Individuella faktorer som orsak till våld

Sex av fjorton tidningsartiklar beskriver orsaken till våldets förekomst med individuella faktorer. Samtliga tidningsartiklar som beskriver orsaken till våld ur ett individuellt perspektiv beskriver även våldet med minst ett annat perspektiv utöver det individuella. Faktorer utifrån det strukturella perspektivet används tillsammans med de individuella i samtliga artiklar där individuella faktorer förekommer. Vidare beskriver fem tidningsartiklar även faktorer utifrån det relationella perspektivet tillsammans med de individuella faktorerna. De individuella faktorerna som orsak till mäns våld mot kvinnor i nära relationer innefattar ett tidigare kriminellt förflutet hos mannen och personliga drag eller egenskaper hos mannen som våldsförövare. Med individuella faktorer som orsaksförklaring visar resultatet att artiklarna till stor del använder mer än en typ av beskrivning för den våldsutövande mannen.

I de artiklar där orsaksförklaringar ligger i att mannen har kriminella kopplingar beskriver en artikel att mannen har brukat våld mot en tidigare partner och att detta har varit straffat av en fängelsedom (Aftonbladet, 2019a). En annan artikel beskriver mannen med ett förflutet som yrkeskriminell (Expressen, 2020a) och en tredje skriver att mannen har en lång historia av kriminalitet där han dessutom tidigare suttit i fängelse för grov kvinnofridskränkning. Samma artikel beskriver vidare att mannen hade utsatt en tidigare flickvän för hot och våld (Expressen, 2018). Hälften av artiklarna som benämner individuella faktorer som orsak till våld menar att våldet förekommer i nära relationer mot kvinnor på grund av att mannen har ett förflutet eller en pågående kriminell karriär.

Den sjukpensionerade bilmekanikern har en lång historia av kriminalitet och är bland annat dömd till 1,5 års fängelse för grov kvinnofridskränkning. Han hade under lång tid utsatt en före detta flickvän för hot och våld.

Expressen (2018)

Personlighetsdragen hos mannen är den vanligaste orsaksförklaringen som artiklarna beskriver inom de individuella faktorerna. Alla sex artiklar beskriver mannens personlighetsdrag och antyder att de har betydelse för orsaken till våldets förekomst. En artikel beskriver att mannen med en tung anabolapumpad kropp tog kvinnans liv (Aftonbladet, 2019b). Flera artiklar beskriver männen som

kontrollerande, svartsjuka och manipulerande för att förklara våldets förekomst (Aftonbladet, 2018; Expressen, 2020a; Expressen, 2020c). Vidare beskriver flera artiklar att männen som brukar våld mot kvinnor i nära relationer har ett

kvinnohat, är gränslösa och visar på ett hett temperament (Aftonbladet, 2018; Expressen 2019a; Expressen, 2020b). I en artikel benämns den våldsutövande mannens personlighet som “svart och väldigt skrämmande”. Samma artikel skriver att mannen är “en alkoholiserad narcissist” bakom fasaden som kommer

26

fram för att bruka våld mot kvinnan (Expressen, 2020a). Nedan följer citat från några av tidningsartiklarna som beskriver orsaken till mannens våld mot kvinnan i personlighetsdragen hos mannen.

… en 115 kilo tung anabolapumpad kroppsbyggare tog hennes liv. Aftonbladet (2019b) … de visar ofta en avvikande kvinnosyn tidigt: De är svartsjuka, gränslösa, kontrollerande, hotfulla.

Expressen (2020b) … har överlevt en systematiskt våldsam man.

Expressen (2019a)

Tidigare forskning menar att de individuella faktorerna är de som främst används i förklaring till våld inom nära relationer mot kvinnor. Tidigare forskning har bland annat visat att våldet ofta beskrivs utifrån de inblandades attribut (Seller,

Desmarais & Tirottis, 2014). Nästan hälften av tidningsartiklarna i denna studie inkluderar någon form av orsaksförklaring med ett individuellt perspektiv.

Resultatet från denna studie visar dock att de individuella faktorerna inte står som ensamma orsaksförklaringar i tidningsartiklarna då både strukturella och

relationella faktorer även inkluderas.

Likt det resultat denna studie har tagit fram visar tidigare forskning på att den kriminella bakgrunden av mannen har betydelse för huruvida våld förekommer i nära relationer eller inte (Gillespie et al., 2013). Gillespie et al. (2013) studie visar att artiklar skriver om mannens kriminella bakgrund som ett bevis för hur farlig han är. Vilket även denna studies artiklar antyder genom att påvisa den kriminella bakgrunden mannen har i samband med det våldet han har brukat mot kvinnan (Aftonbladet 2019b; Expressen 2020b; Expressen 2019c). Likt detta menar Richards et al. (2011) att tidningars rapportering om mannens tidigare vålds historia är en väsentlig del i beskrivning av orsaksförklaringen till våld i nära relationer. Även den socioekologiska modellen menar att en historia av kriminella handlingar hos den våldsutövande mannen ses som en betydande orsaksförklaring inom det individuella perspektivet till mäns våld i nära relationer mot kvinnor (Heise, 1998). Av de sex artiklar som beskrivit individuella faktorer som orsak till våld, har hälften beskrivit mannens kriminella bakgrund.

Den socioekologiska modellen menar att de personliga dragen hos den våldsutövande mannen ligger som orsak inom de individuella faktorerna där impulsivitet och aggressionsproblematik ses som bidragande personlighetsdrag för mäns våld mot kvinnor i nära relationer (Dahlberg & Krug, 2002). Denna studies resultat visar att mannens personlighetsdrag är den vanligaste beskrivning inom det individuella perspektivet som orsak till mäns våld mot kvinnor i nära

relationer. Av de sex artiklarna som beskrivit individuella faktorer som en orsak till våld har samtliga beskrivit att mannens personlighetsdrag är en bidragande faktor till våldets förekomst. Artiklarna gör det genom att förklara mannens karaktärsdrag som kvinnohatande, aggressiv och svartsjuk. Även beskrivningar av hur mannen ser ut eller hur skräckinjagande han är återfinns i resultatet för de personliga dragen hos mannen som utför våld mot en kvinna i nära relationer.

27

Utifrån den socioekologiska modellen är det flera parametrar som används i förklaringen av våld med ett individuellt perspektiv. Mannens erfarenhet i barndomen och uppväxten är en förklaring ur ett individuellt perspektiv. Den socioekologiska modellen menar att bevittnat eller upplevt våld under barndomen är en orsak till att våld förekommer i framtida vuxenlivet (Heise, 1998). Vidare visar tidigare forskning att frånvarande föräldrar i barndomen kan innebära ökad risk till ett vuxenliv som innefattar våld i nära relationer (Hardesty och Ogolsky, 2020). Resultatet för denna studie styrker inte detta då ingen av de granskade artiklarna beskriver något om barndomen eller uppväxten, varken hos förövare eller utsatt.

Enligt Roberta et al. (2013) studie är dålig hälsa en del av den individuella faktorn som orsakar våld i nära relationer bland äldre. Ingen av artiklarna i denna studie har nämnt dålig hälsa som en orsak till våld. Sex av artiklarna i denna studie presenterade orsaken till våldet genom individuella perspektivet dock nämndes aldrig anledning vara dålig hälsa.

Sammanfattningsvis följer denna studies resultat till stor del det som tidigare forskning beskriver som individuella faktorer som orsak för mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vilket är en beskrivning av mannens eventuella

kriminella bakgrund och tidigare historia med våldshandlingar. Även att beskriva mannen med personliga drag som bidragande orsak till att utöva våld mot en kvinna. Denna studie följer även det som tidigare forskning menar om vikten av att fördjupa bilden av orsaksförklaringen av våld genom att addera ytterligare perspektiv när individuella perspektiv beskrivs som förklaring till våld. Detta genom att addera minst ett annat perspektiv till de individuella faktorerna.