• No results found

Skilda sätt att se på läs och skrivundervisning

Lärarna och lärarutbildarna Eva Längsjö och Ingegärd Nilsson skriver om två skilda sätt att se på den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Å ena sidan finns ett syntetiskt synsätt där undervisningen tar sin utgångspunkt i delfärdigheter som en efter en tränas tills de kan fogas samman till en färdighet. Å andra sidan finns ett analytiskt sätt att se på läs- och skrivutveckling där undervisningen utgår från färdigheten för att sedan träna delfärdigheter. Syntetisk metod och analytisk metod står således i motsats till varandra

och delar läs- och skrivinlärningsarenan itu (Längsjö och Nilsson 2005:121). De flesta svenska traditionella läseböcker utgår från en syntetisk inlärningsmetod och kännetecknas av en tydlig struktur där eleverna grundligt lär sig en bokstav och ett ljud i taget. Den syntetiska metoden tar sin utgångspunkt i delar som med tiden bildar en helhet. Eleverna arbetar i den syntetiska inlärningsmetoden med de visuella likheter och skillnader som finns mellan olika bokstäver och fokus riktas också mot bokstävernas ljud. Läs- och skrivinlärningen går hand i hand för att skapa starka kopplingar mellan bokstäver och ljud. Undervisningen går successivt framåt och eleverna får gradvis svårare och svårare uppgifter att hantera. Tonvikten inom den syntetiska metoden läggs vid förmågan att kunna sammanljuda. När eleven lärt sig ljuda samman bokstäver kan denne fokusera på innehåll i en text istället för på den tekniska förmågan att ljuda (Kullberg 2006:138). Som motsats till den syntetiska inlärningsmetoden står den analytiska metoden, vars utgångspunkt är hela ord eller enklare texter som sedan bryts ner i mindre delar. Arbete med bokstäver och deras ljud ges inte utrymme i den analytiska metoden utan tanken är att eleverna själva ska förstå sambandet mellan bokstav och ljud. Den analytiska metoden är kunskapsinriktad och all inlärning grundar sig i förståelse. Fokus riktas inledningsvis på helheten för att sedan bryta ner helheten till mindre segment och på så sätt tillägnar sig eleverna kunskap om språkets uppbyggnad (Åkerblom 1988:103). Även om ovan nämnda sätt att se på läs- och skrivinlärningen står i motsats till varandra har tankar om vikten av att kombinera dem båda för att nå ut till samtliga elever befästs. Anledningen till detta är att tidiga läsare anses utnyttja både den syntetiska och den analytiska metoden på sin väg till läsande individer (Liberg 2006:16). Andra skilda sätt att se på läs- och skrivinlärningen innefattar tankar om avkodning respektive förståelse. De som förespråkar avkodning som ett sätt att lära sig läsa menar att eleverna först måste träna och automatisera avkodning av bokstäver och ord för att längre fram få förståelse för en text. De som å andra sidan förespråkar förståelse anser att förståelsen för en text måste finnas innan avkodning kan tränas. De är av uppfattningen att om eleverna möter, för dem, meningsfulla texter kommer de förr eller senare själva knäcka läskoden (Längsjö och Nilsson 2005:122). Form och funktion utgör även de två skilda sätt att se på läs- och skrivinlärningen. Här finns de som menar att en formaliserad undervisning där språkets formsida, så som bokstavsform, stavning och grammatik fokuseras utgör vägen till läsande och skrivande. De som förespråkar en funktionaliserad undervisning menar

istället att det är innehållet i undervisningen som är det väsentliga och att innehåll och kommunikation bör utgöra grunden i läs- och skrivundervisningen (2005:123).

Den forskning samt de teorier och metoder som presenterats kring tidig läs- och skrivutveckling ligger till grund för kommande analys där studiens empiri ställs mot innehåll i ovan litteraturgenomgång. Presenterad forskning i ämnet belyses i studien då syfte är att ta del av hur tidig läs- och skrivutveckling ser ut hos barn och elever samt för att i nedan analys kunna ställa empiri och forskning mot varandra. Detta för att skölja eventuella likheter och skillnader i sätt att se på tidig läs- och skrivutveckling. Forskning kring den individanpassade undervisningen, gjord av Frykholm, lyfts fram då ambitionen är att redogöra för hur tidig läs- och skrivinlärning kan individanpassas. Denna forskning ställs sedan i relation till studiens empiri. Ovan presenterade forskning ger på flertalet sätt en ökad kunskap i de frågeställningar detta arbete grundar sig i. Syftet med denna studie är att ta del av metoder och teorier kring hur barn och elever utvecklar tidigt läsande och skrivande samt hur verksamma lärare arbetar med den tidiga läs- och skrivutvecklingen idag. Den tidigare forskning som belyses ovan ger en förkunskap och vidare kunskap kring olika sätt att se på läs- och skrivutvecklingen. Studien belyser genom forskning gjord av exempelvis Lundberg, Moats och Tolman samt Stadler bland annat fonologisk medvetenhet, det vill säga läran om språkljud, som en central del av undervisningen. I den empiri som ligger till grund för studien, och som grundar sig i intervjuer med sex verksamma lärare vilka alla arbetar med elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling, belyser samtliga lärare den fonologiska medvetenheten och menar att ett arbete med språkljud utgör en central del av deras undervisning. Dock lyfts även Smiths kritiska röster mot betydelsen av fonologisk medvetenhet i tidigt läsande och skrivande. Smith menar att det är förståelsen av en text och det som läses som ligger till grund för en god läsutveckling och att det således är meningsfullheten i en text som avgör om förståelse och läsande uppstår eller ej (Smith 2000:65 och 86). Presenterad forskning belyser även vikten av att eleverna utvecklar ett gott ordförråd samt en god bokstavskunskap. Som exempel tyder Karlsdottirs forskning på att bokstavskunskap har en betydande roll i tidig läs- och skrivutveckling (Karlsdottir 1998:105). Således skildras vikten av att eleverna inte ensidigt tränas i fonologisk medvetenhet utan att undervisningen bör ske över ett bredare spektra. Bokstavskunskap lyfts på flertalet sätt fram i den empiri denna studie grundar sig i och de intervjuade lärarna talar om vikten av att eleverna i undervisningen tar del av språkets formmässiga sida. Mer om detta går att läsa i nedan avsnitt.