En del av min studie bestod av att ta del av de intervjuade lärarnas syn på undervisningen sett ur ett individperspektiv. Avsikten var att bringa klarhet i huruvida lärarnas val av arbetssätt gynnar den enskilde eleven och huruvida arbetet anpassas efter de elever som undervisas. Maria talar här om vikten av att stötta de elever som behöver extra hjälp och stöd i skolan:
Jag tycker ändå att vi är väldigt duktiga på att möta eleverna där de är. Då menar jag inte att vi skickar hem extra läxa utan då får jag sätta mig ner och ge de barnen den tiden. Hitta den tiden här, så det lägger jag här under skoltid. Det kan ju vara att man behöver träna på att forma bokstäverna och då kanske man behöver en vuxen som hjälper en och stöttar en i skrivandet och den biten. Det kan ju vara att man behöver träna på att läsa för att man behöver läsförståelsen. Man kan ju läsa men inte förstå vad man läser. Då behöver man någon som ställer frågor och ger sig tid, då får jag ju göra det (Intervju med Maria, 130430).
Hur och i vilken utsträckning undervisningen individanpassas varierar klasserna emellan. Eleverna i Lenas klass arbetar individuellt i klassrummet med uppgifter som är anpassade efter var elevs kunskap. Lena ser det individanpassade arbetssättet som en styrka i arbetet mot läsande och skrivande. Hon menar att varje barn utvecklas efter sin förmåga och då de arbetar med individanpassat material behöver eleverna inte vänta in
varandra, eleverna får uppgifter de behärskar och själva kan arbeta med men även uppgifter innehållande sådant de behöver arbeta vidare mot för att utvecklas. Genom den individualiserade undervisningen menar Lena att de får en tydlig bild över vilka elever som eventuellt kan behöva extra stöd och inom läsinlärningen kan detta stöd bestå av exempelvis intensivläsning.
Anna, som under läs- och skrivinlärningen arbetar med Trulle-materialet talar om fördelen i att detta material kan arbeta med ett stort spann. Hon anser att de frågor som ställs kan anpassas efter eleverna och den nivå de ligger på. Samtidigt kan de barn som kommit långt i sin läs- och skrivutveckling arbeta med extrauppgifter som utmanar eleverna något ytterligare. Trulle-materialet Anna arbetar efter bistår inte med dessa extrauppgifter utan de är något Anna tillverkar själv när hon känner att det passar och behövs.
I samtal om den individanpassade undervisningen lyfts även tankar om nivågruppering, att dela in eleverna efter förkunskap, kunskap och prestation. Karin är av uppfattningen att nivågrupperad undervisning gör att lärarna på ett bättre sätt når ut till alla elever då eleverna genom detta arbetssätt ges möjlighet att gå olika fort fram i utvecklingen. Hon menar att en, till viss del, nivåindelad undervisning leder till ett mer individanpassat arbetssätt där eleverna får arbeta i sin takt tillsammans med elever som ligger på samma kunskapsnivå och är av uppfattningen att det är bättre att till viss del nivåanpassa undervisningen än att en del elever stöter på problem för att det går för fort medan andra elever tycker det är tråkigt för att det går för sakta. Flertalet faktorer påverkar möjligheterna för ett individanpassat arbetssätt, ett sådant kan som exempel vara val av material i undervisningen.
Får olika elever olika material? Läser de olika sorters böcker? Skriver de olika slags texter? Lärarna i studien har olika sätt att se på val av material och hur det påverkar undervisningen sett till individen. Ovan beskrivs Lenas arbetssätt där eleverna under i stort sett all undervisning arbetar med individanpassat material och uppgifter som ligger på var enskild elevs nivå. Både Sofia och Erika beskriver sitt arbetssätt något annorlunda. Här arbetar eleverna i likadana arbetsböcker och följer i stort sett samma uppgifter. Detta skiljer sig från Lenas undervisning på så sätt att hon har individualiserade häften med uppgifter anpassade efter eleverna under såväl läs och skrivinlärningen. Hon arbetar med löst material, det vill säga utan arbetsbok, och detta är utmärkande för Lena och hennes undervisning. Sofia och Erika beskriver båda att deras elever arbetar utifrån likadana arbetsböcker när det gäller skrivinlärningen och
annat som kan främja elevernas läs- och skrivförmåga. Ändock individualiseras elevernas skrivinlärning genom att de meningar och texter de skriver varierar såväl innehållsmässigt som längdmässigt. Skrivandet kan anpassas efter elevens individuella nivå genom att de elever som kommit något längre i sitt skrivande skriver fler meningar samtidigt som det för andra kan räcka med att skriva ett fåtal ord samt rita en bild till orden. Läsinlärningen individualiseras genom att de böcker som läses individanpassas efter nivå. Både Sofia och Erika använder sig av ett läsmaterial som är uppdelat i nivåer där basinnehållet i böckerna är detsamma men mängden text i böckerna varierar och anpassas efter läsförmåga.
Analys och resultat
I följande kapitel analyseras studiens empiri. Empirin sätts i relation till tidigare forskning och de teorier som presenterats ovan och tolkas följaktligen utifrån dessa. Svar på den inledande frågeställningen eftersöks och de mönster, likheter och skillnader i arbetssätt som träder fram tolkas och analyseras. Kapitlet är disponerat efter inledande frågeställning, vilken lyder som följer:
-‐ Hur arbetar de intervjuade lärarna med barns tidiga läs- och skrivinlärning? -‐ Går det att urskilja några mönster i arbetet med tidig läs- och skrivinlärning hos
de intervjuade lärarna?
-‐ Hur individanpassas läs- och skrivinlärningen för eleverna?
Under rubriken tidigare forskning framskrivs den fonologiska medvetenheten som en mycket viktig kunskap när det handlar om den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Mycket inom tidigare forskning pekar på att det är just den fonologiska medvetenheten, eller kunskapen om språkets ljudmässiga uppbyggnad, som till stor del ligger till grund för vår tidiga läs- och skrivinlärning. Fokus ligger således på språkets ljud och relationen mellan ljud och grafem, det vill säga ljud och bokstav. Enligt de sex intervjuade lärarna utgör fonologisk medvetenhet en väsentlig del av läs- och skrivinlärningen då samtliga intervjuade lärare betonat vikten av att eleverna arbetar med just ljud.
Arbetet med den tidiga läs- och skrivinlärningen
Bornholmsmodellen eller ljudningsmetoden, som bygger på elevers fonologiska medvetenhet, skulle därför kunna vara modeller alla de intervjuade pedagogerna och lärarna arbetar efter då samtliga riktar mycket uppmärksamhet mot just ljuden. Så ser dock inte verkligheten ut utan arbetssätt och val av metod skiljer sig mellan de olika klasserna. Hur stor del av undervisningen som belyser den ljudmässiga kunskapen