 ff; Neumann, I. (2003), Mening, materialitet, makt, s. 157; Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 15 ff.
uttryckt kan man säga att en diskurs är ”[...] ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen).”8
Antagandet att människan skapar förståelse av världen genom språket bygger både på strukturalistiska och poststrukturalistiska teoribildningar. Inom struktura- lismen menar man att talade och skrivna ord får betydelse först när de placeras i en struktur. Tecknen särskiljs och förstås genom allt som de inte är, ”ungdom” är exempelvis inte ”barn” eller ”vuxen”. Poststrukturalismen har bidragit till utveck- landet av diskursanalysen genom sin kritik av antagandet att språket skulle vara fixerat i ett specifikt sammanhang. Inom denna riktning menar man istället att betydelser och relationer mellan ord skiftar beroende på kontext. Begrepp kan därmed ha olika innebörder beroende på var de studeras och en diskursanalys mås- te därmed genomföras i en konkret definierad kontext.9
En invändning mot diskursanalysen är att den reducerar verkligheten till språkliga utsagor, det vill säga att det inte finns någon verklighet bortom diskur- sen. Men detta är igen en meningsfull invändning om den innebär att diskurserna skulle vara något som finns på ytan, och att man därunder kan finna en mer sann verklighet. Inom diskursanalysen menar man att språket medverkar till att skapa verkligheten så som vi uppfattar den. Men det betyder inte att denna verklighet är osann, diskurserna avgör våra handlingsmöjligheter och skapar därmed lika kon- kreta följder som den materiella verkligheten.10
Detta resonemang skulle kunna leda till slutsatsen att världen är så som vi sä- ger att den är. På ett sätt är det en korrekt tolkning, det är genom att sätta ord på omgivningen och på oss själva som tillvaron får mening och vi kan agera. Be- tydelserna är inte heller statiska, förändras de ändras även våra möjligheter att reflektera och handla. Men i de flesta fall ändras inte betydelser i första taget och den enskilda individen har själv liten möjlighet att påverka dem. Förändringar av diskurser är därför kollektiva processer då dessa har tillkommit i historiska och sociala sammanhang. Subjektet betraktas således som skapat genom olika diskur- ser vilket innebär att hennes ageranden och meningsskapanden inte är autonoma.
De handlingsutrymmen en individ har beror på hennes positioner i diskurserna.
Själva skapandet av subjektet är därför en viktig fråga i många diskursanalyser. En annan viktig fråga man försöker finna svar på är hur betydelser fixeras och blir till sanningar i specifika kontexter. Det handlar med andra ord om att ifrågasätta så- dant som betraktas som självklarheter.11
8 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 7.
9 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 16 ff.
10 Bergström, G. & Boréus, K. (2005), ”Diskursanalys”, s. 349; Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 150.
11 Bergström, G. & Boréus, K. (2005), ”Diskursanalys”, s. 312; Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 21 ff, 150 ff.
Foucault
Michel Foucault är den person som brukar omnämnas som diskursanalysens för- grundsgestalt. I sina tidiga arbeten undersöker han normer för vad som får sägas av vem i ett givet historiskt sammanhang. Han menar att diskurserna bestämmer vad som är giltigt vetande och att allt som hamnar utanför blir betraktat som falskt. Antagandet att diskurserna sätter gränser för vad som är möjligt att uttala är något som de flesta diskursanalytiker idag tillämpar.12
I sina senare arbeten skriver Foucault om makt och kunskap och relationen dem emellan. Foucault anser att makt finns inneboende i alla sociala relationer och att den är flytande. Den tillhör alltså inte enskilda aktörer och är därmed inte en- bart en förtryckande kraft. Makten inverkar på sociala relationer genom att posi- tionera aktörer som över- respektive underordnade och deltar således i att skapa subjekt och objekt. Kunskap och makt är sammankopplade såtillvida att producer- andet av kunskap kan betraktas som en maktutövning då det bestämmer vad som är giltigt vetande och vad som faller utanför. Kunskap och makt är i Foucaults mening det som skapar vår verklighet genom att det avgör vilka utsagor vi kan använda för att beskriva våra erfarenheter. Detta är vad han kallar för diskurser och det innebär att makt och diskurs blir nära sammanknutna. Den viktigaste upp- giften för diskursanalytikern blir därför att blottlägga de skapande diskurserna och den betydelse som de förmedlar. Vem är det som har tolkningsföreträde i ett givet sammanhang, vad är accepterat att påstå om verkligheten, vad får inte uttalas och vem har rätt att yttra sig? Det intressanta är med andra ord att undersöka sådana aspekter av vardagen och verkligheten som vi betraktar som självklara och som därför också kan vara svåra att få syn på och studera med hjälp av andra metoder.13
I min undersökning är jag intresserad av att utforska vilka föreställningar som är kopplade till begreppet ungdom, en term som har en mängd idéer knutna till sig. Vi har alla dessutom varit eller är ungdomar och våra egna upplevelser av denna livsperiod påverkar säkerligen hur vi betraktar denna grupp. Jag har valt diskursanalysen som teori och metod just för att kunna upptäcka vilka dolda för- givettagna föreställningar som finns runt gruppen ungdomar. Genom att inte be- trakta de vardagliga uppfattningarna som självklara hoppas jag kunna hitta de dis- kurser som finns lagrade i begreppet. Naturligtvis kan jag inte helt frigöra mig från min egen förförståelse, men genom att vara medveten om att det är just föreställ- ningar hoppas jag kunna förhålla mig någorlunda objektiv i analysen.
12 Budd, J. (2006), ”Discourse Analysis and the Study of Communication in LIS”, s. 72 f; Foucault, M. (1993), Diskursens ordning, s. 7; Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 19 f.
13 Bergström, G. & Boréus, K. (2005), ”Diskursanalys”, s. 312; Budd, J. (2006), ”Discourse Analysis and the Study of Communication in LIS”, s. 74 f; Esaiasson, P. m.fl. (2007) Metodpraktikan, s. 240; Foucault, M. (1993), Diskursens ordning, s. 11, 13 ff; Neumann, I. (2003), Mening, materialitet, makt, s. 150 ff;
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 20 f.
Laclau och Mouffe
I denna undersökning har jag valt att i första hand utgå från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursanalytiska riktning som kallas diskursteori.14 Den främsta anledningen till mitt val är att denna teoribildning koncentrerar sig på analys av själva texten. Detta till skillnad från exempelvis den kritiska diskursanalysen där man även undersöker aspekter som textproduktion och hur materialet mottas.15 I min studie är det empiriska materialet skrivna texter publicerade i bibliotekstid- skrifter. Texterna blir därmed den källa jag har att tillgå och grundligt kan under- söka inom ramen för denna uppsats.
Enligt Laclau och Mouffes diskursteori är alla sociala praktiker diskurser. Vad vi säger och vad vi gör hänger samman. Utan språk kan vi inte beskriva vår om- givning och våra handlingar och utan handlingar finns inget att förklara med ord.
Det innebär inte att den fysiska verkligheten inte existerar, men poängen är att världen omkring oss får betydelse först när vi har begrepp att tolka den med. Med ett exempel hämtat från Laclau och Mouffe kan man tänka sig att naturkatastrofer inträffar oavsett mänsklig vilja. Men om vi tolkar händelsen som orsakad av na- turkrafter eller som Guds straff mot mänskligheten är avhängigt de sociala sam- manhangen och påverkar också hur vi agerar i situationen.16
Språket är alltså ett socialt fenomen och ordens betydelse förhandlas och om- förhandlas i den sociala praktiken. Det innebär att ordens betydelser aldrig är fast- ställda en gång för alla. Diskurs blir med Laclaus och Mouffes terminologi en fastslagning av begreppens betydelse inom ett specifikt fält. Syftet med diskurs- analysen blir dels att undersöka de skeenden där vi förhandlar och kämpar om ordens betydelser och dels att påvisa hur vissa betydelser blir allmänt vedertagna medan andra tystas.17 Jag fann denna teoribildning passande för min studie efter- som jag är intresserad av vilka diskurser om ungdomar som finns och som kämpar om utrymme inom bibliotekssfären. Genom att undersöka vad som sägs om ung- domar hoppas jag även kunna berätta något om vad som inte uttalas, det vill säga vilka som hamnar utanför definitionerna.
Centrala begrepp
Laclau och Mouffes teoribildning innehåller en mängd begrepp och definitioner.
Nedan kommer en redogörelse för de jag finner mest centrala och relevanta för denna studie.
14 I vissa fall kategoriseras deras teoribildning som anglosaxisk diskursanalys, se Bergström, G. & Boréus, K. (2005), ”Diskursanalys”, s. 308.
15 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 73 ff.
16 Laclau, E. & Mouffe, C. (2001), Hegemony and Socialist Strategy, s. 107 f.
17 Bergström, G. & Boréus, K. (2005), ”Diskursanalys”, s. 314 f; Laclau, E. & Mouffe, C. (2001), Hegemony and Socialist Strategy, s. 105, 111 f; Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 31 ff.
Begreppet tecken har de lånat från lingvisten Saussure som gjorde åtskillnad mellan ordens uttryck och innehåll, det vill säga det uttalade eller skrivna ordet samt den godtyckliga betydelse som ordet bär. Sammanvägningen av uttrycket och innehållet kallade han för tecken.18 Tecknet ungdom står således både för det skrivna eller talade ordet och för de tankemässiga föreställningar vi har om ung- domar. Element är tecken om vars betydelser det ständigt förhandlas, det vill säga ord som är mångtydiga.19 I denna uppsats betraktar jag benämningarna av olika ungdomsgrupper som exempelvis elever, killar och tjejer som element. Detta är ord som har många olika betydelser utan att någon av dem kan sägas vara över- ordnad. Elementet tjej kan exempelvis bära på många olika betydelser och det är inte givet vilka konkreta egenskaper som i utsagorna förknippas med denna kate- gori. Ord som är särskilt öppna för olika betydelser kallar Laclau och Mouffe för flytande signifikanter. Detta är begrepp som har centrala positioner i olika diskur- ser.20 I denna uppsats betraktar jag begreppet ungdom som en flytande signifikant då det är en mångtydig term vars innebörd skiftar beroende på vilken diskurs som för tillfället har tolkningsföreträde. Ett återkommande tema hos Laclau och Mouffe är kampen om betydelser, antagonism är det begrepp de använder för att beskriva denna konflikt.21 Målet med kampen är att upprätta hegemoni vilket betyder att språket (i en specifik kontext) fixeras vid en betydelse.22 Det är alltså i kampen om meningsskapande som makt uppstår och utövas enligt Laclau och Mouffe.
Ytterligare en aspekt av Laclau och Mouffes diskursteori som jag funnit in- tressant för denna studie är deras resonemang om gruppbildning. De menar att grupper skapas i specifika sociala sammanhang. Precis som diskurser kan man betrakta gruppbildning som en reducering av möjligheter. Människor förs ihop i grupperingar när de delar vissa godtyckligt gemensamma egenskaper. De skillna- der som finns mellan individerna tonas alltså ned medan likheterna lyfts fram.
Grupperna skapas alltid i relation till ”den andre”, det vill säga allt som gruppen inte är.23 På så sätt utesluter man alla alternativa möjligheter att bilda grupper på.
När en person placeras i gruppen ungdomar, exempelvis på grund av sin ålder, döljs samtidigt andra aspekter av hennes identitet. I andra sammanhang betraktas hon kanske i första hand som kvinna, same eller hundägare. Beroende på kontex- ten lyfts olika delar av våra identiteter och grupptillhörigheter fram. Med gruppe- ringarna kommer också föreställningar om hur vi förväntas agera, därmed skapar och begränsar benämningarna vilka vi kan vara.24
18 Bergström, G. & Boréus, K. (2005), ”Diskursanalys”, s. 315.
19 Laclau, E. & Mouffe, C. (2001), Hegemony and Socialist Strategy, s. 105.
20 Bergström, G. & Boréus, K. (2005), ”Diskursanalys”, s. 316.
21 Laclau, E. & Mouffe, C. (2001), Hegemony and Socialist Strategy, s. 125 f.
22 Bergström, G. & Boréus, K. (2005), ”Diskursanalys”, s. 321; Laclau, E. & Mouffe, C. (2001), Hegemony and Socialist Strategy, s. 134.
23 Laclau, E. & Mouffe, C. (2001), Hegemony and Socialist Strategy, s. 128.
24 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 51 f.
Med Laclau och Mouffes språkbruk fungerar denna gruppbildande process med hjälp av ekvivalenskedjor vilket kan beskrivas som en sammanfattning av de mest centrala tecknen i en diskurs. Olika begrepp kopplas samman i associations- mönster av termer som beskriver vad någon eller någonting är och inte är.25 Att undersöka dessa kedjor kan alltså vara en metod för att identifiera och utläsa hur olika grupper formas diskursivt.
Diskursanalys inom biblioteks- och informationsvetenskap
En av de första som förespråkade diskursanalys som metod inom biblioteks- och informationsvetenskapen var Bernd Frohmann.26 I en artikel från 1994 skriver han om vikten av att vi inser att (användar)grupper är konstruktioner. På så sätt kan man utmana föreställningarna om att olika samhällsgrupperingar, och maktrelatio- nerna dem emellan, skulle vara naturliga. Vidare anser han att många teorier inom biblioteks- och informationsvetenskapen medverkar i konstruktionen av använ- darnas identiteter genom att kategorisera dem i olika användargrupper. Därför är det av stor vikt att man inom detta fält problematiserar hur identiteter och grupper- ingar skapas.27
Tidskriften The Library Quarterly utkom år 2007 med ett specialnummer om diskursiva ansatser inom biblioteks- och informationsvetenskap. Sanna Talja och Pamela McKenzie skriver här att studier med diskursanalytisk inriktning fyller en viktig funktion inom biblioteks- och informationsvetenskapen. Inom detta område ryms en mängd olika slags undersökningar som har gemensamt att de fokuserar på människors meningsskapande i vardagen. Denna forskningsinriktning uppmärk- sammar de sociala praktiker som informationshantering alltid försiggår i. Därmed skapar studier av denna art en djupare förståelse för hur vi upplever världen ge- nom interaktion med texter, teknologier och mänskliga möten. Genom att anlägga detta perspektiv tillför man alltså kunskaper om hur de sociokulturella samman- hangen påverkar människors informationsbehov och -användning. Artikelförfattar- na menar att man inom biblioteks- och informationsvetenskapen på senare år allt- mer börjat uppmärksamma dessa aspekter av informationshantering men att det fortfarande finns en mängd områden att utforska med diskursanalytiska glasögon.28
Även i Sverige har diskursanalysen på senare år blivit en allt vanligare teori och metod inom biblioteks- och informationsvetenskapen vilket märks på antalet uppsatser och avhandlingar med denna metodologiska utgångspunkt som publice- rats. Ett par exempel på avhandlingar från senare år är Jenny Samuelssons På väg från ingenstans: kritik och emancipation av kunskapsorganisation för feministisk
25 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 50.
26 Talja, S. & McKenzie, P. (2007), ”Editor's introduction”, s. 100.
27 Frohmann, B. (1994), ”Discourse Analysis as a Research Method in Library and Information Science”, s.
133 ff.
28 Talja, S. & McKenzie, P. (2007), ”Editor's introduction”, s. 97 ff.
forskning (2008) och Åse Hedemarks Det föreställda folkbiblioteket: En diskurs- analytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier 1970−2006 (2009).
Intersektionalitet och ålder
Som kompletterande teoretiskt perspektiv har jag valt att analysera mitt material med intersektionella glasögon. Intersektionalitetsbegreppet kan ses som ett analy- tiskt redskap för att förstå hur olika former av maktordningar i samhället, exem- pelvis kön, etnicitet, klass och funktionalitet samverkar eller motverkar varandra.
Det handlar om hur människors identiteter, erfarenheter och möjligheter är bero- ende av vilka sociala sammanhang och positioner som vi ingår i.29 Även ålder kan ses som en maktordning då det ger upphov till kategoriseringar av individer med medföljande rättigheter, skyldigheter och förväntade beteenden. I detta samman- hang vill jag redogöra för ytterligare begrepp som kommer att användas i denna studie, nämligen normer. Med denna term avses de synliga och osynliga regler eller ideal som avgör vad som är accepterade beteenden i ett givet sammanhang. I detta finns en maktaspekt då normerna avgör vem och vad som är normalt respek- tive avvikande.30 Normerna för vad som är tillåtet och normalt, respektive avvi- kande och onormalt skiljer sig åt för olika åldersgrupper vilket påverkar gruppe- ringarnas handlingsutrymmen. Olika ålderskategorier har också olika stor makt i relation till varandra. Ett av de mer uppenbara exemplen är att vuxna har makt att bestämma över barn och ungdomar då dessa betraktas som ännu inte utvecklade nog att fatta egna beslut.31
Grundtanken i den intersektionella analysen är att det inte går att rangordna positionerna och hävda att exempelvis klass är en struktur överordnad ålder. Det handlar om att de sociala skiktningarna samverkar genom att förstärka eller för- svaga varandra i olika kontexter. De sociala positionerna kan alltså sammanvävas på olika sätt. I vissa situationer kan man uppleva sig besitta stor makt medan man i andra sammanhang upplever brist på densamma.32
Ålder är en social kategori som sällan lyfts fram i intersektionella studier. En orsak kan vara perspektivets ursprung i olika feministiska och postkoloniala teori- er. En annan förklaring kan vara att ålder är mer föränderligt än mer allmänt ve- dertagna maktordningar som etnicitet och kön. Historiska och kulturella föreställ- ningar gör att barn och ungdomar kan uppleva sig underordnade, men det är en övergående fas i livet medan förtryck baserat på exempelvis kön är mer bestående.
29Ahrne, G. (2010), ”Intersektionalitet”, s. 147 f, 159 ff; De los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005) Intersektio- nalitet, s. 9, 24.
30 Ambjörnsson, F. (2009), ”Unga och sociala strukturer”, s. 70 f; Martinsson, L. & Reimers, E. (2008), Skola i normer, s. 8 ff, 18 ff.
31 Krekula, C., Närvänen, A-L. & Näsman, E. (2005), Ålder i intersektionell analys, s. 83 ff;
Närvänen, A-L. (2009), ”Ålder, livslopp, åldersordning”, s. 25.
32 Ahrne, G. (2010), ”Intersektionalitet”, s. 149; De los Reyes, P & Mulinari, D. (2005) Intersektionalitet, s.
90.
Viktigt att poängtera är dock att även om vi själva under livets gång byter position kvarstår ojämlikheten mellan åldersgrupperna.33 Därför anser jag det vara relevant att studera hur ålder (i denna studie ungdomsåren) deltar i att skapa maktstrukturer och ordningar då det oavsett vilken ålderskategori vi själva tillhör inverkar på våra vardagsliv. Samtidigt är jag medveten om att ålder bara är en av många kategori- seringar som påverkar våra handlingsmöjligheter. Därför anser jag det vara intres- sant att undersöka hur olika aspekter av ungdomars identiteter samverkar när de beskrivs i bibliotekstidskrifterna. I denna undersökning handlar det om den speci- fika kontexten bibliotek. Men jag vill hävda att oavsett sammanhang är ålder, kön, etnicitet och klass sociala kategorier som kan belysa maktrelationer i samhället.
Metod och källmaterial
Under denna rubrik redogör jag för mitt tillvägagångssätt i uppsatsarbetet. Jag börjar med en kort beskrivning av varför valet av empiriska källor föll på tidskrift- erna Biblioteksbladet och Bibliotek i samhälle och därefter följer en presentation av dessa. Sedan kommer en redogörelse för hur urvalet av texter genomfördes.
Därefter följer en beskrivning av det metodologiska tillvägagångssättet för analy- sen. Avsnittet avslutas med en metoddiskussion.
Om tidskrifterna
Sammanhanget är som ovan nämnts avgörande när man ska genomföra en diskursanalys. Vi uttrycker oss olika beroende på var vi befinner oss och med vil- ka vi kommunicerar. Detta gäller både i tal och i skrift; vi använder en viss stil när vi skriver en arbetsansökan och en annan i ett informellt mejl. För att kunna göra så rättvisande tolkningar som möjligt gäller det därför att ha en viss kunskap om det sammanhang som texterna man analyserar skapats i.34
Utifrån mitt intresseområde ville jag titta närmare på svenska bibliotekstid- skrifter med regelbunden utgivning som vänder sig till yrkesverksamma inom bib- liotekssfären och som inte är nischade mot en särskild typ av bibliotek eller an- vändargrupp. Efter en sökning i Libris fann jag att endast två tidskrifter uppfyllde dessa krav, nämligen Biblioteksbladet och Bibliotek i samhälle. 35 Jag tittade även på tidskriften Biblioteket i fokus som vid första påseende såg ut att uppfylla mina krav men som vid en närmare granskning främst visade sig innehålla artiklar om litteratur.
33 Ambjörnsson, F. & Jönsson, M. (2010), Livslinjer, s. 14 f; De los Reyes, P & Mulinari, D. (2005) Intersek- tionalitet, s. 40; Krekula, C., Närvänen, A-L. & Näsman, E. (2005), Ålder i intersektionell analys, s. 81, 85 ff.
34 Neumann, I. (2003), Mening, materialitet, makt, s. 47.
35 Libris, sökning på genre: branschtidningar > språk: svenska > ämne: bok- och biblioteksväsen [2010-12- 17].
Biblioteksbladet är medlemstidning för Svensk Biblioteksförening och ut- kommer med tio nummer per år. År 2009 hade den en upplaga på 4600.36 Enligt dess webbplats ska tidskriften vara obunden och stå för en ”[...] levande, nydanan- de och ifrågasättande biblioteksdebatt [...].”37 Tidskriften berör i första hand svenska förhållanden, men vissa internationella utblickar förekommer.
Bibliotek i samhälle är namnet på en förening som ”[...] på socialistisk grund
− men partipolitiskt obunden − [vill] verka för ett demokratiskt samhälle och bib- lioteksväsen för alla.”38 Föreningens tidskrift heter även den Bibliotek i samhälle och utkommer sedan 1969 med 4 nummer per år. Tidskriften är ett forum för de- batt om aktuella biblioteksfrågor, både i Sverige och internationellt. Enligt verk- samhetsberättelsen från 2009 var upplagan av nr 4 samma år på 456.39
Bibliotek i samhälle är således avsevärt mindre än Biblioteksbladet, både vad gäller upplaga och antal nummer som utkommer per år. Vid genomläsningen av tidskrifterna visade det sig dessutom att endast ett fåtal av de texter som publice- rats i Bibliotek i samhälle berörde ungdomar i allmänhet och svenska förhållanden i synnerhet. Att jag ändå valde ta med denna tidskrift beror på att dessa texter del- vis har en annan karaktär då inläggen oftast är mer politiskt (vänster)orienterade än dem utgivna i Biblioteksbladet och att jag därmed bedömde dem tillföra bredd i undersökningen.
Mitt intryck efter att ha läst igenom samtliga nummer årgångarna 2005−2010 är att båda tidskrifterna är ett slags debattorgan för personer verksamma inom bib- liotekssektorn. Texterna har ett tydligt biblioteksperspektiv, det handlar om biblio- teken som institutioner, vad som är dess uppdrag och vilken roll de bör ha i samhället.
Användarna, däribland ungdomar, förekommer sällan som huvudämne i artiklarna.
Urval
I en diskursanalytisk undersökning studerar man språket genom texter. Begreppet text ska förstås i vid bemärkelse, det betecknar all språklig överföring mellan människor och man kan till exempel studera politiska tal, TV-program, vardagliga samtal eller brev.40
Materialet i denna studie består av 65 stycken texter publicerade i tidskrifterna Bibliotek i samhälle och Biblioteksbladet åren 2005−2010. Att jag valt ett tryckt källmaterial beror bland annat på att texterna är bestående, de finns kvar att ta del av ifall läsaren själv vill bilda sig en uppfattning om dess innehåll. Jag är medve- ten om att de åsikter och det språkbruk som kommer till uttryck i artiklarna inte behöver överensstämma med det sätt som bibliotekarier talar om användargruppen
36 TS webbsida > Mediefakta > Biblioteksbladet [2010-12-17].
37 Svensk biblioteksförenings webbsida > Biblioteksbladet > Om Biblioteksbladet.
38 Bibliotek i samhälles webbsida > Föreningen BiS.
39 Bibliotek i samhälles webbsida > Tidskriften BiS > Verksamhetsberättelse.
40 Talja, S. & McKenzie, P. (2007), ”Editor's introduction”, s. 99.
ungdomar i vardagspraktiken. Men då Biblioteksbladet och Bibliotek i samhälle är väletablerade tidskrifter inom biblioteksvärlden och kan de ändå antas berätta nå- got om de rådande normerna inom branschen, samtidigt som de också kan tänkas ha en viss inverkan på hur man inom biblioteken betraktar olika användargrupper.
För att hitta källmaterial till undersökningen började jag med att bläddra igenom tidskrifterna och på så vis skapa mig en bild av hur mycket som fanns skrivet om ungdomar. För att kunna skilja texter om ungdomar från artiklar om användar- grupperna barn och vuxna valde jag att i detta sammanhang betrakta ungdomar som personer från 13 år, det vill säga från den ålder man inom folkbiblioteken klassificerar skönlitteratur som ungdomslitteratur (signum uHc). Jag tänkte inled- ningsvis sätta en övre åldersgräns till 19 år och därmed begränsa mig till att un- dersöka synen på tonåringar. Men jag upptäckte snart att den åldersmässiga defini- tionen av vilka som ingår i användargruppen varierade väldigt, allt från 15 till 29 betraktas som ungdomstidens slutår i de texter jag studerat. Mitt beslut blev därför att inte fastställa någon övre åldersgräns då jag upplevde att det skulle bli för be- gränsande. Jag har alltså valt att studera texter som behandlar begreppet ungdom eller synonymer till detta där det framgår att personerna som avses är 13 år och uppåt.
Det stod tidigt klart att få artiklar primärt handlade om ungdomar, däremot fanns det en hel del material där ungdomar omnämns i olika sammanhang. Jag valde därför ut de texter, både längre och kortare, som i någon form berör ungdo- mar. Ett par svårighet jag ställdes inför var att vissa artikelförfattare använder ter- men barn även när texten uppenbarligen handlar om personer i tonåren, samt att det i en del texter förefaller som att begreppen barn och ungdomar används syno- nymt. I dessa fall valde jag att ta med texter där sammanhanget pekar på att det rör sig om personer över 12 år. Ett antal texter berör både barn och unga. I dessa fall har jag valt texter där det går att urskilja utsagor som handlar om ungdomar. Ytter- ligare ett problem var den rika förekomsten av artiklar om elever, skola och skol- bibliotek. Här har jag valt att ta med de texter som i första hand handlar om elever (på högstadie- och gymnasienivå) och inte om skolbibliotek och skola.
Efter att noggrant ha läst igenom de texter som nämner ungdomar och sållat bort dem som inte innehåller någon avsevärd information om gruppen landade mitt urval på 65 texter, 13 från Bibliotek i samhälle och 52 från Biblioteksbladet.
Jag har i första hand valt texter som handlar om svenska förhållanden, men har även tagit med ett par som berör internationella sammanhang. Detta då jag be- dömde att bilderna av ungdomar i dessa inte verkade vara annorlunda än texter som utgår från svenska sammanhang. Att artiklarna publicerats i svenska biblio- tekstidskrifter kan även sägas göra dem giltiga för denna undersökning.
Avgränsningen av tidsperiod kom jag fram till genom att bedöma omfattning- en av källmaterialet. Jag fann att perioden 2005−2010 innehöll tillräckligt många texter för att en analys skulle kunna genomföras. Ett större material hade med tan- ke på denna studies omfattning inte kunnat analyseras tillräckligt ingående. Under genomgången av materialet har jag använt de urvalskriterier som Joacim Hansson
presenterar i sin diskursanalytiska licentiatavhandling Om folkbibliotekens ideolo- giska identitet som utgångspunkt. Inspirerad av hur Foucault analyserar diskurs- ordningar har Hansson ställt upp fyra bedömningsgrunder vilka kan fungera som urvalsmetod när man ska avgränsa sitt källmaterial. Dessa är:
– Källorna ska samlas kring och relateras till ett och samma objekt.
– Källorna ska kunna kopplas samman i kraft av form och/eller sammanhang.
– Källorna ska kunna belysa relationen mellan enstaka utsagor eller skeenden och de över gri- pande strukturer inom vilka dessa ryms.
– Källorna ska kunna relateras inbördes genom vissa gemensamma teman som binder samman och formar deras sammanhang. 41
I denna undersökning innebär det att jag valt texter som behandlar objektet ung- domar och som kan knytas samman genom att de under en avgränsad tidsperiod publicerats i bibliotekstidskrifter avsedda för en särskild läsekrets. De texter jag tagit med i denna studie har jag bedömt vara tillräckligt omfattande för att kunna berätta någonting om hur användargruppen uppfattas och om hur de övergripande strukturerna mellan texterna ser ut. Tillsammans med den tidigare forskning som jag tagit del av är min förhoppning att jag ska kunna placera in texterna i ett större sammanhang. Jag vill dock poängtera att tyngdpunkten i denna undersökning lig- ger på de analyserade texterna, varför det inte går att dra några generella slutsatser om hur ungdomar uppfattas inom biblioteksvärlden. Min studie visar hur man i en specifik kontext talar om användargruppen.
Tillvägagångssätt
För att kunna genomföra analysen av vilka diskurser om användargruppen ung- domar som finns i de valda tidskrifterna har jag utformat en modell för arbets- gången. Jag har främst inspirerats av Aageson och Nordströms analysmodell så som den presenteras i magisteruppsatsen Elev, lintott eller bara barn?(2008). De är i sin tur influerade av tillvägagångssättet i Hedemark och Hedmans magister- uppsats Vad sägs om användare?(2002).42 Den modell jag utarbetat är en kombi- nation av de två ovanstående analysverktygen då jag fann att olika delar av deras metoder var lämpliga för att besvara mina frågeställningar.
41 Hansson, J. (1998), Om folkbibliotekens ideologiska identitet, s. 26.
42 Båda dessa analysverktyg bygger på den modell som Ingrid Sahlin presenterar i ”Diskursanalys som socio- logisk metod” i Mer än kalla fakta: Kvalitativ forskning i praktiken (1999), Red: Katarina Sjöberg.
Analysmodell
Efter att ha närläst de valda artiklarna har jag identifierat ord som används syno- nymt med termen ungdom. På så sätt har jag kunnat identifiera vilka element som finns inom ungdomsdiskurserna. Sedan har jag undersökt hur olika grupper av ungdomar framställs i texterna genom att studera vilka ordval som återkommer när de beskrivs. Samtidigt har jag försökt finna teman kring grupperingarna, det vill säga i vilka sammanhang det resoneras runt dem. Eftersom det i samma text kan finnas till synes motstridiga uppfattningar om hur gruppen ungdomar kan be- skrivas har jag valt att undersöka kampen om betydelser genom att använda be- greppet antagonism. För att kunna utläsa vad som skrivs om de olika grupperna har jag konstruerat en ekvivalenskedja för var och en av dem. Detta har jag gjort genom att undersöka vilka begrepp som kopplas till definitionerna, det vill säga vilka associationer som finns runt de olika grupperingarna. Ekvivalenskedjornas funktion är att de lyfter fram de mest centrala begreppen inom varje gruppering och tema. Genom att försöka utläsa dessa aspekter hoppas jag kunna avtäcka de diskurser om ungdomar som finns i de valda tidskrifterna under tidsperioden 2005−2010.
För att konkretisera det hela något visar jag här ett förenklat exempel på hur analysen har gått till:
Definitioner: gymnasieungdomar, klassen Grupper: elever
Teman: stökiga, ointresserade av läsning, läsfrämjande Diskurs: de stödbehövande ungdomarna
För att förklara metoden presenterar jag här tillvägagångssättet som en metodisk stegvis process, men i verkligheten har de olika aspekterna analyserats parallellt.
Genom läsning och omläsning av texterna har jag funnit samband och tolkningar som sedan fått omvärderas när andra aspekter har upptäckts. Analysen kan egent-
ligen snarast betraktas som en cirkel, där jag börjat i en vag föreställning om vilka olika diskurser som kan finnas. Sedan har jag, genom att identifiera definitioner grupper och teman, omtolkat och omvärderat mina förståelser och slutligen landat i en mer underbyggd uppfattning om vilka diskurser som existerar i detta specifika sammanhang.
Metoddiskussion
Diskursanalys är en omdebatterad metod och det finns en mängd teoretiska och metodologiska svårigheter som man måste beakta vid genomförandet av en dylik undersökning. Nedan kommer jag redogöra för de överväganden jag anser vara allra viktigast i just denna studie.
En kritik mot diskursanalysen är att man inte kommer åt de enskilda indivi- derna, det finns ingen möjlighet att studera människorna bakom diskurserna.43 I just denna studie betraktar jag inte detta som något problem då min intention är att undersöka konstruktioner och uppfattningar om användargruppen ungdomar som finns i skrivna texter. Syftet är inte att lyfta fram enskilda individer utan att försö- ka förstå de kollektiva tankemönster som florerar i mitt valda sammanhang.
En viktig metodologisk aspekt att ta i beaktande är det faktum att diskurser framträder när man betraktar verkligheten utifrån en bestämd horisont, människor tolkar texter olika beroende kunskaper och erfarenheter. Trots detta ger teorierna sken av att diskurser är något som existerar i verkligheten och som går att upp- täcka bara man använder rätt analytiska principer, skriver Winther Jørgensen och Phillips. Deras förslag, som jag finner mycket givande, är att betrakta diskurs som en tolkningsram att se verkligheten genom. 44 Det betyder att jag uppfattar de dis- kurser jag vill försöka finna som konstruerade utifrån mitt undersökningssyfte. Jag är medveten om att urvalet och avgränsningen av källmaterialet påverkat vad jag kunnat se. I min studie försöker jag alltså inte kartlägga verkligheten utan jag vill snarare utifrån vissa givna teoretiska och metodologiska premisser påvisa en möj- lig tolkning av en problemställning i ett specifikt sammanhang.
Ytterligare ett problem med diskursanalytiska studier, eller socialkonstrukti- vistiska ansatser över huvudtaget, är frågan om ”sanningen”. Om utgångspunkten är att verkligheten är socialt skapad och att sanningen är konstruerad genom dis- kurser hur kan man då hävda att undersökningsresultaten är trovärdiga? Inom den diskursanalytiska skolan menar dock de flesta att konsensus inom vetenskapen leder till sanning. Därigenom blir det möjligt att avgöra vad som är sant i en given kontext. Inom olika diskurser finns det givna tolkningsramar som avgör när något
43 Bergström, G. & Boréus, K. (2005), ”Diskursanalys”, s. 351.
44 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 136 f.
kan betraktas som sanning, inom vetenskapen finns exempelvis krav på reliabilitet och validitet för att ett resultat ska uppfattas som sant. 45
I mitt fall har jag en begränsad förkunskap om hur man ser på användargrup- pen ungdomar inom den praktiska biblioteksvärlden. Säkerligen påverkas jag av att jag läser biblioteks- och informationsvetenskap och därigenom har en viss teo- retisk inblick i hur man betraktar denna användargrupp. De som arbetar på fältet har säkert en annan ingång och uppfattning än vad jag har. På sätt och vis kan min relativa okunskap vara en fördel när jag undersöker materialet då jag kan gå in med någorlunda öppna ögon och betrakta texterna ”utifrån” utan att ha några sär- skilda lojaliteter eller förväntningar på vad jag ska finna. Men jag vill ändå poäng- tera att denna undersökning är mina tolkningar av de texter som jag valt ut, en annan person hade kanske kommit fram till ett annat resultat. För att motivera och tydliggöra mina resonemang och slutsatser och öka genomskinligheten av studien har jag valt att i uppsatsens huvuddel använda mig av många citat från källmaterialet.
Detta för att belysa tolkningarna och göra det möjligt för läsaren att dra egna slutsatser.
45 Bergström, G. & Boréus, K. (2005), ”Diskursanalys”, s. 350; Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000), Diskursanalys som teori och metod, s. 29.
Undersökning och analys
I denna del av uppsatsen ska jag besvara mina frågeställningar och redogöra för de diskurser som går att utläsa i materialet. Undersökningen presenteras för läsvän- lighetens skull i enlighet med den analysmodell som beskrevs i föregående avsnitt.
Jag börjar därför med en genomgång av de definitioner jag funnit som kan kopplas till användargruppen ungdomar. Sedan går jag vidare med att beskriva och analy- sera de grupperingar jag betraktar som mest framträdande i materialet. I samband med detta kommer jag även redovisa de teman som kan knytas till grupperingarna.
Efter det går jag in på de diskurser jag tycker mig kunna urskilja samt återkopplar till den tidigare forskning som presenterades i inledningsavsnittet. Därpå följer ett resonemang om diskursernas inbördes relationer. Båda dessa undersökningsavsnitt avslutas med en kort sammanfattning av de mest centrala resultaten. Därefter kommer en analys av hur man ur ett intersektionellt perspektiv kan förstå resulta- tet. Avslutningsvis följer ett kapitel där jag analyserar vad diskurserna berättar om synen på ungdomar inom bibliotekssfären. Även i dessa avsnitt gör jag kontinuer- liga återkopplingar till tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter jag valt att anlägga i denna studie.
Med risk för att trötta ut läsaren har jag valt belysa mina resonemang genom att redovisa många citat från texterna. Detta för att ge en bild av hur materialet ser ut och möjliggöra för läsaren att själv skapa sig en uppfattning om analysens gil- tighet. För läsvänlighetens skull kommer jag presentera alla citat som blockcitat.
Sifforna efter citaten refererar till texternas numrering i artikelförteckningen som finns placerad sist i uppsatsen, detta för att minska antalet fotnoter.
Definitioner av ungdomar
I texterna förekommer en mängd synonymer till begreppet ungdom, både i mer allmänna ordalag och som beskrivningar av olika grupper. Det förekommer även utsagor om ungdomar på individnivå, men dessa är i minoritet.
De vanligaste synonymerna till termen ungdom verkar vara de relativt neutrala orden ”unga” och ”tonåringar”. Dessa används i stor utsträckning när hela använ- dargruppen, det vill säga alla ungdomar, åsyftas och utsagorna är sällan särskilt värdeladdade. Till denna kategori vill jag även foga begreppsparen ”barn och
unga” respektive ”barn och ungdomar” som vid genomläsningen av tidskrifterna visade sig vara vanligt förekommande. Ofta förefaller begreppen barn och ungdo- mar vara synonymer som författaren laborerar med för att skapa variation i texter- na. I andra sammanhang syftar termen barn i enlighet med FN:s barnkonvention på personer upp till 18 år.46 En tredje variant är att termen ungdom nämns någon enstaka gång i texter som i övrigt handlar om barn. Detta uppfattar jag ger intryck av att ordet ungdom läggs in för att markera att man även vänder sig till denna grupp (som framhålls i lagar och styrdokument) även om man fokuserar på använ- dargruppen barn. Att begreppsparet barn och ungdomar är vanligt förekommande i bibliotekssammanhang har även flera tidigare studier visat.47
Utöver dessa benämningar förekommer definitioner som är något mer specifi- ka även om inte heller de pekar ut någon viss grupp av ungdomar. Exempel på sådana element är ”unga besökare, ”nätgenerationen”, ”de som ännu inte nått öl- åldern” och ”unga mellan 13−19 år”. Här är alltså föga förvånande åldern det som sammanför individerna och får dem att framstå som en enhetlig kategori.
Det finns även ett stort antal element som beskriver ungdomar på gruppnivå.
Här framställs de unga alltså inte som en enda homogen användarkategori. Exem- pel på sådana element är ”bloggläsare”, ”elever i Tensta gymnasium”, ”ungdoms- konsulter” och ”asylsökande barn och ungdomar”. När det handlar om element på gruppnivå förefaller de bli mer värdeladdade. Som positiva synonymer finns ex- empelvis ”bokälskare” och ”engagerade unga”, till de mer negativa hör ”läströtta”
och ”stökiga gäng”.
Det förekommer också att ungdomar definieras och grupperas utifrån olika subkulturer och intressen, exempelvis ”hiphopare”, ”målare” och ”unga fotogra- fer”, eller att de enbart definieras utifrån olika kulturella uttryck såsom ”manga”,
”fantasy”, ”World of warcraft” och ”rollspel”.
Något som förvånade mig var hur få beskrivningar på individnivå som före- kom. Det förefaller som om ungdomar i stor utsträckning betraktas som ett kollek- tiv, beskrivna och definierade av de vuxna. Några få utsagor har jag dock funnit som omtalar individuella ungdomar, exempel på dessa är ”eleven Angela”, ”trött tonåring” och ”trettonårige Gabriel Walldén”.
Mitt syfte med denna genomgång är inte att analysera hur medvetna textförfat- tarna är om sina ordval. Det intressanta i detta sammanhang är vilken funktion elementen fyller i utsagorna, det vill säga vilka associationer de kan bära på och förmedla till läsarna. I denna uppsats försöker jag kartlägga i vilka kontexter vissa ord väljs framför andra och hur detta påverkar läsarens uppfattning av texten. Na- turligtvis spelar textens som helhet stor roll för hur vi uppfattar elementen. Men
46 Rydsjö, K. & Elf, A.C. (2007), Studier av barn- och ungdomsbibliotek, s. 23.
47Aagesson, J. & Nordström, A. (2008), Elev, lintott eller bara barn?, kap.5.1; Danielsson, M. & Degerth, U. (2005), Skämtlekar och Elvis Presleyskivor − ett sätt att få kontakt med ungdomar, kap 5; Svensson, M. (2009), Ungdomsbegreppet i examensarbeten, kap. 5.2.3.
