Skuldbeläggning på kvinnan som orsak till våld

Skuldbeläggning som tema innefattas även av den strukturella nivån. Eftersom det är sju av tidningsartiklarna som innehåller någon form av skuldbeläggande på den utsatta kvinnan som orsak till våldet så presenteras det i ett eget tema. Vidare återfinns det flera resultat i den tidigare forskningen som tyder på att

skuldbeläggande av den utsatta är ett återkommande tema inom våld i nära relationer.

Under de strukturella faktorerna förekommer skuldbeläggande på den utsatta kvinnan som beskrivande orsak till att våld i sju av fjorton artiklar. Fyra tidningsartiklar beskriver att kvinnan har valt att lämna eller velat lämna relationen med mannen och då har våldet antingen eskalerat eller brutit ut. Artiklarna beskriver hur orsaksförklaringen grundar sig, ibland delvis och ibland fullständigt, i att kvinnan väljer att lämna relationen. En artikel beskriver att mannen hotar kvinnan om att ta hennes liv om hon någonsin lämnar honom, vilket artikeln senare skriver är just vad som händer. Kvinnan lämnar mannen och hittades senare mördad (Expressen, 2018). En annan artikel menar att i samband med att mannen begått mord av kvinnan har kvinnan valt att lämna relationen dem emellan (Expressen, 2020c). Det är flera tidningsartiklar som beskriver hur

mannen brukar våld mot kvinnan då hon väljer att lämna relationen.

Den 48-årige mannen knivhögg sin hustru flera gånger framför ögonen på parets barn. Anledningen: hon hade träffat en annan man och ville skilja sig.

Aftonbladet (2019a) Victoria gjorde slut – han svarade med knytnävarna.

Expressen (2019a)

Vad kvinnan har gjort eller inte gjort för att förhindra eller starta våldet som hon utsätts för innefattas även av den strukturella nivån med ett skuldbeläggande på kvinnan. Det går till viss del ihop med föregående del av skuldbeläggandet där kvinnan som valt att lämna relationen beskrivs som orsak. Resultatet visar dock att de två även går isär. Nedan presenteras ett citat som visar på hur

skuldbeläggandet för våldet läggs på kvinnan på grund av hennes agerande.

Han bad alltid om ursäkt men samtidigt sa han att om jag inte tryckt på hans knappar så hade det aldrig hänt.

34

Expressen (2020e)

Vidare beskrivs ett skuldbeläggande för våldet på kvinnan genom de

maktförhållandena som råder i relationen. Två av artiklarna beskriver denna typ av skuldbeläggande där den ena gör en indirekt skuldbeläggning genom att beskriva att kvinnan inte väljer att anmäla våldet trots att våldet pågått ett tag. Artikeln beskriver att hon inte vill medverka i polisutredningen och lägger därmed indirekt ansvar på kvinnan. Istället för att fokusera på orsakerna till att mannen brukar våld mot kvinnan lägger artikeln fokus på varför inte kvinnan deltar i en utredning. Den andra artikeln beskriver hur mannens makt i relationen står som grund till vad kvinnan gör eller inte gör.

Enligt förundersökningen ville inte kvinnan söka vård eftersom hennes make jobbade som läkare i regionen. Hon var också rädd att medverka i polisutredningen, dels eftersom hon inte ville att makens jobb skulle påverkas och hoppades att de båda skulle försonas, dels för att hon var rädd att barnen skulle kunna omhändertas.

Expressen (2020f) Till en början var misshandeln psykisk – Vad jag än gjorde var det fel. Om jag inte lagade mat blev han arg. Om jag lagade mat så blev han arg för att det var fel mat.

Expressen (2019b)

Slutligen beskriver en tidningsartikel hur skulden ligger hos kvinnan för att hon inte lämnar mannen trots att hon lovat en polis att göra det. Artikeln beskriver att det inte är förens hon ser polisen som hon väljer att lämna relationen och att hon inte har gjort det tidigare trots att hon blivit utsatt för våld och att polisen har kommit till bostaden.

Först under rättegången – när hon hörde polisens vittnesmål – bestämde sig Mia för att avsluta den våldsamma relationen.

Expressen (2020e)

Den socioekologiska modellen beskriver att kvinnan är i en särskild utsatt

situation då hon väljer att lämna förhållandet (Heise 1998; Socialstyrelsen 2016). Tidningsartiklarna i denna studie lägger däremot fokus på att kvinnorna förorsakar våldet på dem själva genom att försöka lämna eller för att de inte lämnar

relationen. Tidigare forskning visar att tidningsartiklar ofta fokuserar på vad kvinnorna gjort eller inte gjort när fokus borde ligga på brottet mannen begått (Gillespie et al. 2013). Siefkes-Andrew och Alexpoulos (2014) presenterade även ett resultat som påvisade hur tidningsartiklar skapar tvivel runt utsatta kvinnors beskrivningar, vilket påverkar hur de blir bemötta av utomstående. Richards et al. (2011) menar att tidningar får det att se ut som att våldet kunde undvikas om inte kvinnan hade satt sig i den situationen. Kvinnorna hålls på så sätt ansvariga för det våld som mannen utfört (Lloyd & Ramon, 2016).

Flera tidigare studier visar att tidningsartiklar på olika vis tenderar att

skuldbelägga den utsatta kvinnan för att våldet förekommer i relationen (Gillespie et al., 2013; Lindsay-Brisbine et al., 2014; Lloyd & Ramon, 2016; Richards et al., 2011; Siefkes-Andrew & Alexpoulos, 2014). Det är ett återkommande tema även för denna studie där tidningsartiklar beskriver kvinnans val att lämna relationen eller antydan till att kvinnan vill lämna relationen som en orsak till att mannen

35

utsätter kvinnan för våld. Tidigare forskning visar att artiklar direkt beskriver kvinnans misstänkta otrohet som en orsak till att våldet sker och att det

underliggande visar på en acceptans för våld inom relationer då kvinnan bryter normen (Richards et al., 2011). Vidare menar tidigare forskning att vanliga teman inom medierapportering är någon form av antydning mot att kvinnan har orsakat våldets förekomst (Lindsay-Brisbine et al., 2014). Gillespie et al. (2013) menar att tidningsartiklar skuldbelägger kvinnan på samma vis som denna studies resultat visar, genom att beskriva vad kvinnan har gjort eller vad hon inte har gjort. Tidigare forskning menar även att tidningsartiklar tenderar att använda ett språk som antyder på att det i hög utsträckning är den utsatta kvinnans fel när det förekommer våld i nära relation (Lloyd & Raymond, 2016). Resultatet från denna studie visar också på antydningar där skuldbeläggandet på kvinnan kan ske. Det kan ske i olika former men finns i högsta grad inom de strukturella faktorerna. Sammanfattningsvis visar resultatet att sju av studiens tidningsartiklar

skuldbelägger de utsatta kvinnorna för våldet. Dessa tidningsartiklar beskriver hur kvinnorna hålls ansvariga som en orsak till våldets förekomst. Vilket även varit fallet i tidigare forskning (Gillespie et al., 2013; Lindsay-Brisbine et al., 2014; Lloyd & Ramon, 2016; Richards et al., 2011; Siefkes-Andrew & Alexpoulos, 2014). Tidningsartiklarna beskriver att orsaken till våldet mot kvinnan är att hon varit otrogen, att kvinnan vill lämna eller för att hon inte håller sig till mannens idé om henne.

36