• No results found

5. Resultat och analys

5.9 Samhälleliga faktorer som orsak till våld

De samhälleliga faktorerna som orsaksförklaring till mäns våld mot kvinnor i nära relationer utgör endast en liten del av de totala. Fem av fjorton artiklar beskriver någon typ av orsaksförklaring som kategoriseras in i samhälleliga faktorer. I två av artiklarna beskrivs endast orsaksförklaring för våldet med ett

samhällsperspektiv. De övriga artiklarna innefattar minst två andra perspektiv för att förklara orsaken till mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Samhälleliga faktorer som orsak till våld innefattar social och fysisk isolering, antingen för hela familjen eller endast kvinnan. Vilket beskrivs genom hur mannen utövar kontroll över kvinnan och har regler för när kvinnan får lämna huset (Expressen, 2019b). En annan artikel beskriver hur vännerna vändes mot kvinnan och hur det tillslut bara var hon och mannen kvar (Expressen, 2020a). Vidare beskriver en artikel om hur isoleringen leder till våld enligt följande:

En efter en försvann vännerna, och till slut kretsade hela tillvaron kring mannen. När hon var 17 år flyttade de ihop i sin första lägenhet. Då kom första slagen.

Aftonbladet (2019c)

Vidare inom samhälleliga faktorer som orsak till våld är hur den våldsutövande mannen vill förändra den socioekonomiska situation som familjen, eller mannen, lever i. En artikel beskriver hur mannen använder tvång mot familjen för just detta:

En dotter i familjen har berättat att hon under många år tvingades spela handikappad för att pappan skulle få assistansersättning.

30

Huruvida kvinnan får någon stöttning av sitt sociala nätverk då hon blir utsatt för våld av en man i hennes närhet innefattas även av samhälleliga faktorer som orsaksförklaring. Det genom vilka familjenormer som råder inom det nära sociala nätverket. Två artiklar beskriver normer inom det nära sociala nätverket som orsaksförklaring.

Åsikten att relationsvåld är ”en familjeangelägenhet” verkar svår att vädra ut.

Expressen (2020b) Jag hade inga kompisar kvar och min familj stöttade mig inte när jag försökte berätta vad som hade hänt. Det som händer bakom stängda dörrar pratar man inte om, var min familjs filosofi.

Aftonbladet (2019c)

Resultatet visar likt tidigare forskning hur det sociala nätverket ser ut kring

relationen där våldet förekommer som betydelsefullt. Tidigare forskning menar att det finns en orsaksförklaring till mäns våld om ingen från det sociala nätverket ingriper och står upp för den utsatta kvinnan. Även då det sociala nätverket innehåller fler personer som visar åsikter om att det är okej för mannen att utsätta en kvinna han har en relation med för våld (Cofie, 2020). Denna studie visar att det sociala nätverket runt kvinnan har betydelse i vilken stöttning kvinnan får då hon försöker berätta. Vidare beskrivs det i forskning att mannen kan bruka våld mot kvinnan som ett bevis för manlighet. Det gör mannen om han befinner sig i en maskulin kris och behöver bevisa sin manlighet vid en känsla av maktlöshet gentemot andra män (Lloyd & Ramon, 2016). Denna studies resultat visar hur män kan bruka våld i nära relation för att förändra sin socioekonomiska status. Det återfinns även i tidigare forskning där Hardesty och Ogolsky (2020) menar att orsaksförklaring till våld innefattar socioekonomiska faktorer. Även den

socioekologiska modellen beskriver hur familjens socioekonomiska situation innefattas i de samhälleliga faktorerna genom att en ansträngd socioekonomisk situation kan öka risken för mannens våldsamhet mot kvinnan (Heise, 1998). Vidare visar resultatet att tidningsartiklar i liten utsträckning beskriver mäns våld mot kvinnor i nära relationer som något som ska hållas inom den lilla familjen och som inte ska pratas om öppet. Den tidigare forskningen visar däremot på detta som ett stort tema inom tidningars rapportering (Richards et al. 2011; Seller, Desmarais & Tirotti, 2014; Smith, Bond & Jeffries, 2019; Wozniak &

McCloskey, 2010). Där våld i nära relationer till stor del beskrivs som ett privat problem snarare än ett socialt problem (Wozniak & McCloskey, 2010). Här går resultatet från denna studie till viss del isär det som visas i tidigare forskning. Tidigare forskning visar att demografiska faktorer är en orsaksförklaring till våld i nära relationer vilket innefattar normer och värderingar inom grannskap och sociala nätverk (Hardesty & Ogolosky, 2020). Denna studie visar även hur starka familjenormer kan bidra till en acceptans och öka risken för mäns våld mot kvinnor. Där våld i nära relationer kan ses som något som ska hållas inom den närmsta familjen och inte pratas om högt. Den socioekologiska modellen visar att män som lever i miljöer och har sociala nätverk där våld i nära relationer i högre grad är normaliserat tenderar att bruka våld mot kvinnor. Vidare visar

socioekologiska modellen att familjer som inte har något sammanhang i sitt grannskap riskerar att uppleva social isolation (Heise, 1998). Även tidigare

31

forskningen beskriver hur social isolation är en bidragande orsak till mäns våld mot kvinnor (Canete-Lairla & Gil-Lacruz, 2018). I denna studie beskriver

tidningsartiklar hur kvinnor som lever under våld även lever isolerade från övriga sociala relationer.

Sammanfattningsvis inom samhälleliga faktorer som orsak till mäns våld mot kvinnor i nära relationer visar tidigare forskning att det sociala nätverket kring familjen har en stor betydelse. Dels när det gäller huruvida kvinnan för stöttning då hon försöker berätta vad hon blir utsatt för, dels för huruvida mannens

handlingar är accepterade. Även denna studie visar på det sociala nätverkets betydelse för den utsatta kvinnan. Våld i nära relationer beskrivs, enligt tidigare forskning, till stor del av tidningar som ett privat problem istället för det utbredda sociala problem som det är. I denna studie återfinns däremot få beskrivningar om våld i nära relation som ett privat problem som ska hållas inom familjen. Vidare är familjen, framförallt mannens, socioekonomiska situation en utbredd

orsaksförklaring till våld inom den tidigare forskningen i området. Denna studie innehåller en tidningsartikel som beskriver socioekonomiska faktorer som orsak till våld.